Över 2,3 miljoner till ny hörselforskning från HRFs givare

Åtta forskningsprojekt har beviljats anslag ur HRFs hörselforskningsfond. Över 2,3 miljoner kronor går i år till ny forskning om bland annat hörselnedsättning i arbetslivet, innerörats utveckling, tinnitus och plötslig dövhet.

Varje år delar Hörselforskningsfonden ut medel till forskning inom hörselskadeområdet, tack vare gåvor till HRF från människor runt om i landet. Pengarna går till såväl medicinsk som beteendevetenskaplig och teknisk forskning.

I år får åtta nya forskningsprojekt sammanlagt 2 386 653 kronor.

1. En karta över innerörats utveckling

Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi, Karolinska Institutet – 300 000 kronor

Syftet är att skapa en högupplöst karta över innerörats utveckling för att få insikter som kan vara relevanta för framtida behandlingar av hörselnedsättning.

– Det ska bli ungefär som ett släktträd där det går att se vilken väg varje stamcell har tagit för att utvecklas till en hörselcell, säger Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska Institutet.

”Att återskapa hörsel är hörselforskningens heliga Graal.”

Emma Andersson, forskare, Karolinska Institutet

Hårceller kan inte återbildas hos människor när de har skadats, men mycket forskning fokuserar på möjligheten att manipulera omgivande stödjeceller för att dessa ska omvandlas till nya hårceller för att återställa hörseln, likt vad som sker hos vissa djur till exempel fåglar.

– För att maximera chanserna till framgångsrik behandling vore det värdefullt att kartlägga de exakta vägarna celler tar i innerörat för att bättre kunna styra processen så att den påminner så mycket som möjligt om den naturliga utvecklingen av hörselceller, säger Emma Andersson.

Detta kan forskarna se genom att märka varje stamcell med en ”genetisk streckkod”, ungefär som varorna i en affär. Det gör det möjligt att spåra vilken väg stamcellerna har tagit i innerörat för att utvecklas till olika specialiserade celler.

Emma Andersson säger att man tidigare har upptäckt att vissa celler faktiskt inte hör ihop trots att man skulle kunna tro det på grund av hur de är placerade.

– Med den här metoden kan vi få starkast möjliga bevis för vilka celler som är besläktade och vilka som inte är det. 

Det slutgiltiga målet är att förstå hur hörselceller bildas för att förhoppningsvis kunna få stamceller att bli hörselceller.

– Att återskapa hörsel är hörselforskningens heliga Graal. Men det här är än så länge grundforskning och det är lång väg kvar innan det eventuellt skulle kunna användas i praktiken, säger Emma Andersson.

Bilden ovan: Emma Andersson undersöker celler i innerörat. Överst: En tät massa av celler i anslutning till hörselorganet. Sedan följer hörselorganet (lila, diffusa fyrkanter och en rad blå, runda inre hårceller). Därefter en rad inre pelarceller (lila fyrkanter) och en rad yttre pelarceller (gröna fyrkanter), följt av fyra rader blå, yttre hårceller samt stödjeceller (även pelarceller räknas som stödjeceller). Längst ned en tät massa av celler i anslutning till hörselorganet (inringade av grönt).

2. Påverkar tinnitusdebut i barndomen risk för psykisk ohälsa som ung vuxen?

Sebastian Waechter, leg. audionom, dr i klinisk medicin, Lunds universitet – 300 000 kronor

Studier har visat att barn med tinnitus ofta upplever en försämrad livskvalitet, men långsiktiga effekter är fortfarande otillräckligt undersökta.

Genom statistiska analyser kommer forskarna att undersöka om det finns ett samband mellan att ha fått tinnitus i barndomen och ökad risk för psykisk ohälsa som ung vuxen. Framöver planerar de också att undersöka vilka mönster i lyssningsvanor och bullerexponering som kan skydda unga från att utveckla tinnitus.

