Hörselforskningsfonden delar ut över 2,5 miljoner kronor

Nu delar Hörselforskningsfonden ut över 2,5 miljoner kronor till ny hörselforskning. Det är det största belopp HRFs fond har delat ut sedan starten 1989.
Anslagen går till tio projekt, som handlar om bland annat objektiv diagnos av tinnitus, hörselnedsättning hos nyanlända och hörsel hos barn med CI.

Hörselforskningsfonden instiftades av HRF 1989, för att skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. Varje år fördelas medel ur fonden till olika forskningsprojekt. Vilka projekt som får medel och hur mycket beslutas av fondens styrelse, som består av ledande forskare inom hörselområdet samt representanter för HRF.

Liksom förra året hade fonden i år ett särskilt fokus på forskning om hörselskadade barn. Totalt delades 750 000 kronor ut till forskning om bland annat utvärdering av ett nytt sätt att mäta benledningshörsel och om varför resultaten i hörsel- och talspråksutveckling varierar efter operation med cochleaimplantat (CI).

Totalt kom det in 40 ansökningar. Tio projekt delar på 2 550 000 kronor:

Hörselsnäckans dygnsrytm

Barbara Canlon, Karolinska Institutet: 300 000 kronor
Hypotesen är att följden av bullertrauma skiljer sig åt vid olika tidpunkter på dagen. Projektet ska kartlägga immuncellsaktivitet i snäckan och identifiera vad som bidrar till ökningen av sårbarhet för bullertrauma. Detta för att kunna utforma och optimera farmakologiska behandlingar för att skydda mot hörselnedsättning beroende på vid vilken tid på dygnet bullerskadan inträffar.

Objektiv diagnos av tinnitus

Niklas Edvall, Karolinska Institutet (KI): 250 000 kronor
Utvärdering av möjlig­heterna att mäta tinnitus med hjälp av magneto­encephalografi (MEG), en metod för hjärn­avbildning som i Sverige bara finns på KI. Avsikten är att få insikt i mekanismerna bakom tinnitus och att ta fram en objektiv metod för mätning.

Hörselnedsättning hos nyanlända

Nina Pauli, Sahlgrenska sjukhuset: 250 000 kronor
Projektet ska kartlägga förekomsten av hörselnedsättning hos vuxna personer som nyligen invandrat till Sverige. Kartläggningen sker i samarbete med Angereds närsjukhus bland personer som deltar i SFI. Syftet är att tidigt hitta personer som behöver hörselförbättrande insatser, vilket i förlängningen underlättar språkinlärning och integration.

Kolesteatom i Sverige

Åsa Bonnard, Karolinska sjukhuset: 200 000 kronor
Undersöker förekomsten av öronsjukdomen kolesteatom. En nationell registerstudie ska göras med hjälp av Socialstyrelsens patientregister. Resultatet ska bidra till större förståelse för sjukdomens utbredning och risker i samband med operation.

Hörsel och funktion i vardagen

Elin Karlsson, Örebro universitet: 200 000 kronor
Undersöker hur ett internationellt frågeformulär om hörselnedsättning kan anpassas till svenska förhållanden. Målet är ett nytt frågeformulär som ger ett bredare perspektiv på vad hörselnedsättning innebär i vardagen.

Internetbaserad rehabilitering

Elisabeth Thorén, Lunds universitet: 300 000 kronor
Projektet ska utveckla och undersöka resultaten av internetbaserat rehabiliteringsstöd för vuxna personer med nedsatt hörsel. Detta ska leda till att fler kan erbjudas professionell audiologisk rehabilitering på ett kostnadseffektivt sätt.

Metod för diagnos i mellanörat

Stefan Stenfelt, Linköpings universitet: 300 000 kronor
Mellanörat är oåtkomligt utan kirurgiskt ingrepp, men en ny avbildningsteknik gör det möjligt att mäta vibrationer inuti mänsklig vävnad. Genom att mäta ljudvibrationer i mellanörat för olika typer av ledningshinder skapas ett underlag för diagnos utan krav på kirurgi.

Forskning om hörselskadade barn

Benledningsmätning hos barn

Sumru Keceli, Linköpings sjukhus: 150 000 kronor
Projektet ska utvärdera en ny mätapparat som kan ge tydligare resultat vid benledningsmätning på barn. När hörselnedsättning upptäcks med hjärnstamsmätning (ABR) görs sedan en mätning med benledning.

Språkutveckling hos CI-barn

Michaela Socher, Linköpings universitet: 300 000 kronor
Granskar grammatisk uttrycksförmåga hos barn med CI, genom att analysera hur komplicerade meningar barnen använder. Resultaten ska jämföras med jämnåriga barn utan hörselnedsättning, för att kartlägga skillnader.

Hörsel hos barn med CI

Eva Karltorp, Karolinska sjukhuset, 300 000
I genomsnitt uppnås goda resultat när det gäller hörsel- och talspråksutveckling för barn som fått CI. Men de individuella variationerna är stora. En kartläggning ska göras av cirka 100 ungdomar i åldrarna 13–20 år. Orsaker till variationerna ska granskas, bland annat genom hörseltest­er och analys av skillnader när det gäller operationsålder, implantat­inställningar med mera.

Detta är en del i ett tvärvetenskapligt projekt vid Karolinska sjukhuset.

---

Vill du bidra till hörselforskningen?

Stöd HRFs insamling till förmån för hörselforskningen med en gåva

Vi har pg 90 03 14-6, bg 900-0738. Att vi har 90-konto garanterar att vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.