Styrelsen för Hörselforskningsfonden har fördelat 1 650 000 kronor till olika projekt inom medicinsk, teknisk och beteendevetenskaplig forskning inom hörselområdet! Detta stöd till hörselforskningen är möjligt tack vare stödet från HRFs givare.
I år har Hörselforskningsfonden dessutom delat ut extra anslag till forskning som rör barn, med anledning av en stor gåva från HRFs lokalförening i Nacka-Värmdö.
Hörselskadades Riksförbund (HRF) instiftade Hörselforskningsfonden 1989, för att skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning. I fondens styrelse ingår ledande forskare inom hörselområdet, vilket säkerställer att de medel som HRF samlar in till forskningen fördelas på ett ändamålsenligt sätt.
Dessa hörselforskningsprojekt får anslag:
Följande forskningsprojekt har fått anslag ur Hörselforskningsfonden vid 2017 års utdelning:
Ny metod för behandling av hörselnedsättning
Anders Fridberger, professor och legitimerad läkare, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet – 150 000 kronor
Sedan tidigare vet vi att sinnes- och nervceller i innerörat lätt kan skadas eller dö vid exponering av buller eller skadliga ämnen. Forskning visar att detta kan hejdas genom medicinering som nybildar sinnesceller, men forskningen har ännu inte kunnat överföras till människor på grund av starka biverkningar eller för att mängden medicin som når innerörat inte varit tillräcklig. Detta forskningsprojekt har hittat förbättrade metoder för lokal behandling i innerörat och är en klinisk studie på cancerpatienter. Med ett lyckat forskningsresultat kan metoden användas direkt i cancervården, på barn och vuxna som riskerar hörselnedsättning och tinnitus av cellgifter. På sikt kan forskningsprojektet också möjliggöra nya behandlingar riktade mot innerörat.
Nytt hörseltest med taluppfattning
Erik Witte, doktorand, högskoleadjunkt och legitimerad audionom, Institutionen för hälsovetenskap, Örebro universitet/Audiogologiskt forskningscentrum, Region Örebro Län – 150 000 kronor
I hörselvårdens rehabilitering ingår insatser för att förbättra personers förmåga att uppfatta tal. För att undersöka vilka effekter en rehabilitering av en patient har gett måste det finnas tillförlitliga hörseltest. Forskningsprojektet är tredje delen av ett större forskningsprojekt som tar fram ett nytt svenskt taluppfattningstest för vuxna med hörselnedsättning, det så kallade SiB-testet. Testet är baserat på svenska ord som simulerar vardagliga situationer med bakgrundsbrus. Det nya hörseltestet kan bidra till tillförlitligare utvärderingar av hörselvårdens olika insatser för patientens taluppfattningsförmåga.
Kan hörselskadade barn träna upp sin språkliga utveckling?
Elisabeth Engström, specialistläkare och doktorand, CLINTEC, Karolinska Institutet/ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset – 100 000 kronor
Kan ett dataspel förbättra den kognitiva och språkliga utvecklingen hos hörselskadade och döva barn? Det undersöker detta forskningsprojekt genom att låta hörselskadade och döva barn i förskoleåldern spela ett dataspel som tränar kopplingen mellan bokstav och ljud, och i förlängningen läsning av ord. Tidigare studier med normalhörande vuxna har visat neurofysiologiska förändringar efter språkljudsträning och nu undersöks om metoden även kan vara till hjälp för hörselskadade barn. Om det visar sig vara så kan träningen vara ett komplement till hörselhabiliteringen.
Balansutredningar hos små barn
Luca Verrecchia, läkare och doktorand, CLINTEC, Karolinska institutet/Hörsel- och balanskliniken, Karolinska universitetssjukhuset – 100 000 kronor
Innerörat består av två delar – hörselsnäckan och balansorganet. Fortfarande är orsaken till många medfödda hörselskador okänd och kunskapen om hur balansorganets funktion drabbas vid dessa hörselskador är ofullständig. Det är viktigt att utreda och diagnostisera barn med balansstörningar tidigare för att erbjuda tidiga habiliteringsinsatser. Hörselforskningsfonden har tidigare delfinansierat en balansutredningsstudie på små barn. De preliminära resultaten har visat att metoden (VEMP) kan genomföras på små barn vid sidan av den fördjupade hörselscreeningen eller CI-utredningen. Det fortsatta forskningsprojektet syftar till att säkerställa metoden genom ytterligare tester på samma barn ett år senare.
