Ljudöverkänslighet

Ljudöverkänslighet är ett samlingsbegrepp

Överkänslighet för ljud är ett samlingsbegrepp som innebär att vanliga ljud upplevs så obehagliga att vardagen påverkas. Vardagliga ljud; till exempel klirr från porslin, pappersprassel, barnskrik, höga röster, dammsugaren, dova fläktljud upplevs som obehagliga eller orsakar till och med smärta.

Ljudöverkänslighet är ett symptom

Ljudöverkänslighet är ett symptom som kan ha många olika orsaker. Det kan till exempel bero på fysiologiska orsaker i innerörat som bullerskada. Men det kan också vara att hjärnan inte klarar av att dämpa signaler och filtrera bort oönskade ljud.

Varierar med dagsformen

Ljudöverkänslighet tar sig olika uttryck hos olika individer, besvären kan dessutom variera både från dag till dag till över längre tid. Livssituationen har stor betydelse för hur ljudöverkänsligheten utvecklas. I en tuff livssituation kan ljudöverkänsligheten vara svårare att hantera. Allmänhälsa, stress och tillgång till stöd påverkar hur man hanterar överkänsligheten för ljud. Besvären kan dessutom förvärras vid överdriven användning av hörselskydd eftersom det gör örat känsligare för ljud.

Vanligt bland skolpersonal och musiker

Överkänslighet för ljud är ganska vanligt hos människor som använder sina öron och sin hörsel mycket i sitt yrke till exempel musiker och lärare. De flesta med ljudöverkänslighet har normal hörsel på ett hörselprov. Ljudöverkänslighet är inte samma sak som att ”höra för bra”.

Går ljudöverkänslighet att mäta?

Det är svårt att på ett oberoende sätt mäta ljudöverkänslighet. Personer med ljudöverkänslighet får beskriva med egna ord hur ljudöverkänsligheten tar sig uttryck och hur den påverkar dem.

Proppa inte igen. Visst är det bra att skydda hörseln men tänk på det här: Ljud kanske känns som dina värsta fiender men i själva verket kan lagom mängd ljud hjälpa dig att orka med ljud igen.

Skilj på vardagsljud och hörselskadliga ljud. Visst kan vissa vardagsljud kännas besvärliga, till exempel att dammsuga eller porslinsskramlet när diskmaskinen töms, då kan du använda hörselskydd, men ta av dig dem när diskmaskinen är tömd och du dammsugit klart och du ska börja laga mat.

Tystnad ökar känsligheten för ljud och gör dig istället mer sårbar. Omge dig därför med ljud utan att plåga dig. Du kan stegvis behöva öka ljudtoleransen. Jämför till exempel med om någon bryter benet, efter ett tag blir benets muskler otränade och det behövs rehabiliterande övningar för att återfå styrkan i benet igen. Hörseln behöver också stimuleras och utsättas för vardagsljud annars blir hörseln allt känsligare för ljud.

Investera i ett par bra formgjutna hörselskydd om du vill ha tillgång till hörselskydd för att känna dig trygg i olika situationer där ljudnivån är skadligt hög. På de flesta formgjutna hörselskydd kan du byta mellan olika filter beroende på situation och på vilken typ av ljud du utsätter dig för. Svag dämpning lämpar sig i situationer för kommunikation. Större dämpning bör du ha när du till exempel ska gå på musikkonsert.

Använd inte hörselskydd ”utifall att” det kommer ett plötsligt ljud, till exempel en ambulans med sirener som kör förbi på gatan. Är det obehagligt just när ambulansen kör förbi, håll för öronen med händerna istället. Hörselskydd måste användas på rätt sätt, annars kan ljudöverkänsligheten öka.

• Begreppet ljudöverkänslighet syftar ofta på begreppet hyperacusis vilket innebär att vanliga vardagsljud kan upplevas som obehagliga. Vid hyperacusi kan reaktionerna variera mellan till exempel smärta, ilska och rädsla.
• Ungefär 2- 3 procent av befolkningen beräknas ha svår hyperacusis.
• Det finns även studier som menar att cirka 8 procent vara ljudöverkänsliga i olika grad.
• Ljudöverkänslighet har både fysiologiska och psykologiska orsaker, bland annat bullerskador, hörselnedsättning, sjukdomar, stress och depression.
• En god ljudmiljö är avgörande för att personer med överkänslighet ska ha en fungerande vardag.
• Ljudöverkänslighet blir ofta bättre med tiden. Annars finns hjälp och behandling så att ljudöverkänslighet och vardagens ljud blir lättare att klara av.

