Hörselforskningsfonden delar ut 1,2 miljoner till nio projekt

Nio forskningsprojekt har beviljats totalt 1,2 miljoner kronor ur Hörselforskningsfonden, som drivs av Hörselskadades Riksförbund (HRF). Projekten handlar om allt från utveckling av hörseltester på barn till tinnitusbehandling och hörselimplantat.

De projekt som Hörselforskningsfonden anslår medel till syftar alla till att på olika sätt bidra till att hörselskadade får en bättre tillvaro. Bland annat ska de utveckla hörseltester för barn, undersöka strategier för att hantera tinnitus, utvärdera hörselimplantat och utforska uppkomsten av bullerskador.

– Vi är väldigt glada över att kunna stimulera ny och angelägen hörselforskning, säger HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren, som även är ordförande för Hörselforskningsfonden.
– Men tyvärr forskas det alldeles för lite om hörsel, med tanke på att det finns omkring 1,4 miljoner människor, bara i Sverige, som har en hörselskada. I år kan vi dela ut 1,2 miljoner kronor till viktiga forskningsprojekt, tack våra givare. Men egentligen behövs det mycket, mycket mer.

Hörselskadades Riksförbund (HRF) instiftade Hörselforskningsfonden 1989, för att skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning. I fondens styrelse ingår ledande forskare inom hörselområdet, vilket säkerställer att de medel som HRF samlar in till forskningen fördelas på ett ändamålsenligt sätt.

---

Dessa hörselforskningsprojekt får anslag

Följande forskningsprojekt har fått anslag ur Hörselforskningsfonden vid 2013 års utdelning:

Utveckling av ett svenskt ”Hearing In Noise Test”: 150 000 kr

Heléne Hjertman, audionom, Hörselvården, Universitetssjukhuset i Linköping
Det finns i dag bra metoder för att testa hörseln på nyfödda barn, men möjligheterna att testa hörseln under uppväxtåren är begränsade. Det här projektet syftar till att utveckla tal-i-brus-test anpassade för barn i åldern 6-11 år. Sådana hörseltester gör det möjligt att bedöma barnets förmåga att uppfatta tal i både tyst miljö och i miljöer med omgivningsljud. Det kan också vara till stor nytta vid utvärdering av nyttan med hörapparater eller cochlea-implantat.

Reboundeffekter av suppression av (tinnitus-) ljud: 120 000 kr

Hugo Hesser, universitetslektor, Linköpings universitet
Ett vanligt sätt att hantera tinnitus är att försöka förtränga ljudet. Men forskning har visat att sådana strategier inte är effektiva när det gäller tankar, känslor och smärta. Tvärtom kan den bortträngda upplevelsen återkomma med förnyad kraft och intensitet. Det här projektet ska i en serie laboratoriestudier undersöka om det gäller även tinnitusliknande ljud. Om det är så ger det ytterligare kunskap om hur tinnitus utvecklas, och gör det möjligt att ta fram nya behandlingsmetoder.

Hur hörselsnäckans dygnsrytmn påverkar bullertrauma: 150 000 kr

Barbara Canlon, professor, Karolinska Institutet, Stockholm
Buller är en vanlig orsak till hörselnedsättning, men det är fortfarande mycket vi inte vet om hur en bullerskada uppstår. Detta projekt ska undersöka om hörseln är mer känslig för ljudexponering under vissa tider på dygnet och om hörselsnäckans dygnsrytm har betydelse för risken för bullerskador. Sådan kunskap kan inte bara ha betydelse för hur vi skyddar oss mot buller, utan också för möjligheterna att behandla bullerskador efter exponering.

Hybridhörsel, patientnöjdhet och hörsel efter två år: 80 000 kr

Elsa Erixon, läkare, Akademiska sjukhuset i Uppsala
I dag är det möjligt att operera in hörselimplantat på personer som är döva i diskanten och samtidigt bevara deras resterande hörsel i basen. De kan därmed höra i diskanten med hjälp av implantatet och få förstärkning av hörapparat i basen. Denna kombination kallas hybridhörsel eller elektroakustisk stimulering, EAS. Detta projekt ska sammanställa, utvärdera och publicera resultaten av EAS två år efter operationen. Det kan ge svar på hur rehabiliteringen bör utformas, hur programmering av implantat kan förbättras, hur resterande hörsel står sig, med mera.

