”Ingen dramatik, men oerhört stimulerande”, säger Hörselpristagaren om sin forskning

Det är inte så mycket dramatik inom hörselområdet – ”inget blod som sprutar”, skämtar Stig Arlinger, mottagare av Hörselpriset 2016. Men han vet att hans forskning inom hörteknik, inte minst den digitala hörapparaten, har gjort stor skillnad i miljontals människors liv: – Det har varit oerhört stimulerande! säger han i en intervju med Radio Östergötland.

Stig Arlinger, professor emeritus i teknisk audiologi vid Linköpings Universitet, har intervjuats i P4 Östergötland, med anledning av att Hörselforskningsfonden har beslutat att tilldela honom Stora Hörselpriset 2016 på 100 000 kronor.
Nedan kan du höra eller läsa hela intervjun, där Stig Arlinger berättar om varför hörselforskning inte är ”fashionabelt”, den nya smarta hörtekniken och självbedrägeriet som är så vanligt när hörselnedsättningen kommer smygande.

Här kan du lyssna på två olika inslag med Stig Arlinger i P4 Östergötland
Transkribering av intervjun finns nedan (båda inslagen)

Stora Hörselpriset till forskaren bakom den digitala hörapparaten (HRFs pressmeddelande, 2016-03-22)

---

INTERVJU med Stig Arlinger – inslag 1 (3:22 min)

Stig Arlinger: En stor överraskning det hela, ja!

Reporter: Du är professor emeritus, det betyder att du kanske inte forskar jättemycket just nu?

Stig Arlinger: Nä, jag har varit pensionär i tio år i princip, från den löpande vardagen, men i det här området och med min bakgrund så har jag kunnat hålla på med lite småprojekt och gradvis gå ner i ambitionsnivå och intensitet och det har varit oerhört stimulerande.

Reporter: Det står här i pressutskicket att inför prisgalan då att du är Linköpingsforskaren bakom den digitala hörapparaten som påverkat livet för miljontals! Alltså inte tusentals, utan miljontals hörselskadade i hela världen. Det måste väl kännas rätt stort, va?

Stig Arlinger: Ja, ja, det är fantastiskt och sen är det ju då viktigt att påpeka att det är inte jag ensam. Jag hade en forskargrupp som ju var fundamentala för att det hela skulle fungera och att det handlar om ett samarbete mellan många olika duktiga personer som ledde fram till det här att jag fick sen då symbolisera det här genombrottet för 20 år sedan, som har betytt oerhört mycket när det gäller utvecklingen av hörapparater och när det gäller hörapparaternas möjlighet att hjälpa personer med hörselnedsättning.

Reporter: Var ligger då hörselforskningen? För då tänker jag att det är väl väldigt många som skulle kunna bli hjälpt av ny teknik och så, men om man tittar på hörselforskningen jämfört med andra forskningsområden – hur hög status har den?

Stig Arlinger: Nej, det är ju inget högstatusområde kan man säga och mycket har det naturligtvis att göra med att människor dör inte av hörselnedsättning. Det är inget blod som sprutar, det är liksom ingen dramatik över det området. Det tillsammans då med att det är typiskt dominerat av äldre människor därför att hörselnedsättning är en del av åldrandet. Och medianåldern för hörapparatpatienterna i dag ligger på 73–74 år, någonting sån’t, alltså hälften av personerna som får hörapparat i dag är äldre än så. Och därmed blir det liksom inte lika fashionabelt att jobba med det här som när det är mera dramatiska effekter och när det handlar om yngre personer. Tyvärr.

Reporter: Vad är målet, tänker jag, som hörselforskare? Är det att hitta ett sätt att få tillbaka hörseln helt och hållet?

Stig Arlinger: Ja, det är ju naturligtvis en långsiktig målsättning att hitta ur medicinsk synpunkt behandlingsformer som skulle kunna återskapa en skadad eller förlorad hörsel, helt eller delvis. Och det finns spännande forskning som pågår, i USA bland annat, på försöksdjur där man kan se vissa möjligheter. Men det är en lång, lång väg kvar innan man kan överföra det här till människan. Så att ännu så länge så lär vi få glädja oss åt den kontinuerliga utvecklingen av tekniska hörselhjälpmedel och att det är viktigt att få människor att inse att hörapparater i dag är så pass bra så att de hjälper väldigt många… man blir inte normalhörande igen, men man får det oerhört mycket lättare att fungera socialt.

INTERVJU med Stig Arlinger – inslag 2 (1:48 min)

Stig Arlinger: Hörapparattekniken är ju spännande så tillvida att den alltmera integreras, kan man säga, med andra moderna teletekniska områden. Tydligast kanske med mobiltelefonin, det här alltså att med dagens hörapparater kan man få funktioner som gör att när mobiltelefonen i fickan ringer så får jag ringsignalen i mina hörapparater, och så kan jag trycka på en liten knapp och så får jag samtalet i mina hörapparater och kan bara prata på. Det är en väldigt smart lösning som gör att hörapparaterna blir alltmer acceptabla för allt fler människor.

Reporter: Går det att lära sig allt det här då? Jag tänker om man är äldre och kanske inte van vid mobiltelefon?

Stig Arlinger: Ja, man kan väl säga så här att har man en hörselnedsättning så gäller det ju att sätta igång att använda hörapparaterna, att skaffa sig hörapparaterna, att inte skjuta på det här med hörapparat. För att det är kan man säga ett slags självbedrägeri att tro att ”äh, det är ju inte så farligt, jag klarar mig nog”, därför att hörapparater i dag med den moderna teknologin hjälper också vid ganska lätta hörselnedsättningar och att vi då vet att tittar man på genomsnittliga 65-åriga män så har ungefär var fjärde man en hörselnedsättning av sådan grad att han skulle ha nytta av hörapparat. Men de flesta vet inte om det och har inte gjort någonting åt det.

Reporter:Så andelen med hörselnedsättning av befolkningen, den kanske är större än man tror?

Stig Arlinger: Ja, man brukar räkna med någonstans mellan 15 och 20 procent av befolkningen i Sverige har en hörselnedsättning som skulle ha nytta av hörapparat.