De forskar om hörselskadades ”friskfaktorer”
Vad är det som gör att personer med hörselnedsättning håller sig friska och kan jobba? Genom att undersöka de positiva ”friskfaktorerna” vill forskarna Sarah Granberg och Johanna Gustafsson ta reda på hur de höga ohälsotalen bland hörselskadade kan sänkas.
Dålig allmänhälsa och förtidspension är ungefär dubbelt så vanligt bland hörselskadade som i hela befolkningen. Det har HRF slagit larm om i en rad rapporter, och framhållit att siffrorna skulle se helt annorlunda ut om fler fick hörselvård i tid samt arbetsplatsanpassningar med rätt hörhjälpmedel, bra ljudmiljö med mera.
Nu har Sarah Granberg och Johanna Gustafsson, forskare i handikappvetenskap vid Örebro universitet, fått 2,8 miljoner kronor från Forte, det statliga forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, för att inleda ett forskningsprojekt om vilka faktorer som gör att hörselskadade arbetstagare mår bra.
”Räcker inte att ta bort hindren”
– Om vi kan ta reda på vad som är så kallade friskfaktorer, som gör att människor med hörselnedsättning trivs och kan jobba, då kan vi förebygga problem, säger Sarah Granberg.
– Tidigare forskning har fokuserat på vilka risker som finns, men det räcker inte alltid att ta bort hindren. Vi tror att vi behöver tänka om när det gäller insatser och få med det som är positivt, säger Johanna Gustafsson.
Forskningsstudien kommer att följa personer med hörselnedsättning över en längre tid och bestå både av insamling av kvantitativa data och djupintervjuer. Tanken är att forskning ska ge resultat som är praktiskt användbara när det gäller rehabiliteringsinsatser och arbetsplatsers utformning.
Kvinnor särskilt utsatta
Statistik som presenterades i HRFs årsrapport 2014 visade att en av tio hörselskadade i yrkesverksam ålder, 20–64 år, ansåg sitt allmänna hälsotillstånd vara dåligt eller mycket dåligt (SCB 2011-2012). Dålig allmänhälsa och förtidspension var dubbelt så vanligt bland hörselskadade som i hela befolkningen. Situationen var särskilt allvarlig för hörselskadade kvinnor. Bland dem var ohälsa nästan tre gånger så vanligt och förtidspension nästan dubbelt så vanligt som bland kvinnor i hela befolkningen.
I Försäkringskassans statistik anges hörselnedsättning sällan som orsak till sjukskrivning och förtidspension. Detta beror på att det sällan är hörselnedsättningen i sig som innebär hälsoproblem. Det är istället konsekvenserna av hörselskadan som kan påverka hälsan negativt. Att under lång tid behöva slita för att uppfatta vad som sägs på jobbet och på fritiden kan leda till stress- och utmattningssymtom, kronisk värk och andra hälsoproblem.
”Örebroforskare får 2,8 miljoner från Forte” (pressmeddelande 2016-11-03)
Relaterade nyheter
Nu inför TV4 autotextning även i tv: ”Trycket blev för stort”
Nu har TV4 tänkt om. Nyligen, efter en ihållande tittarstorm och hård kritik från HRF, började TV4 autotexta flera direktsända program i linjär tv. "Trycket blev för stort", berättar TV4s tillgänglighetsansvariga.
HRF i P4 Extra: ”Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp de behöver!”
"Ge inte upp. Tjata, ring, ligg på!" Det rådet gav HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i P4 Extra på tisdagen, till Andreas Svensson, 44 – en av många som drabbas av hörselvårdsköer på både ett och två år.
Samtidigt uppmanade han regionerna att agera: "Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp som de behöver!"
HRFs kongress om kökrisen: ”Vi kräver omedelbara åtgärder”
"Hörselvårdens väntetider på både ett och två år innebär att vi riskerar att allvarligt försämra folkhälsan och öka vårdbehovet i hela landet."
Det säger Hörselskadades Riksförbunds kongress i ett uttalande, som antogs 25 maj.
"Vi kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att alla kan få hörselrehabilitering utifrån behov, i rimlig tid. Det är dags för landets regioner att prioritera hörselvården betydligt högre."