Utvärdering av ett evidensbaserat verktyg för att följa hörsel-, tal- och språkutvecklingen hos barn, 0-24 månader: 150 000 kr

Anna Persson, specialpedagog, Hörselhabiliteringen, Karolinska sjukhuset, Stockholm
Tidig upptäckt av hörselskador är mycket viktigt för att kunna sätta in rätt insatser så tidigt som möjligt, vilket I sin tur är avgörande för barnets utveckling av hörsel, språk, tal med mera. Numera finns det hörselscreening av nyfödda i hela landet. Men för att få en tydligare bild av hur barnet hör är det också viktigt att inhämta föräldrarnas iakttagelser. Det här projektet ska utveckla ett verktyg för detta, i form av ett standardiserat frågeformulär för föräldrar. Detta kan ge nya möjligheter att anpassa och förbättra hörselhabiliteringen för små barn.

Jämförande studie av BAHA och BCI: 150 000 kr

Hamidreza Taghavi, doktorand, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg
Benförankrade hörapparater/implantat gör att ljudvibrationerna kan gå genom skallbenet direkt in i innerörat, istället för genom hörselgången eller mellanörat. Det används framför allt vid hörselskador i mellanörat. BAHA är en typ av benförankrad hörapparat som har funnits i många år. BCI står för ”benledningsimplantat” och är en helt ny typ av hjälpmedel; de första patienterna opererades för bara ett år sedan. Detta projekt ska jämföra hur patienter med BAHA respektive BCI hör, och försöka kartlägga skillnaderna i resultat. Det kan få stor betydelse för vilken behandling som erbjuds patienter i framtiden.

Patienter med ringa nytta av hörselvårdsinsatser: 150 000 kr

Per-Inge Carlsson, överläkare, ÖNH-kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad
Hörselskadade med grav hörselnedsättning har ofta behov av större rehabiliteringsinsatser. Men i Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning finns det patienter som uppger att de har liten eller ingen nytta av hörselvårdens insatser. Vad beror det på? Det ska det här projektet undersöka, för att på så sätt få en tydligare bild av hur rehabiliteringen för gravt hörselskadade kan förbättras.

WHO-koden ”ICF Core Sets” i audiologisk rehabilitering: 100 000 kr

Kerstin Möller, lektor, Örebro universitet
Audionomers arbete har avgörande betydelse inom svensk hörselvård. Men det saknas en systematik i de begrepp och arbetssätt som används, vilket försvårar utvärdering. Världshälsoorganisationen WHO har utvecklat något som kallas ”ICF Core sets” – en uppsättning koder (indikationer) för olika hälsoproblem/diagnoser. Nu finns sådana ”core sets” för hörselnedsättning hos vuxna, och dessa ska detta projekt prova att använda inom hörselvården i Värmlands och Örebro läns landsting. Tanken är att få fram ett verktyg som gör det lättare att utvärdera, och därmed förbättra, hörselrehabiliteringen.

Specifik diagnosticering av sensorineural hörselnedsättning: 150 000 kr

Amin Saremi, doktor i teknisk audiologi, Linköpings universitet
Den vanligaste typen av hörselnedsättning är så kallad sensorineural hörselnedsättning. Inom denna grupp är de vanligaste orsakerna ålder (presbyacusis) och buller. En vanlig hörselmätning med tonaudiogram visar patientens hörtrösklar, men ger inte svar på hur skadan i hörselsnäckan ser ut. Det här projektet ska använda en helt ny simuleringsmodell och ett batteri av hörseltester för att undersöka om det går att ställa mer specifika diagnoser. På sikt kan det bli ett effektivt verktyg inom hörselvården.