Projektet bygger på data från en pågående dansk studie som över en period om tio år följer nästan 1 300 deltagare som är barn vid studiens början och unga vuxna vid dess slut.

Efter projektets genomförande planerar forskarna att resultaten även ska presenteras på ett gratis symposium, öppet för allmänheten.

3. Biologiska markörer vid plötslig dövhet

Johannes Ehinger, specialistläkare, docent, Skånes universitetssjukhus, Lund – 300 000 kronor

Plötslig hörselnedsättning/dövhet är en plötslig förlust av hörseln på det ena eller båda öronen. Bara vid ungefär 10 procent av fallen kan orsaken identifieras.

Den vanligaste behandlingen är kortisontabletter, men det saknas fortfarande evidens för relevant effekt. Vissa blir bättre spontant, men för många blir nedsättningen permanent och det är idag inte möjligt att förutspå vem som kommer att bli bättre.

En hypotes är att plötslig dövhet inte är en enda sjukdom, utan kan bero på många olika orsaker. Proteinerna i blodplasman kommer att undersökas hos personer med plötslig dövhet för att leta efter nya biologiska markörer som skulle kunna visa på underliggande orsaker. Att identifiera sådana skulle bland annat öka förutsättningarna för att utveckla bättre riktade terapier.

4. Balans- och hörselnedsättning: En studie om hörapparaters påverkan

Henrik Danielsson, professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet – 296 137 kronor

Fall är en av de ledande orsakerna till skador bland äldre. Tidigare forskning har visat att personer med hörselnedsättning har en ökad risk att ramla, vilket kan leda till allvarliga skador. Det är inte bara den försämrade hörseln som är problemet, utan också den extra belastning det lägger på hjärnans förmåga att hantera andra uppgifter, som att upprätthålla balans.

I detta forskningsprojekt kommer deltagare som använder hörapparater dagligen genomgå olika tester, för att mäta deras balans och gångförmåga under olika förhållanden. Dessa tester inkluderar promenadtester, både i tysta miljöer och miljöer med bakgrundsljud, samt mer avancerade balanstester som använder virtual reality-teknik.

Om resultaten visar att hörapparater kan förbättra balansen för hörselskadade kan det leda till nya metoder för att minska fallrisker och förbättra livskvaliteten för många äldre.

5. Maskering av benlett ljud vid hjärnstamsaudiometri

Karl-Johan Fredén Jansson, teknologie dr, forskare, Chalmers Tekniska Högskola – 300 000 kronor

Vid benledning blir ljudstimuleringen alltid bilateral (på båda öronen) eftersom vibrationerna leds genom skallbenet till båda hörselsnäckorna. Vid hörseldiagnostik används därför ofta brus för att maskera bort det andra örat så att hjärnan inte kan urskilja tonen från bruset. Men även om tonen inte kan höras så stimuleras örat av bruset. Det gör att vid objektiv mätning med så kallad hjärnstamsaudiometri så ger detta ändå utslag på mätningen vilket gör det svårt att mäta varje öra separat.

Syftet med projektet är att utreda en metod för att bättre maskera det benledda ljudet, med förhoppningen att göra det möjligt att göra objektiva hörselmätningar med hjärnstamsaudiometri, utan att mätningen från det maskerade örat påverkar mätningen, vilket inte är möjligt i dag.

6. Synkronisera text och tal: Optimal timing för förbättrad digital kommunikation för hörselskadade

Carine Signoret, universitetslektor, docent, Linköpings universitet – 300 000

I detta projekt undersöks hur textstöd, exempelvis via tal-till-text-teknik, kan underlätta för personer med hörselnedsättning. Målet är att fastställa vilket tidsspann mellan text och tal som ger maximal nytta, vilket i sin tur kan leda till konkreta rekommendationer för praktisk användning av tekniken.

