Visste du att…?

På den här sidan har vi samlat en massa fakta om hörselfrågor, som alla kanske inte har koll på. Visste du att…?

HRF har arbetat med hörselskadades rättigheter i 100 år

Den 23 februari 2021 var det 100 år sedan en hörselskadad kvinna startade HRF. Hon hette Gerda Meyerson och hade en dröm om rättvisa, jämlikhet och delaktighet för hörselskadade.
Gerdas dröm är stark och levande i HRF, än i dag. (Från förbundets sida)

Läs mer och se filmen om HRFs 100 år på riksförbundets hemsida.

Du kan låna hörapparater från Region Stockholm istället för att köpa dem

I Region Stockholm finns ett system som heter Fritt val av hjälpmedel och som innebär att du kan välja att köpa den hörapparat du vill ha, med ett ekonomiskt stöd från regionen. Många av länets hörselmottagningar rekommenderar hörapparater som inte ingår i regionens upphandlade sortiment och som du alltså köper själv. Detta gör de i många fall på grund av att det är ekonomiskt fördelaktigt för dem att sälja hörapparater, men du måste alltså inte köpa din hörapparat. Region Stockholm har ett upphandlat sortiment av hörapparater av hög kvalitet som du kan välja att låna från. Då slipper du också det ägaransvar som kommer av ett köp.

Här kan du läsa mer om att skaffa hörapparat i Stockholms län.

Här kan du läsa om Region Stockholms upphandlade sortiment.

Du bör anmäla till Patientnämnden om du inte är nöjd med vården eller bemötandet i hörselvården

Tyvärr händer det att vården eller bemötandet i hörselvården inte är så bra som det borde.  Om du är med om att något inte gått rätt till inom hörselvården så är det viktigt att du anmäler det till patientnämnden.

Genom att vända dig till patientnämnden kan du få svar på dina frågor och hjälp att få till en förändring. Dessutom blir ditt ärende en del av statistiken. Detta är viktigt för att både vårdgivaren, regionen och vi på distriktet ska veta vilka problem som finns inom hörselvården i länet.

Läs mer om patientnämnden, vikten av att anmäla och hur du går till väga här.

När hörapparaten inte räcker till så kan Cochlea Implantat (CI) vara ett alternativ

Cochleaimplantat (CI) är hörselimplantat som gör att gravt hörselskadade och döva kan uppfatta ljud. Resultaten varierar, men för många kan CI innebära en fantastisk möjlighet när vanliga hörapparater inte längre räcker till. Läs mer om CI hos Hörsellinjen.

Skrivtolkning innebär att allt som sägs i ett samtal direkt-textas av tolkar

Det finns många som har nedsatt hörsel, men som inte kan teckenspråk eller TSS (tecken som stöd). För att göra olika sammanhang tillgängliga för dessa är skrivtolkning är en viktig metod.

Skrivtolkning går till så att tolkarna direkttextar vad som sägs. Läs mer om vad skrivtolkning är och hur du går till väga för att boka tolk på vår tolksida.

Ca 400 000 av länets invånare har en hörselskada

I Stockholms län har 16,7 procent av befolkningen en hörselnedsättning, det vill säga nästan 400 000 personer (enligt siffror från SCB). Det betyder att många av oss har någon slags hörselnedsättning eller att någon i vår närhet har det. Här kan du läsa mer om Hörselskadades distrikt i Stockholms läns arbete för dessa personer.

Du kan få textning av TV-program genom att gå in på sida 199 på text-TV

På de flesta Tv-kanaler kan du få textning av program genom att gå in på sida 199 på text-TV. Alla program textas inte, men för både SVT och TV4 finns det krav på hur stor del av deras sändningar som måste textas. Läs mer om textning hos Hörsellinjen.

Din arbetsgivare är skyldig att anpassa arbetsplatsen om du har en hörselskada

Du som är yrkesverksam och har en hörselskada har rätt till stöd. Du kan till exempel få tolk vid behov och din arbetsgivare är skyldig att göra anpassningar för att skapa en arbetsplats som passar dina behov. Läs mer här och här.

