Välja gymnasium

De flesta väljer att gå i gymnasium i sin hemkommun. Kommunen ska erbjuda gymnasieutbildning till alla ungdomar som har rätt att gå i gymnasieskolan. Kommunen ska ta hänsyn till ungdomars gymnasieval så långt som möjligt.

Ungdomar kan söka till fristående gymnasieskolor i eller utanför hemkommunen. Fristående skolor ska vara öppna för alla ungdomar som har rätt att gå i gymnasieskolan. Om det finns fler sökande än platser till en gymnasieskola är betygen i regel avgörande.

Särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd kan välja fristående gymnasieskola. Den fristående skolan får ett bidrag från elevens hemkommun, som ska täcka olika former av specialpedagogiskt stöd, extra undervisning med mera.

Tilläggsbelopp

För elever som har ett mycket omfattande behov av särskilt stöd kan den fristående skolan också få ett extra bidrag, tilläggsbelopp, från hemkommunen. Till exempel för stödåtgärder som assistent, specifika hjälpmedel eller anpassning av lokaler. Om kommunen inte ger den fristående skolan tilläggsbelopp kan den fristående skolan neka att ta emot eleven.

I Örebro kommun finns Sveriges enda riksgymnasium för döva och hörselskadade. På Riksgymnasiet går elever som är döva, har en hörselnedsättning, kombinerad syn- och hörselnedsättning (dövblindhet) eller grav eller generell språkstörning.
På riksgymnasiet finns nationella gymnasieprogram och introduktionsprogram. Eleverna undervisas i små klasser och väljer om de vill ha sin undervisning på teckenspråk eller på talad svenska med stöd av hörselteknik. De elever som behöver får bo på internat.

• Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, Örebro

Det finns två kommunala gymnasieskolor som är anpassade för hörselskadade och döva. Där går hörselskadade elever integrerade i större klasser. I skolorna finns tillgång till akustikanpassade lokaler och hörteknik i flera klassrum.

• Kungsholmens gymnasium, Stockholm
• Katrinelundsgymnasiet, Göteborg

Elever i gymnasiet har samma rättigheter som i grundskolan. Det som skiljer sig är att skolplikt inte gäller gymnasieskolan och att en elev vid 16 års ålder blir ett eget rättssubjekt. Det innebär två saker:

• En gymnasieskola kan inte ge stöd mot en elevs vilja. I grundskolan är det skolans ansvar och skyldighet att varje barn får en utbildning som uppfyller skollagens krav. Samarbetar inte eleven eller att föräldrarna är av annan åsikt om barnets behov är det grundskolans ansvar att ändå sätta in stöd och vidta anpassningar. En gymnasieelev kan välja att inte ta emot stöd – då kan inte skolan göra något.
• Under grundskolan ska stöd och åtgärdsprogram planeras i samarbete med vårdnadshavare. Efter 16 års ålder är detta inte längre ett krav. I praktiken har skolan fortfarande mycket kommunikation med hemmet.