Trumhinneoperationers påverkan på hörseln
Malin Berglund, läkare och doktorand, ÖNH-kliniken, Västra Götalandsregionen/Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin – 100 000 kronor
Myringoplastik, lagning av hål i trumhinnan, är en av de vanligaste öronoperationerna och utförs oftast för att förhindra infektioner i örat och för att förbättra hörseln. I Sverige registreras data kring operationerna i ett nationellt kvalitetsregister sedan 1997. Forskningsprojektet ska analysera patienters hörseldata från kvalitetsregistret under en tioårsperiod, i syfte att förbättra kvaliteten i hörselvården.
Effekt av cochleaimplantat på balansen hos vuxna
Anna Granath, läkare, ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset – 150 000 kronor
Cochleaimplantat (CI) kan förbättra kommunikationsförmågan, hörselförmågan i bullrig miljö samt riktningshörseln. Men det finns fortfarande oklarheter kring hur CI-operationer påverkar innerörat och balansen. Syftet med det här forskningsprojektet är att urskilja de faktorer som ökar risken för balansstörningar hos CI-opererade vuxna patienter, för att på så sätt kunna bidra till att förutse risken för balansrubbningar för enskilda individer före CI-operation.
Ny modell för forskning av benledningshörsel
Stefan Stenfelt, professor, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet – 150 000 kronor
Forskning kring förståelse av benledningshörsel har pågått länge, men de exakta mekanismerna bakom benledning är inte klarlagda. Två vanliga sätt att forska kring hörselfunktionen vid luftledd ljudstimulering och hörsel är att använda modeller av hörselfunktionen och djurexperimentell forskning. Vid benledningsstimulering är båda dessa metoder dock mindre vanliga. Forskningsprojektet avser att utveckla en modell för benledningssimulering för att denna i framtiden ska leda till bättre diagnostisering av hörselnedsättningar samt till nya och mer avancerade hörhjälpmedel.
Information om resterande forskningsprojekt uppdateras löpande:
Nanopartiklar för framtida cochleaimplantat
Hao Li, post doktor, Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset i Uppsala – 150 000 kronor
Orsakerna till de stora skillnaderna i resultat efter CI-operation är fortfarande okänd. Forskningsprojektet använder nanopartiklar på implantatets kontaktytor för att förbättra ljudkvalitet och patientens taluppfattning.
Lyssningsansträngning
Tobias Kastberg, audionom, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet – 150 000 kronor
Många personer med hörselnedsättning blir utmattade av att försöka höra i bullriga miljöer. Genom det här forskningsprojektet ska vi få en bättre förståelse för lyssningsansträngning, bättre tester och en större kunskap kring hur vi kan hjälpa personer med hörselnedsättning att hantera ansträngande lyssningssituationer.
Vätgasbehandling: effekter på cellulär nivå
Anette Fransson, forskare, Kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet – 150 000 kronor
Forskning kring vätgas som behandlingsmetod mot bullerhörselskador. Målsättningen är att hitta den optimala behandlingen av bullerskador i innerörat genom experimentell forskning.
Lågfrekvent benledningsstimulering med VEMP-teknik
Bo Håkansson, professor, institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola – 150 000 kronor
Var tredje svensk kvinna och var sjunde man i åldern 20-65 år lider av yrsel. Sjukdomsbilden vid yrsel är komplicerad, varför det är viktigt med en säker diagnostik för att kunna sätta in rätt behandling. Forskningsprojektet avser att vidareutveckla en stimuleringsmetod genom benledning, kallad BC-VEMP.
Optimering av inställningar på cochleaimplantat för barn
Andreas Björsne, legitimerad audionom och medicin magister, Göteborgs universitet/Sahlgrenska Akademin – 150 000 kronor
Forskningsprojektet är en långtidsuppföljning av barn som har fått cochleaimplantat tidigt i livet. Barn i lägre åldrar får i regel sina implantat inställda efter objektiva mätningar eftersom de inte själva kan berätta hur de uppfattar ljud. Projektet ska göra en långtidsuppföljning för att undersöka om det finns en vinst med att göra om inställningen när barnet själv kan medverka och på så sätt optimera inställningarna för barn med cochleaimplantat.