Kongressordlista

Acklamation, ombud, motioner och handlingar. Här är en rad ord och begrepp som kan vara bra att ha koll på i samband med en kongress.

Acklamation: Se “Tyst acklamation”. 
 

Ajournering: Avbrott i sammanträdet. Tidsbegränsad paus. 
 

Ansvarsfrihet: Om det inte finns några anmärkningar på förbundsstyrelsens förvaltning under den gångna kongressperioden beviljas förbundsstyrelsen ansvarsfrihet. HRFs auktoriserade revisor anger i sin revisionsberättelse om hen anser att kongressen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. 
 

Arbetsordning: Dokument som beskriver kongressens arbetssätt – former för kongressförhandlingarna. Kongressen fattar beslut om förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning på kongressen. 
 

Begära ordet: Alla som har yttranderätt och vill säga något under kongressen måste först begära ordet. Presidiet fördelar ordet. 
 

Beslut: Besluten på kongressen fattas i första hand genom tyst acklamation (se ”Tyst acklamation”). Det kan även begäras votering (se ”Votering”). När presidiet har klubbat beslutet ligger det fast. 
 

Dagordning: En lista med punkter som ska behandlas av kongressen. Dagordningen för kongressen fastställs av ombuden i början av kongressen, men i vilken ordning frågorna behandlas kan ändras under kongressens gång.  
 

Distriktsrepresentant: Varje distriktsstyrelse har rätt att utse en representant till kongressen. Representanten har yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt. 
  

Föredragande: Den person som presenterar en fråga eller ett förslag. På kongressen är det främst förbundsstyrelsen och valberedningen som är föredragande i olika ärenden. 
 

Förslagsrätt: Kongressombud, förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorerna, generalsekreteraren samt distriktsstyrelsernas representanter har rätt att lägga förslag vid kongressen. 
 

Handlingar: Med kongresshandlingar avses de dokument och underlag som kongressen behandlar och har att ta ställning till, till exempel förbundsstyrelsens förslag samt motioner med yttranden. Alla kongresshandlingarna, förutom valberedningens förslag, finns på kongresswebben två månader före kongressen. 
 

Kongressperiod: HRF har ordinarie kongress vart fjärde år, vilket innebär att en kongressperiod är fyra år. Nästa kongressperiod är 2026 – 2029. 
 

Kongresswebben: En särskild del av HRFs webbplats, på  hrf.se/kongress2025 Här finns information om det mesta som rör kongressen – handlingar, dagordning, mötessystem, kontaktuppgifter med mera. 
 

Kvalificerad majoritet: Vid stadgeändringar krävs kvalificerad majoritet, det vill säga att minst två tredjedelar (2/3) av kongressombuden röstar för ändringsförslaget. 
 

Motioner: Föreningar, distrikt och enskilda HRF-medlemmar kan lämna förslag, så kallade motioner, till kongressen.  
 

Mötessystem: HRFs kongress genomförs med hjälp av ett digitalt mötessystem, Easymeet Online. Här finns handlingar samt funktioner för att begära ordet, göra yrkanden, rösta med mera. 
 

Nominering: Förslag på personer inför val till förtroendeuppdrag. På HRFs kongress handlar det om nomineringar till förbundsordförande, förbundskassör och ledamöter i förbundsstyrelsen samt revisorer. Valberedningen tar emot nomineringar inför kongressen 2025 till och med den 22 januari 2025. 

Observatör: En medlem som följer kongressförhandlingarna, men som inte har vare sig rösträtt eller förslags- och yttranderätt. 

Ombud: Föreningarnas valda representanter kallas ombud. De har rösträtt på kongressen. Varje HRF-förening får enligt stadgarna anmäla ett kongressombud för varje påbörjat 300-tal registrerade medlemmar i respektive förening per den 30 september året före kongressen, för vilka medlemsavgift har erlagts.  

Ordningsfråga: Inlägg i debatten som berör kongressens arbetssätt, inte själva sakfrågan. Begärs i mötessystemet och bryter talarlistan. 

