Ny kampanj efterlyser 1000 audionomer

”Bli en hjälte i det tysta. Bli audionom!”
Det är uppmaningen i en ny rekryteringskampanj från branschorganisationen Svensk Hörsel, i samarbete med bland andra Hörselskadades Riksförbund (HRF).
Det råder skriande brist på audionomer i Sverige. Följden är bland annat extrema köer till hörselrehabilitering runt om i landet, med väntetider på över ett år i vissa regioner.
”Måste agera nu”
Det behövs 1 000 nya audionomer under de närmaste tio åren – och en fördubbling av antalet utbildningsplatser. Det bedömer branschorganisationen Svensk Hörsel, som nu har startat en rekryteringskampanj, i samarbete med Hörselskadades Riksförbund (HRF), Svenska Audiologiska Sällskapet, Svenska Audionomföreningen och SRAT Audionomerna.
– Om vi inte agerar nu riskerar vi en situation där allt fler människor behöver hörselvård, men där det saknas audionomer som kan hjälpa dem, säger Mia Gårdhagen, ordförande i Svensk Hörsel.
Vill öka kännedomen om audionomyrket
Kampanjen ”Bli en hjälte i det tysta” lyfter fram audionomen som en vardagshjälte. Den syftar till att väcka intresse för yrket bland unga som står inför sitt utbildningsval, inspirera fler att söka till audionomutbildningarna och samtidigt öka kunskapen om yrket hos både allmänhet och politiker.
– Många känner inte ens till att yrket finns. Audionomer arbetar i skärningspunkten mellan medicin, teknik och mänskliga möten och bidrar direkt till att förbättra människors livskvalitet. Men kunskapen om yrket är fortfarande för låg, säger Mia Gårdhagen.
– Audionomer förändrar människors liv varje dag, genom att hjälpa dem höra bättre och återfå kontakten med familj, arbete och samhället i stort.
Kräver fler utbildningsplatser
Svensk Hörsel anser att staten måste öka utbildningskapaciteten för blivande audionomer.
– Vi behöver både fler sökande och betydligt fler utbildningsplatser. I praktiken handlar det om att utbildningsplatserna behöver fördubblas för att Sverige ska kunna möta behovet framöver, säger Mia Gårdhagen.
Svensk Hörsel tycker också att hörselvårdens betydelse underskattas av beslutsfattare.
– Politiker behöver förstå att investeringar i hörselvård är en samhällsvinst – inte en kostnad, säger Mia Gårdhagen.
– När människor inte får rätt hörselvård i tid riskerar det att leda till social isolering och sämre livskvalitet. Det är därför avgörande att vi stärker hörselvården och säkerställer att det finns tillräckligt många audionomer.
Behövs långsiktigt, nationellt perspektiv
Svensk Hörsel tar också upp de stora skillnaderna mellan olika regioner i Sverige.
– Hörselvården ser väldigt olika ut beroende på var i landet man bor. Vi behöver mer samverkan och ett mer långsiktigt nationellt perspektiv för att säkerställa att alla får tillgång till bra hörselvård, säger Mia Gårdhagen.
Fakta: Yrket audionom
- Audionomer arbetar med att utreda, behandla och rehabilitera personer med hörselnedsättning. Yrket kombinerar medicinsk kunskap, avancerad teknik och patientkontakt.
- Audionom är ett vårdyrke som kräver legitimation, utfärdad av Socialstyrelsen efter audionomexamen.
- Audionomprogrammet är treårigt (180 högskolepoäng) och finns i Lund, Örebro, Göteborg, Stockholm och Umeå. Audionomprogrammet i Örebro erbjuds som distansutbildning.
- Lunds universitet har beslutat att pausa audionomprogrammet efter en sista antagning hösten 2026, av kostnadsskäl. Beslutet väntas leda till ännu större kompetensbrist och längre väntetider inom hörselvården.
Behovet av hörselvård ökar
- Ungefär 1,8 miljoner människor i Sverige har en påtaglig hörselnedsättning, varav drygt en miljon är över 65 år (HRF/Novus 2025). Det motsvarar en av fem i den vuxna befolkningen.
- Ungefär 50 procent över 65 år har en hörselnedsättning. Bland personer över 85 år är andelen närmare 75 procent.
- De äldre åldersgrupperna växer både i absoluta tal och som andel av Sveriges befolkning. I samma takt ökar även antalet och andelen med hörselnedsättning.
- Hörselvården i Sverige är underdimensionerad sedan länge; de flesta regioner har inte tillräcklig kapacitet för att möta en ökad tillströmning av patienter med hörselnedsättning. I kombination med audionombristen i landet har detta medfört extrema köer till hörapparatutprovning i stora delar av landet.