Ljudöverkänslighet är en medicinsk diagnos

Ljudöverkänslighet är ett symptom och innebär att vardagsljud upplevs obehagliga. Överkänslighet för ljud är ett samlingsbegrepp som innebär att vanliga ljud upplevs så obehagliga att vardagen påverkas. Det finns flera medicinska diagnoser kopplade till ljudöverkänslighet. Här kan du läsa mer om orsaker, diagnoser, vård och råd kring ljudöverkänslighet.

Många som har en hörselskada lär sig teckenspråk eller Tecken som stöd (TSS) för att få till fullt tillgänglig kommunikation

Hjälpmedel såsom hörapparat eller CI (Cochlea implantat) kan underlätta kommunikationen för personer med hörselskada, men för att få till en fullt tillgänglig kommunikation kan det även vara värdefullt att använda sig av teckenspråk eller tecken som stöd (TSS). TSS är relativt okänt bland allmänheten, men ett effektivt sätt att göra vardagen mer tillgänglig för personer med hörselskada. Läs mer om TSS här.

Det är lättare att höra om man ser vad som sägs

Personer med hörselskada använder ofta avläsning som ett stöd i kommunikationen. Det innebär att de läser på läppar, som ett komplement till hörseln och att de på sätt och vis alltså ser vad som sägs. Det är därför viktigt att tänka på att vara vänd mot den du talar med, att inte täcka för din mun och att se till att belysningen är bra. Här kan du ta del av fler tips för samtal med personer med hörselskada. 

HRF ger kostnadsfri rådgivning om hörsel genom tjänsten Hörsellinjen

Du kan både ringa och maila Hörsellinjen för att ställa dina frågor om hörsel. Telefonnummer, telefontider och kontaktformulär finns på www.horsellinjen.se. Där kan du också läsa om det mesta som har med hörsel att göra.

Du har rätt till tillgänglig undervisning vid högskola och universitet. T.ex. genom tolk eller tekniska hjälpmedel. 

Du som studerar och har en hörselskada har rätt till en likvärdig utbildning.

Här kan du ta del av Hörsellinjens tips till dig som pluggar.

Här kan du läsa vad Unga Hörselskadade skriver om högre utbildning.

Det finns HRF föreningar i många av Stockholms läns kommuner där du kan träffa andra i samma situation

Klicka här för att se vilka HRF-föreningar som finns i länet.

Du behöver inte kunna teckenspråk för att använda tolk när du hör dåligt

Det finns fler tolkmetoder än teckenspråkstolkning. Skrivtolkning innebär att allt som sägs vid ett möte livetextas av tolkar. Det finns även tolkar för TSS (tecken som stöd). Läs mer om skrivtolkning och TSS-tolkning här.

4 av 5 som har tinnitus har också en hörselskada

Nästan alla upplever någon slags tinnitusljud i perioder och cirka 2-3 procent har svåra besvär av tinnitus. Här kan du läsa mer om tinnitus, lindring och vård.

Du som är över 60 år ska testa hörseln minst vartannat år

Många vet inte om att det är viktigt att testa hörseln regelbundet. Den som är över 60 år ska testa hörseln vartannat år och den som är över 45 ska testa hörseln vart tredje år. Här kan du läsa mer om vikten av att testa hörseln regelbundet.

Två grundskolor i Stockholms län har anpassad undervisning för barn som har en hörselskada

Manillaskolan har tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö för elever från förskoleklass till årskurs 10. Här kan du läsa mer om Manillaskolan.

Alviksskolan har hörselklasser med elever från åk F till åk nio samt ett fritidshem. Här kan du läsa mer om Alviksskolan.

Lokaler kan ha en hörselsmart utformning

Hörselsmart utformning är ett begrepp som innebär att lokaler, miljöer, produkter och tjänster i samhället utformas på ett sätt som är tillgängligt och användbart för hörselskadade. Det handlar till exempel om god ljudmiljö, optimal hörbarhet, teleslingor och annan hörteknik, textning, visuell information, varseblivning och tolkservice. Här kan du läsa mer om hörselsmart utformning av lokaler.

Du kan ringa via texttelefoni om du har svårt att höra i telefon

När man använder texttelefoni finns en tolk med i samtalet och skriver ner allt som sägs till personen med texttelefon. Användaren läser och skriver i sin tur ner allt i ett särskilt program för texttelefoni på sin dator eller en app i smartphone/surfplatta. Här kan du läsa mer om texttelefoni.