Tidigare forskning har visat att både personer med och utan hörselnedsättning kan dra stor nytta av textstöd under svåra lyssningsförhållanden. Fördröjningar i textens presentation är oundvikliga i digital kommunikation och studier visar att en fördröjning på över 500 millisekunder avsevärt minskar textstödets effektivitet.

Deltagarna kommer att höra talade meningar med textstöd som presenteras med fördröjningar från 0 till 1600 millisekunder och i studien undersöks hur olika tidpunkter påverkar uppfattningen av talets tydlighet och hur mycket mental ansträngning som krävs för att förstå det.

Resultatet kan ge värdefulla insikter för att förbättra teknologier som tal-till-text och realtidsundertexter.

7. Kartläggning på molekylnivå av hur cellerna i hörselorganet åldras

Francois Lallemend, professor, Neurovetenskapliga institutionen, Karolinska Institutet – 300 000 kronor

Åldrande handlar inte bara om tiden som går utan också om den gradvisa försämringen av kroppens funktioner. Projektet avser att försöka avslöja vad som driver den progressiva försämringen av hur hörselcellerna mår. Det ska göras genom att undersöka molekylära förändringar i varje celltyp och deras interaktioner under den naturliga åldrandeprocessen.

För att göra detta ska toppmoderna metoder användas för att studera enskilda celler.

Forskningen kommer bland annat att belysa hur tidiga förändringar i en organs region påverkar andra celltyper senare och belysa funktionen hos identifierade molekyler vid åldersrelaterade hörselnedsättningar.

Avsikten är att erbjuda nya insikter när det gäller åldersrelaterad hörselnedsättning.

8. Hörselnedsättning i arbetslivet – ett salutogent perspektiv på psykosociala arbetsförhållanden

Sara Båsjö, leg. audionom, doktorand, universitetsadjunkt, Örebro universitet –290 516 kronor

Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka psykosociala arbetsförhållanden för vuxna med hörselnedsättning och att identifiera eventuella skillnader mellan könen.

”Vi är intresserade av vilka faktorer som leder till ett fungerande arbetsliv för personer med hörselnedsättning.”

Sara Båsjö, Örebro universitet

Vad innebär ett salutogent perspektiv?

– Att man fokuserar på det som är friskt och på individens resurser. Vi är intresserade av vilka faktorer som leder till ett fungerande arbetsliv för personer med hörselnedsättning, säger Sara Båsjö.

Forskning om arbetsförhållanden för personer med hörselnedsättning har visat på ökade risker för ohälsa, bland annat eftersom till exempel högre ansträngning och koncentration behövs för att klara arbetet samt att det finns ett större behov av återhämtning arbetet.

Forskarna har gjort en enkät bland 500 hörselskadade i yrkesverksam ålder. Deltagarna har bland annat fått uppge vilka krav som ställs för att de ska hinna med sitt arbete och vilka möjligheter de har att själva kontrollera och påverka sin arbetssituation.

– Vi vill undersöka vilka aspekter som är viktiga för ett avspänt psykosocialt arbetsförhållande, säger Sara Båsjö.
– Vi kommer att kategorisera deras psykosociala arbetsförhållanden utifrån de fyra dimensionerna: låga krav – hög kontroll, låga krav – låg kontroll, höga krav – låg kontroll och höga krav – hög kontroll, säger Sara Båsjö.

Svaren ska sedan analyseras för att se vilka faktorer som ökar chansen för ett avspänt psykosocialt arbetsförhållande med låga krav och hög kontroll.

– Det kan bland annat handla om arbetsuppgifter som kräver god hörsel, tillgång till hjälpmedel och stöd från arbetsgivare och kolleger. Vi kommer också att titta på skillnader mellan könen, säger Sara Båsjö.

– Förhoppningen är att undersökningen ska kunna användas av arbetsgivare och inom hörselvården för att ge en bättre kunskap om hur personer med hörselnedsättning kan få en fungerande arbetssituation och minska risken för sjukskrivning.