Personval: Val av namngivna, nominerade personer till förtroendeuppdrag. På HRFs kongress sker personval av förbundsordförande, förbundskassör, övriga ledamöter i förbundsstyrelsen, revisorer och valberedning. Personval görs i mötessystemet. 

Plenum: Ett sammanträde i beslutande organ där alla med rösträtt samlas för att diskutera och fatta beslut. På fysiska kongresser brukar ordet användas för att beskriva de diskussioner och beslut som tas i den stora kongresshallen, när alla kongressombud är på plats.  

Presidium: Presidiet leder kongressens arbete. Det består av två ordföranden, som väljs av kongressen i början på kongressen, efter förslag från valberedningen. 

Propositionsordning: Ett beslut kan bestå av flera delar. Presidiet föreslår då kongressen i vilken ordning den ska fatta beslut i ett visst ärende. Propositionsordningar är särskilt viktiga vid komplexa frågor, där rätt ordning är en förutsättning för att kunna fatta ett fungerande och entydigt beslut. 

Protokoll: Kongressens beslut nedtecknas i kongressprotokollet. Kongressbesluten träder i kraft först när protokollet är justerat. Delar av ett kongressprotokoll kan justeras omedelbart, om kongressen så beslutar. 

Redaktionsutskott: En arbetsgrupp som får kongressens uppdrag att bearbeta ett ursprungligt förslag för att sedan återkomma till kongressen ett nytt förslag. I ett redaktionsutskott ingår såväl förtroendevalda som anställda med sakkunskap. 

Reservation: Invändning mot beslut. Fritar reservanten från ansvar för beslutet. Anmäls i samband med beslutet och ska inkomma skriftligt till presidiet samma dag som beslutet tas. 

Revisorer: Förbundets revisorer väljs av kongressen och har till uppgift att granska förbundsstyrelsens arbete under hela verksamhetsåret för medlemmarnas räkning. Det innebär att de bland annat ska kontrollera att förbundsstyrelsen genomför de beslut som kongressen fattat. HRFs auktoriserade revisor granskar framför allt att styrelsen sköter HRFs ekonomi på ett korrekt sätt. 

Rösträtt: Endast föreningarnas ombud har rösträtt på HRFs kongress. 

Sluten omröstning: En omröstning där det inte syns hur varje ombud röstar. Vid HRFs digitala kongress sker alla personval samt alla voteringar genom sluten omröstning. 

Streck i debatten: En typ av ordningsfråga som kan begäras i mötessystemet och som bryter talarlistan. Efter beslut om streck kan inga ytterligare talare sätta upp sig på talarlistan. 

Tyst acklamation: När enbart ett beslutsförslag finns, frågar ordföranden: ”Är det kongressens mening att besluta …”. Ombud röstar ja genom att vara tysta. Mötesordförande inväntar kort om någon vill begära votering. Därefter klubbar mötesordförande beslutet. 

Votering: Rösträkning i samband med beslut. Beslut fattas i första hand genom tyst acklamation (se ovan). Om någon begär votering i direkt anslutning till beslutet räknas rösterna i mötessystemet. 

Valberedning: Utses av kongressen, med uppdrag att inför nästkommande kongress ta fram förslag till förbundsordförande, förbundskassör, övriga ledamöter i förbundsstyrelsen samt revisorer.  Valberedningen offentliggör sina förslag på kandidater senast den 21 mars 2025. Valberedningen lägger också förslag på arvodes- och ersättningsreglemente, vem som ska sitta i kongressens redaktionsutskott samt kongressens presidium (två ordföranden), sekreterare och justerare. 

Yrkande: De förslag som kongressombuden lägger under kongressen. Ska lämnas skriftligt via mötessystemet. Det räcker inte att yrka muntligt i debatten. 

Yttranderätt: Kongressombud, förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorerna, generalsekreteraren samt distriktsstyrelsernas representanter har rätt att yttra sig under kongressen.