Mycket om ljudöverkänslighet, framförallt hyperacusis, är fortfarande okänt och det finns olika teorier varför det uppstår. Ljudöverkänslighet är komplicerat eftersom det spänner över flera olika forskningsområden – audiologi, neurologi, psykologi och få forskare har tvärvetenskaplig överblick. Oavsett vad som orsakar ljudöverkänsligheten från början påverkar det oss psykiskt. Irritation, stress, rädsla och ångest är vanliga reaktioner. Därför är det viktigt att få hjälp så inte ljudöverkänsligheten tar över ens liv.

Ljudöverkänslighet kan uppstå eller förvärras bland annat i samband med:

• Bullerskador i innerörat som uppstått till följd av starka ljud under en kortare eller längre period.
• Hörselnedsättning kan orsaka ljudöverkänslighet i form av ”recruitment of loudness”
• Öron-, nacke- och hjärnskador som uppkommit genom hårt slag; trauma mot nacke, skalle, öron samt pisksnärtskador.
• Virusinfektioner, till exempel infektioner i innerörat och bältros.
• Neurologiska sjukdomar/syndrom och olika öronsjukdomar, till exempel Menières sjukdom, hjärninflammation, stroke, epilepsi samt blodcirkulationsproblem.
• Migrän och svår huvudvärk.
• Stress, depression, förekommer också vid posttraumatiskt stressyndrom och en allmänt stressig livssituation.
• Sömnproblem som kroniskt trötthetssyndrom och annan sömnlöshet.
• Biverkningar vid läkemedel/droger till exempel malaria -medicin, läkemedel med acetylsalicylsyra med mera.
• Ansiktsmuskelförlamning och operationer och skador som gör att stapediusreflexen inte fungerar
• Autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ljudöverkänslighet förekommer även vid medfödda syndrom som Williams syndrom.
• Psykiska problem, hyperacusis uppträder ofta som symptom vid psykisk sjukdom, bland annat schizofreni.
• Bett- och käkledsproblem kan orsaka/orsakas av spänningar som gör att ljudöverkänsligheten ökar.

Recruitment of loudness förekommer hos personer med hörselnedsättning och innebär att hörstyrkan ökar väldigt snabbt. Vid hörselnedsättning är avståndet mindre mellan hörtröskeln (där ljudet blir hörbart) och den nivå där ljudet känns obehagligt starkt. Effekten blir att först hörs ingenting, sen ingenting och sedan hörs lite och efter det är ljudet plötsligt för starkt – en ”ketchupeffekt”.

Hyperacusis är en medicinsk diagnos. Det innebär en stor överkänslighet för ljud. De flesta ljud, även svaga, kan upplevas som plågsamma, även förändringar i ljudstyrka kan vara svåra att klara av. Vid hyperacusi kan reaktionerna variera mellan till exempel smärta, ilska och rädsla. Ungefär 2-3 procent av befolkningen tros ha hyperacusis, som är en diagnos och inte ska förväxlas med allmän irritation över ljud/buller. De flesta som har hyperacusis har normal hörsel, men det förekommer även hos hörselskadade. Hyperacusis uppstår ofta i samband med olika skador, sjukdomar och syndrom. Även om hyperacusis orsakas av rent medicinska (fysiologiska orsaker) påverkas det av olika psykologiska faktorer till exempel stress, trötthet och depression. Det kan också vara en direkt följd av sådana besvär.

Irritation över ljud är ingen medicinsk diagnos, men en stark irritation kan ändå leda till hälsoproblem som nedstämdhet och stress. Vid ljudirritation är det ofta ljudets innehåll som är avgörande inte ljudnivån rent allmänt.

Misofoni  innebär att man har svårt för vissa mänskliga ljud till exempel smaskande, andning eller att någon snyter sig. Misofoni är en typ av ljudöverkänslighet, men utan smärta.

Ljudfobi innebär rädsla för ljud. Starka ljud har kopplats ihop med starkt obehag och/eller rädsla. Har en fobi för ljud utvecklats startas automatiskt en omedveten stress- eller rädsloreaktion. Det kan gå att träna bort med fobiträning.

Stapediusreflexen är örats ljuddämpande reflex och den kan sluta att fungera vid till exempel ansiktsförlamning och vissa typer av operationer. När det inte fungerar kan ljud bli plågsamt starka.

Takfönstersyndrom eller ”Superior Canal Dehiscence Syndrome (SCDS)” är en ganska sällsynt diagnos. Ett par procent är födda med ett tunnare ben i övre båggången runt örats inneröra. Hos några brister det och det uppstår en öppning, ett ”takfönster”, in i innerörat eller superior canal dehiscence (=övre öppen kanal). Öppningen gör att ljud som den egna kroppen avger hörs mycket väl. Till exempel att blunda och röra ögonen hörs som ett skrapande ljud och steg mot marken fortplantas som ljud i kroppen. Även den egna rösten uppfattas så starkt att det blir jobbigt att prata. Behandlingen är operation.

