Stora problem med buller i förskolan
Var fjärde anställd i förskolan upplever att det är så hög ljudnivå där de jobbar att de inte kan prata i normal samtalston under 75 procent av arbetstiden. Det rapporterar Ekot i dag, på Världshörseldagen 3 mars.
Allt fler lärare och förskolelärare anmäler att de drabbats av hörselrelaterade arbetsskador, enligt Sveriges Radios Ekot.
Den senaste arbetsmiljöundersökningen från Arbetsmiljöverket 2024 visar att var fjärde anställd inom förskolan upplever att de har utsatts för så högt buller där de jobbar att de inte kan prata i normal samtalston under 75 procent av tiden.
Stora grupper och dålig akustik
Förskolans dåliga ljudmiljö är inget nytt. Redan 2010 kom HRFs rapport ”Kakofonien”med undersökningar som visade att hela 73 procent av medlemmarna i fackförbundet för förskolelärare hade problem med ljudmiljön på jobbet.
En stor del av problemet är barngruppernas storlek, men också utformningen av lokalerna, med brist på akustikanpassningar. Många röster och aktivitetsljud i rum där ljudet studsar mellan väggarna och förvandlas snart till ett öronbedövande buller.
Hörselskadade barn särskilt utsatta
Temat för Världshörseldagen 2026 är hörselskadade barn (se nedan).
I Sverige är det inte ovanligt att barn med varierande grad av hörselnedsättning går i vanliga barngrupper – och drabbas särskilt hårt av bristande ljudmiljöer i förskolor och skolor.
Arbetsskadeanmälningar ökar
Konsekvenserna är omfattande. En rad forskningsstudier har visat att hörselnedsättning och tinnitus är vanligt förekommande bland såväl förskollärare som lärare, likaså stress och utmattningssyndrom.
Nu ökar också arbetsskadeanmälningarna som rör hörselskador bland lärare, enligt Ekot.
Världshörseldagen 3 mars
World Hearing Day (Världshörseldagen) den 3 mars är ett årligt initiativ från världshälsoorganisationen WHO.
- Omkring 90 miljoner av världens barn i åldrarna 5–19 år lever med hörselnedsättning, enligt WHO.
- Många hörselskador hos barn runt om i världen beror på brist på hälso- och sjukvård.
- Tidig upptäckt och tidig hörselhabilitering är avgörande för att barn med hörselnedsättning ska få en bra start i livet.
- HRF anser att alla barn ska få regelbundna hörselkontroller under hela uppväxten.
- För cirka 20 år sedan drev HRF igenom neonatal hörselscreening av nyfödda som standard runt om i alla Sveriges regioner.
HRFs tips för bättre kommunikation
Det finns många saker du kan göra för att förbättra din egen hörselsituation. Här är några tips:
- Testa din hörsel. Du kan göra en enkel snabbkoll med HRFs Hörseltestaren eller vänd dig direkt till hörselvården för en hörselundersökning.
- Skaffa hörapparater. Om du vet att du behöver hörapparater, dröj inte. Ta steget och vänd dig till hörselvården för att prova ut hörapparater.
- Skaffa andra hörhjälpmedel. Hörapparater räcker inte alltid till. När du kopplar hörapparaterna till teleslinga, streamer och andra kommunikationslösningar hör du oftast bättre.
- Fråga om hörselimplantat. Om din hörsel blivit sämre och hörapparater och andra hörhjälpmedel inte räcker till, fråga din audionom om hörselimplantat kan vara något för dig.
- Utveckla dina hörselstrategier. Sätt dig på rätt ställe, plocka fram textning på tv:n, skriv ett sms istället för att ringa. Det finns många sätt att underlätta kommunikationen. Kolla gärna på HRFs tips för samtal med nedsatt hörsel.
- Testa tolkning. Har du svårt att höra på möten, trots hörapparater och teleslinga? Prova gärna skrivtolkning, om du inte har gjort det. Eller teckenspråkstolkning eller TSS-tolkning, om det passar dig bättre.
- Hämta kunskap hos Hörsellinjen. På hörsellinjen.se hittar du en massa information och matnyttiga länkar. Du kan även kontakta HRFs rådgivare genom att mejla din fråga eller ringa 0771-888 000. Är du medlem i HRF? Då kan du boka en halvtimmes rådgivning!
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
