Medieutredningar på kollisionskurs om textning

Textning måste bli ett lagstadgat krav, anser HRF – och Mediegrundlags­kommittén går på samma linje. Men den nya Medieutredningen föreslår att tillgänglighet ska vara frivilligt för medieföretagen.
– Det här är ett rejält magplask. Medieutredningen väljer att strunta i hörselskadades rättigheter, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam.

Utbudet av filmer, nyhetsklipp, livesändningar, poddar och annat ”audiovisuellt material” på webben, i tv med mera växer i rasande takt. Men textningen ökar inte i motsvarande grad, och det innebär att hörselskadade utestängs från stora delar av det offentliga samtalet och får svårt att vara delaktiga i samhället. Därför behövs lagstiftning, anser HRF.
Men nu har två statliga utredningar kommit fram till helt olika slutsatser när det gäller tillgänglighet i medier.

Tillgänglighet kan bli del av grundlagen

Mediegrundlagskommittén (”Ändrade mediegrundlagar, SOU 2016:58) går helt på HRFs linje. De vill ändra Yttrandefrihetsgrundlagen så att det blir möjligt att lagstifta om att företag som webbsänder tv/video är skyldiga att erbjuda textning och annan tillgänglighet. Kommittén konstaterar att det inte finns några skäl att inte ställa samma tillgänglighetskrav på alla sändningar som är riktade till allmänheten.

– Mycket glädjande! Om tillgänglighet blir en del av Yttrandefrihetsgrundlagen, som nu föreslås, skulle det innebära ett avgörande genombrott för oss – en tydlig signal till hela samhället, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam.

”Häpnadsväckande kortsynt”

En helt annan inställning har den nya Medieutredningen (”En gränsöverskridande mediepolitik”, SOU 2016:80), vars betänkande går i rakt motsatt riktning. Den särskilda utredaren Anette Novak vill inte ställa krav på tillgänglighet i medierna – hon tycker att det blir för dyrt och medför ”splittrat fokus”. Istället tycker hon att tillgänglighet kan stimuleras genom en möjlighet att söka ett mindre extra stöd på högst 100 000 kronor.

– Det är häpnadsväckande kortsynt att göra hörselskadades delaktighet beroende av enskilda medieföretags välvilja.  Det vittnar om en människosyn som inte hör hemma i dagens samhälle, säger Mattias Lundekvam.

”Sätter företag framför människors delaktighet”

Medieutredningen hade i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt, statligt mediestöd som kan ersätta det nuvarande presstödet. I direktiven står det att utredningen ska ”utgå från allmänhetens behov av allsidig information och individens möjlighet att vara demokratiskt delaktig oberoende av bostadsort” samt ”beakta behoven av tillgängliga medier för personer med funktionsnedsättning”. Trots det vill inte utredaren Anette Novak göra tillgänglighet till ett villkor för statliga stödpengar.

– Det är ytterst märkligt att en utredning som har i uppdrag att stärka demokratin och ge fler individer möjlighet att vara delaktiga väljer att sätta företags kortsiktiga ekonomiska intressen framför människors rätt till delaktighet, säger Mattias Lundekvam.
– Förslaget strider mot såväl FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som målen för regeringens funktionshinderspolitik.

Prioriterat i nya handlingsprogrammet

HRF kommer att lämna remissvar på de båda utredningarnas betänkanden, som ett led i ett intensivt påverkansarbete för starkare krav på textning. I HRFs nya handlingsprogram för 2017-2020, som beslutades av kongressen, står det att ”förbundet ska driva krav på lagstiftning och andra regleringar om att allt audiovisuellt material som medieföretag erbjuder via olika kanaler ska vara textat samt ha god hörbarhet och jämna ljudnivåer”.