De forskar om hörselskadades ”friskfaktorer”
Vad är det som gör att personer med hörselnedsättning håller sig friska och kan jobba? Genom att undersöka de positiva ”friskfaktorerna” vill forskarna Sarah Granberg och Johanna Gustafsson ta reda på hur de höga ohälsotalen bland hörselskadade kan sänkas.
Dålig allmänhälsa och förtidspension är ungefär dubbelt så vanligt bland hörselskadade som i hela befolkningen. Det har HRF slagit larm om i en rad rapporter, och framhållit att siffrorna skulle se helt annorlunda ut om fler fick hörselvård i tid samt arbetsplatsanpassningar med rätt hörhjälpmedel, bra ljudmiljö med mera.
Nu har Sarah Granberg och Johanna Gustafsson, forskare i handikappvetenskap vid Örebro universitet, fått 2,8 miljoner kronor från Forte, det statliga forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, för att inleda ett forskningsprojekt om vilka faktorer som gör att hörselskadade arbetstagare mår bra.
”Räcker inte att ta bort hindren”
– Om vi kan ta reda på vad som är så kallade friskfaktorer, som gör att människor med hörselnedsättning trivs och kan jobba, då kan vi förebygga problem, säger Sarah Granberg.
– Tidigare forskning har fokuserat på vilka risker som finns, men det räcker inte alltid att ta bort hindren. Vi tror att vi behöver tänka om när det gäller insatser och få med det som är positivt, säger Johanna Gustafsson.
Forskningsstudien kommer att följa personer med hörselnedsättning över en längre tid och bestå både av insamling av kvantitativa data och djupintervjuer. Tanken är att forskning ska ge resultat som är praktiskt användbara när det gäller rehabiliteringsinsatser och arbetsplatsers utformning.
Kvinnor särskilt utsatta
Statistik som presenterades i HRFs årsrapport 2014 visade att en av tio hörselskadade i yrkesverksam ålder, 20–64 år, ansåg sitt allmänna hälsotillstånd vara dåligt eller mycket dåligt (SCB 2011-2012). Dålig allmänhälsa och förtidspension var dubbelt så vanligt bland hörselskadade som i hela befolkningen. Situationen var särskilt allvarlig för hörselskadade kvinnor. Bland dem var ohälsa nästan tre gånger så vanligt och förtidspension nästan dubbelt så vanligt som bland kvinnor i hela befolkningen.
I Försäkringskassans statistik anges hörselnedsättning sällan som orsak till sjukskrivning och förtidspension. Detta beror på att det sällan är hörselnedsättningen i sig som innebär hälsoproblem. Det är istället konsekvenserna av hörselskadan som kan påverka hälsan negativt. Att under lång tid behöva slita för att uppfatta vad som sägs på jobbet och på fritiden kan leda till stress- och utmattningssymtom, kronisk värk och andra hälsoproblem.
”Örebroforskare får 2,8 miljoner från Forte” (pressmeddelande 2016-11-03)
Relaterade nyheter
Bli en slingkollare
Webbinarium 24 mars. Alltför få lokaler har teleslinga. Alltför få lokalägare har koll på att teleslingan fungerar som den ska. Slingkollen är ett bra sätt för föreningar att engagera både nya och aktiva medlemmar - och samtidigt göra viktig skillnad för alla hörapparatanvändare. Det handlar om att göra en enkel koll i olika publika lokaler och samtidigt uppmärksamma lokalägare på vikten av att ha en väl fungerande teleslinga eller motsvarande.
Nu stoppar Region Stockholm försäljning av hörapparater i hörselvården
Idag är det vanligt att personer som söker hörselvård i Stockholm styrs mot att betala 30 000 för hörapparater. Men nu skärper Region Stockholm reglerna. Offentlig hörselvård ska inte längre få blandas med försäljning av hörapparater.
Stora problem med buller i förskolan
Var fjärde anställd i förskolan upplever att det är så hög ljudnivå där de jobbar att de inte kan prata i normal samtalston under 75 procent av arbetstiden. Det rapporterar Ekot i dag, på Världshörseldagen 3 mars.