Ljudöverkänslighet kan försvinna av sig självt. Det kan också bli bättre efter behandling, till exempel med ljudstimulering. Om du upplever att du är ljudkänslig är det viktigaste du kan göra att inte undvika ljud. Det är vanligt att besvär av ljud leder till undvikande av ljud, till och med isolering, och överanvändning av hörselskydd för att skydda sig mot de flesta typer av ljud.

Ljudstimulering

En ljudstimulator (masker) är en liten apparat som sätts bakom örat och avger ett svagt, bredbandigt brus. Hjärnan lär sig tolerera ljud genom att ljudexponeringen gradvis ökas. Ljudstimulering kan även bestå av olika naturliga ljud/ljudmiljöer i vardagen. Även personer med tinnitus och hörselnedsättning kan vara ljudöverkänsliga. För dem som behöver hörapparat är det viktigt att apparaten ger bra ljudkomfort.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) och ACT

Dessa psykologiska behandlingar yftar till att ändra upplevelsen av och förhållningssättet till ljud, så att besvären avtar eller försvinner. KBT-behandling innebär att gradvis och med stöd av psykolog närma sig jobbiga vardagsljud, utan att plåga sig. Kunskap om ljud och hörsel, ljudträning, avslappning, rådgivning/samtal med psykolog minskar oro och obehag. Acceptance and Commitment Treatment (ACT) är en behandling som lägger större vikt vid att personen ska ta sikte på det som är viktigt i livet och kunna leva ett vitalt liv även med viss ljudöverkänslighet. Hela livssituationen är i fokus för behandlingen.

Det finns digitala självhjälpsbehandlingar du kan få remiss till och delta i om den egna regionen inte har tillgång till KBT-kompetens. 
Behandlingsprogram vid ljudöverkänslighet på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Läkemedel

Vid depression kan antidepressiva läkemedel även hjälpa för ljudöverkänsligheten. Vid svår överkänslighet kan lugnande medel vara till nytta under en begränsad period, för att kunna slappna av och återhämta sig för att orka påbörja annan behandling.

Audiologisk behandling

Vid ljudöverkänslighet som beror på hörselnedsättning (recruitment of loudness) kan det hjälpa att se över hörapparaternas inställning. Med hörhjälpmedel går det att minska icke önskvärt ljud. Det är bland annat till nytta för personer med autism, ADHD med mera. Hörhjälpmedel kan användas av elever som har besvär med koncentrationen på grund av att de lätt blir störda av ljud. Med hjälp av hörlurar som trådlöst tar mot ljud från lärarens mikrofon uppfattas lärarens röst bättre och störande omkringljud minskas. Det blir det lättare att koncentrera sig.

Fysioterapi/smärtlindring – avslappning

Sjukgymnastik, akupunktur och naprapatbehandling samt yoga, qi gong och liknande bidrar till avslappning, vilket i sin tur kan lindra ljudöverkänslighet.

Bett- och käkkirurgi

Tandläkarbehandling vid felaktigt bett kan avhjälpa spänningar och därigenom minska ljudöverkänslighet.

Behandling av sjukdom/skada

Ljudöverkänslighet som är en följd av en sjukdom eller skada blir ofta bättre när sjukdomen/skadan blir bättre.

