Dags att söka anslag för hörselforskning 2026

Den 1 september öppnar vi upp för årets ansökningar. Mellan den 1 september och 1 oktober är alla ansökningar för projekt inom hörselforskning välkomna in till Hörselforskningsfonden.

Hörselforskningsfonden instiftades av Hörselskadades Riksförbund 1989. Fonden delar ut anslag till medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning inom hörselområdet. Till exempel forskning om hörsel, hörselskador, behandlingar, diagnosmetoder, förbättrad kommunikation, utveckling av hörhjälpmedel och hörselskadades situation i samhället.

År 2026 efterfrågas särskilt projekt om tinnitus, men detta är inget krav. Det är samma bedömningskriterier och anvisningar som gäller för tinnitusprojekt som för övriga ansökningar. Bland tinnitusprojekt kommer projekt med ett tydligt fokus på tinnitus premieras över projekt där tinnitus ingår som en mindre del.

Hörselforskningsfondens styrelse beslutar om vilka forskningsanslag som beviljas. Styrelsen består av ledande forskare inom de aktuella, vetenskapliga discipliner som fonden ger bidrag till, samt representanter för Hörselskadades Riksförbund.

Läs om hur du ansöker om medel från Hörselforskningsfonden.

2,4 miljoner delades ut till hörselforskning 2025

I december 2025 delade Hörselforskningsfonden ut hela 2,4 miljoner till totalt sju olika forskningsprojekt.

Projekten handlar om hörselvård för barn, genetiska hörselnedsättningar, benledda hörapparater och mycket annat.

Följande projekt fick medel till sin forskning förra året

Jämlik habilitering för barn

Allison Mackey, fil. dr. och leg. audionom, Karolinska institutet – 400 000 kronor

Får alla barn och familjer samma möjligheter till hörselvård? Denna undersökning ska kartlägga hur olika faktorer som hemspråk, utbildning, ekonomisk situation och avstånd till klinik påverkar barnets språkutveckling och vilket stöd de får. Forskning har tidigare visat att högkvalitativ habilitering förbättrar möjligheterna för hörselskadade barns utveckling avsevärt.

Kvalitativ studie på erfarenheter av att använda benledd hörapparat

Ann-Charlotte Persson, leg. audionom, med dr. Habilitering och Hälsa, Västra Götaland – 235 000 kronor

En kvalitativ forskningsstudie, som ska ta reda på hur personer med benledd hörapparat upplever sin situation. Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra hörselrehabiliteringen för denna grupp.

Förbättrad diagnostik vid Ushers syndrom

Candice Gautier, postdoktor, Uppsala universitet – 391 500 kronor

Den vanligaste orsaken till kombinerad dövhet och progressiv synförlust är Ushers syndrom. Denna forskningsstudie ska bidra till förbättrad genetisk diagnostik av Ushers syndrom och på längre sikt bana väg för utveckling av behandlingar vid ärftliga hörselnedsättningar.

Förberedelser för att behandla hörselnedsättning med genterapi

Johannes Ehinger, specialistläkare, docent, Skånes universitetssjukhus – 400 000 kronor

Det har rapporterats om den första framgångsrika genterapibehandlingen av hörselnedsättning. Svenska öron- och hörselläkare vill genomföra en kartläggning av genetiska hörselnedsättningar i Sverige, för att få bättre kunskap om vilka genetiska variationer som förekommer. Detta för att vara så väl förberedd som möjligt den dag då genterapibehandlingar blir klinisk verklighet.

Tidig hörsel-, tal- och språkutveckling hos barn med medfödd ensidig hörselnedsättning

Marlin Johansson, leg. audionom, fil. dr. Karolinska institutet – 400 000 kronor

Denna longitudinella undersökning ska analysera hur hjärnans hörselbanor mognar och hur tidig hörselfunktion utvecklas hos barn med ensidig hörselnedsättning, med och utan hörapparat. I skolåldern undersöks hörsel, ordförråd, ljudlokalisation, tal-i-brus och utreder balansförmågan. Målet är att tidigt identifiera vilka barn som riskerar störst svårigheter, för att kunna ge rätt insatser och stöd till rätt barn.

Klinisk validering av två enkätinstrument

Sofie Fredriksson, med. dr., leg. audionom, Habilitering och hälsa, Västra Götaland – 178 130 kronor

Tidigare studier har visat att risken för ljudkänslighet och ljudtrötthet är förhöjd bland förskollärare. Liknande symtom är vanligt även bland personer med hörselnedsättning. Trots det saknas validerade och teoretiskt grundade enkätinstrument på svenska för att mäta symtomen. Detta projekt ska analysera två enkätinstrument, som har översatts från engelska. Syftet är att ta reda på om de ger giltiga och tillförlitliga resultat, så att de kan användas både i klinisk verksamhet och framtida forskning.

Genetiska förändringar i innerörat bakom balans- och hörselnedsättningar

Jesper Edvardsson Rasmussen, med dr, specialistläkare, Uppsala universitet – 390 015 kronor

Målet med denna forskning är att undersöka genetiska och cellbiologiska förändringar i innerörat som kan orsaka balansnedsättning och hörselnedsättning. I den första delen kartläggs balansfunktionen hos deltagarna i studien, sedan jämförs variationer i innerörats cellbiologi för att leta efter möjliga kopplingar till varför balansorganets funktion är nedsatt. I en andra delen följs resultatet av en CI-operation upp med mätningar av hörsel och balans över tid, för att hitta metoder att förutse vilka behandlingar som ger bäst resultat.

Läs mer om Hörselforskningsfonden