4,1 miljoner till HRFs ”folkrörelse” för mer autotextning
Nu får HRF drygt 4 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till projektet ”Alla kan texta!”. Målet är att göra autotextning till något av en folkrörelse i det offentliga Sverige, i samarbete med en rad kommuner, regioner, myndigheter, företag och andra aktörer.
Utvecklingen av textningsmetoder går rasande snabbt. Under de senaste åren har vi sett något av en textningsrevolution, tack vare AI-teknologi. Nu finns helt nya möjligheter att automatiskt omvandla tal till text.
Sådan autotextning kan innehålla en del fel, men verktygen blir allt ”smartare” ju mer de används. Kvaliteten på svensk autotextning blir därför snabbt bättre.
Trots detta finns det en spridd missuppfattning om att textning är dyrt, svårt och tidskrävande. Det saknas också praktisk kunskap om hur det går till att ordna text.
Enkelt att texta
Därför har HRF tagit initiativ till det tvååriga projektet ”Alla kan texta!”, som nu får drygt 4,1 miljoner kronor från Arvsfonden.
Syftet är att visa stat, kommuner, regioner, myndigheter och andra offentliga verksamheter att det kan vara enkelt att texta, inte minst med hjälp av autotextning.
På så sätt vill HRF skapa ett slags folkrörelse av framför allt offentliga aktörer som visar vägen och är positiva förebilder för andra.
Lagkrav på textning
För ett par år sedan drev HRF igenom lagkrav på textning. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service kräver att offentliga aktörer textar förinspelade videos på webbar och i appar.
Trots det saknas textning på en hel del offentliga webbsidor. Såväl kommuner som stora statliga myndigheter hänvisar till ett kryphål i lagen, om undantag för tillgänglighetsåtgärder som kan anses vara ”oskäligt betungande”.
Men textning är knappast ”betungande”. Korta videos går att texta snabbt, enkelt och kostnadsfritt med hjälp av autotextning. Att anlita professionella textare innebär sällan någon stor kostnad, relativt sett.
Teknik som lär sig
Ett annat syfte med projektet är att förbättra autotextningen.
Svensk autotextning är inte lika bra som engelsk autotextning. Inte än. Det beror på att svenska är ett litet språk och AI-textningen lär sig ju mer den används. Så om det nya HRF-projektet kan bidra till mer autotextning, då blir också textningskvaliteten bättre.
Och ju bättre autotextningen blir, desto fler kan använda och dra nytta av den. Vilket i sin tur gör att autotextningen blir ännu bättre.
Utbildningar och instruktioner
HRF genomför textningsprojektet ”Alla kan texta!” i samarbete med Funka.
Inom ramen för projektet ska HRF erbjuda utbildningar och instruktioner för textning. Projektet ska också kartlägga och testa olika verktyg och funktioner för autotextning.
Textning är till nytta för de flesta
- Textning är nödvändigt för att landets 1,5 miljoner hörselskadade ska kunna ta del av filmer, videos och annat audiovisuellt material slag som visas på i tv, webben, i sociala medier och i andra kanaler.
- I stort sett alla har nytta av textning i olika situationer, inte minst i ljudrika miljöer och i situationer där ljudet inte kan vara på. Varannan uppger att text är viktigt eftersom de ser video med ljudet av. Nio av tio har ljudet avstängt när de ser video på mobilen (Verizon Media/Publicis Media, 2019).
- Personer med annat förstaspråk och personer med kognitiva svårigheter har lättare att uppfatta vad som sägs om det finns text.
- Textning ger bättre förutsättningar för genomslag och spridning. Med text blir videon mer sökbar på webben. Text ökar också engagemanget hos den som tittar, visar undersökningar.
Läs mer på HRFs faktawebb, hörsellinjen.se
Fakta: Allmänna arvsfonden
Allmänna arvsfonden inrättades 1928, sedan riksdagen beslutat att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva. Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle istället förvaltas av Allmänna arvsfonden och gå till allmännyttiga ändamål.
Pengarna går till projekt av ideell karaktär, till förmån för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Varje år inkommer ett tusental projektansökningar och ungefär 40 procent beviljas medel. Förra året fördelades 814 miljoner kronor till 397 projekt, runt om i landet.
Vilka projekt som ska få stöd beslutas av Arvsfondsdelegationen, en nämnd med representanter från bland annat regeringskansliet och civilsamhället. Sedan 2019 är HRFs förbundsordförande Mattias Lundekvam en av ledamöterna.
Relaterade nyheter
Vilken forskare får Stora Hörselpriset?
Nu är nomineringarna igång till Stora Hörselpriset, det främsta priset inom svensk hörselforskning. Hörselforskningsfonden efterlyser förslag på forskare som har gjort ”betydande” arbete, med ”stor positiv påverkan på hörselskadades vardag”. Stora Hörselpriset är på 100...
”Glapp” i regelverket för arbetshjälpmedel måste rättas till, anser ny utredning
I dag riskerar många hörselskadade att stå utan arbetshjälpmedel eller tvingas betala själva, på grund av ett "glapp" i regelverket.
Det konstaterar en ny utredning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som går på HRFs linje och uppmanar regeringen att tydliggöra reglerna.
Över 2,3 miljoner till ny hörselforskning från HRFs givare
Åtta forskningsprojekt har beviljats anslag ur HRFs hörselforskningsfond. Över 2,3 miljoner kronor går i år till ny forskning om hörselnedsättning i arbetslivet, innerörats utveckling, tinnitus och plötslig dövhet.