1. Kartlägg din ljudöverkänslighet. Vilka ljud känns jobbigast? Vilka situationer är svårast? När är du minst besvärad? När kan du verkligen slappna av? Genom att se över din livssituation kan du hitta olika sätt att minska obehaget och lindra din ljudöverkänslighet.
2. Undvik inte vardagens ljud. Att skydda örat från vardagsljud innebär att örat blir ännu mera vant vid en låg ljudnivå och ljudkänsligheten ökar. Jämför till exempel med att bryta benet och hur otränade benets muskler blir efter ett tag. Hörseln behöver stimuleras och utsättas för vardagsljud i samtalsnivå. Annars blir hörseln allt känsligare och även svaga ljud kan upplevas som obehagliga.
3. ”Proppa” inte igen. Använd inte hörselskydd ”utifall att” det kommer ett plötsligt ljud, då blir örat bara ovant vid vardagsljud.
4. Skaffa kunskap. Lär dig mer om ljud och överkänslighet, och varför du reagerar som du gör. Det gör dig tryggare och gör det lättare att hantera olika situationer. Var inte rädd för att ställa många frågor till din läkare.
5. Skilj på hörselskadliga ljud och obehagliga ljud. Vid ljudöverkänslighet är det lätta att oroa sig för ljud som faktiskt inte är hörselskadliga. titta på din omgivning, använder de hörselskydd? Om inte, så är det nog okej att du inte har hörselskydd heller. Det är flera faktorer som spelar in om ljud är hörselskadliga eller inte.
6. Isolera dig inte. Lev ditt liv, var aktiv och våga ta risken att möta obehagliga ljud. Isolering kan försämra din ljudtolerans. Dessutom kan nedstämdhet förvärra besvären, så avstå aldrig från roliga saker för att du är rädd att det kan bli jobbiga ljud.
7. Ta en paus. Gå åt sidan en stund, till exempel till ett annat rum, om det blir för jobbigt. Leta rätt på en lugn plats där du kan hämta andan.
8. Ta hand om kroppen. Motion, frisk luft, sunda matvanor, regelbunden sömn och en aktiv livsstil utan stress stärker din allmänhälsa och kan lindra ljudöverkänslighet. Ohälsa, stress och depression kan förvärra besvären.
9. Tala med andra ljudöverkänsliga. Genom att byta erfarenheter med andra i samma situation kan du få bra tips och nya perspektiv. Andra ljudöverkänsliga kan du bland annat träffa inom HRF.
10. Tala med anhöriga och vänner. Förklara vad du upplever och ha en öppen dialog. Då kan ni tillsammans tackla de situationer som uppstår.
11. Se möjligheterna. Ljudöverkänslighet brukar blir bättre, så fastna inte i negativa tankar och uppgivenhet. Lägg istället din energi på att prova olika sätt att lindra besvären. Till slut hittar du den metod som fungerar för dig.
12. Lär dig avspänning och avslappning. Vid ljudöverkänslighet är det lätt att spänna sig. Fokuserar du mycket på öronen och ljud är det lätt att automatiskt bli spänd av bara tanken på att det kan komma ett överraskande ljud. Därför är det bra att lära sig avslappning men också lära sig mer om ljud och hur hörseln faktiskt fungerar så man inte styrs av sin oro. En positiv effekt av avslappning är att man orkar med jobbiga ljud längre. Genom att minska muskelanspänningen orsakad av oro och obehag blir du inte heller lika trött.

Att få diagnos och rehabilitering

Om du tycker att ljudöverkänsligheten påverkar din vardag och begränsar din tillvaro då behöver du söka hjälp.

Primärvården – vårdcentralen och företagshälsovården

Är ljudöverkänsligheten besvärande och påverkar din vardag negativt ska du i första hand vända dig till vårdcentralen eller företagshälsovården för en första bedömning, där ska du begära att du remitteras vidare till en öronmottagning eller hörselvården.
I en del regioner kan du vända dig direkt till en hörselmottagning eller öronläkare – där kan du få göra hörselundersökning och få grundläggande information om ljudöverkänslighet.

Hörselvården är specialistvården vid ljudöverkänslighet

Hos hörselvården ska få en grundlig hörselkontroll och hörselutredning. Om utredningen konstaterar att du har ljudöverkänslighet som har samband med hörseln, ska det göras en individuell åtgärdsplan. Åtgärdsplanen kan bland annat omfatta hörselkunskap, strategier för att hantera din ljudöverkänslighet samt eventuellt olika behandlingar. 
Här hittar du kontaktuppgifter till hörselvården där du bor.

Behandlingar via webb och på distans

Tinnitus och ljudöverkänslighet är hörselvårdens ansvar men i en del regioner är det svårt att få remiss till fördjupad hörselrehabilitering utan hörselnedsättning. Då är psykisk ohälsa vid tinnitus- och ljudöverkänslighetsbesvär vårdcentralens ansvar. Vårdcentraler ska även erbjuda hjälp vid psykisk ohälsa men det är inte alla vårdcentraler som har tillgång till kuratorer och psykologer. Då kan psykologhjälp via så kallade ”vårdappar” var ett alternativ. Där kan finnas psykologer som är specialiserade på tinnitus och ljudöverkänslighet och kan genomföra KBT eller ACT-behandling på distans. Fråga om läkaren på din vårdcentral kan remittera dig.

På akademiska sjukhuset i region Uppsala finns ett webbaserat behandlingprogram vid ljudöverkänslighet  (scrolla ner på länken) som tar mot patienter från hela landet. För att komma dit krävs remiss av läkare, läs mer på mottagningens webb vad som krävs för att bli remitterad.

• Förbättra akustiken: sätt ljuddämpande material på väggar, tak och golv, till exempel akustikplattor, mattor och gardiner.
• Stäng ute bullret: stäng av radion, stäng dörren, byt rum…
• Dämpa inventarier: sätt tassar på stolarna, använd plastbestick under jobbiga perioder. Dammsugare, diskmaskiner, kylskåp, datorer och liknande kan bytas mot tystgående modeller.
• Byt signal: Störs du av ringande mobiler och dörrklockan? Byt till vibration eller optisk signal.
• Färre åt gången: Människor alstrar mycket ljud. Träffas därför i mindre grupp. Tala en i taget.
• Ta kontrollen: Välj själv tid och plats för möten, så att du vet att det är så lugnt som möjligt. Våga begära att andra tar hänsyn till ditt behov av bra ljudmiljö.