Ny forskning får 1,4 miljoner ur Hörselforskningsfonden

Tio forskningsprojekt har beviljats anslag ur Hörselforskningsfonden, som drivs av Hörselskadades Riksförbund (HRF). Fonden delade ut 1,4 miljoner till forskning om vätgas mot buller, identifiering av tinnitustyper, taluppfattning, ljudutjämningssystem och mycket annat.

– Det är fantastiskt roligt att vi på detta sätt kan bidra till ny och angelägen hörselforskning, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam, som även är ordförande för Hörselforskningsfonden.
– Det är möjligt tack vare det stöd HRF får från närmare 180 000 enskilda givare, som vill vara med och bidra till att hörselskadade får bättre villkor.

HRF driver Hörselforskningsfonden sedan 1989, för att skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. I fondens styrelse ingår ledande forskare inom hörselområdet, tillsammans med representanter från HRF, vilket säkerställer att de medel som samlas in fördelas på ett ändamålsenligt sätt. HRF har 90-konto, vilket innebär att insamlingen kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

---

Dessa forskningsprojekt får anslag

Följande forskningsprojekt har fått anslag ur Hörselforskningsfonden vid 2016 års utdelning:

Vätgas – en ny behandlingsmetod vid bullertrauma

Anette Fransson, med. dr., Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet – 150 000 kr
Buller är en av de vanligaste orsakerna till hörselskador. När örat utsätts för hörselskadligt buller startar en rad olika skadliga processer i innerörat som kan leda till en hörselnedsättning. Bland annat bildas ett skadligt överskott av så kallade ”fria radikaler”.
Ny forskning har visat att vätgas kan oskadliggöra fria radikaler. Det här har forskare i Uppsala undersökt i en pilotstudie, och fann då att inandning av vätgas under en timme direkt efter bullerexponering har en skyddande effekt på hörseln. Nu ska forskarna undersöka detta i en större studie, för att klarlägga om inandning av vätgas är en effektiv metod för att motverka bullerskador.

---

Lär jag mig bättre om jag hör läraren bättre?

Viveka Lyberg Åhlander, logoped, Institutionen för kliniska vetenskaper (IKVL), Lunds universitet – 150 000 kr 
Dålig hörbarhet är ett problem i många klassrum i landet. En del skolor har därför installerat så kallade ljudutjämningssystem, som förstärker lärarens röst. Men det saknas i dag vetenskapliga utvärderingar av sådana system. Syftet med denna studie är att på ett systematiskt sätt undersöka på vilken effekt användning av ljudutjämningssystem har på hörbarhet och förståelse hos elever med hörselnedsättning.

---

Biomarkörer i blod hos personer med tinnitus

Christopher Cederroth, forskarassistent, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Experimentell audiologi, Karolinska Institutet – 150 000 kr
Tinnitus är ett symptom som kan ha många olika orsaker. Just detta gör att det är svårt att testa olika behandlingsmetoder. En viktig del i tinnitusforskningen är därför att få kunskap om vilka undergrupper som ryms inom begreppet tinnitus.
Denna studie är en del av the Swedish Tinnitus Outreach Project (STOP) – ett forskningsprojekt med över 5 000 deltagare. Syftet med studien är att försöka ringa in olika typer av tinnitus genom att identifiera olika biomarkörer i blod och definiera en metabolisk profil för olika grupper av tinnituspatienter. Därefter vill forskarna utvärdera hur effektiva olika behandlingar är för olika grupper.

---

Att uppfatta känslor i tal

Örjan Dahlström, universitetslektor, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL), Linköpings Universitet – 125 000 kr
När vi talar kommunicerar vi mer än de ord som sägs; en stor del av det som förmedlas ligger i tonfall, betoningar, språkmelodi, intensitet med mera. Dessa nyanser är mycket viktiga när vi interagerar med andra människor, för att undvika missförstånd.
En hörselnedsättning försämrar förmågan att uppfatta sådana känslor i tal. Det blir helt enkelt svårare att avgöra om den man talar med är allvarlig, glad, ironisk och så vidare. Hörapparater hjälper, men inte fullt ut. Hörselskadade utvecklar därför ofta andra sätt att uttolka sinnesstämningar.
Den här forskningsstudien ska utvärdera hörselskadades förmåga att uppfatta känslor i tal samt undersöka hur användningen av hörapparater påverkar denna förmåga. Det kan ge ökad insikt om hörselskadades kommunikationsvillkor samt bidra till utvecklingen av bättre rehabilitering.

---

Språkutveckling hos unga med mild och måttlig hörselnedsättning

Traci Flynn, med. dr (post-doc)., Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet – 125 000 kr
Forskning om barn och unga med hörselnedsättning handlar oftast om den grupp som har grava hörselnedsättningar. Det här projektet ska istället undersöka språk- och hörselutveckling samt livskvalitet hos unga med mild eller måttlig hörselnedsättning, för att på så sätt kunna förutse vilka faktorer som har betydelse för barnets utveckling. Denna kunskap kan bland annat göra det möjligt att förbättra habiliteringen för dessa grupper.

---

Vad innebär ett ökande antal äldre?

Hanna Göthberg, leg. audionom, hörselverksamheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet – 125 000 kr
Andelen och antalet äldre i befolkningen kommer att öka, visar statistiska beräkningar. Därmed blir även hörselnedsättningar vanligare. Samtidigt rankar världshälsoorganisationen WHO hörselnedsättning hos vuxna som en av de sjukdomar/skador som har störst inverkan på den globala hälsan, eftersom det påverkar det sociala livet. Äldre med hörselnedsättning löper särskilt stor risk att drabbas av hälsofarlig isolering. Det behövs därför mer forskning om hur åldrandet påverkar hörseln.
Den här studien, som ingår i projektet H 85 Hörsel, ska undersöka hörseln hos en stor grupp 85-åringar och sedan jämföra resultaten med den så kallade H70-studien – en stor, svensk hälsostudie bland 70-åringar som sträcker sig över 45 år. Studien ska även undersöka samspelet mellan hörsel och kognition, demensutveckling och olika neuropsykiatriska störningar. På sikt kan det ge ny kunskap om hur hörselrehabilitering för äldre kan förbättras.

---

Hur påverkas hörseln av en CI-elektrod i hörselsnäckan?

Stefan Stenfelt, professor, Institutionen för Klinisk och Experimentell medicin (IKE), Linköpings Universitet – 150 000 kr
Allt fler gravt hörselskadade och döva upplever en markant förbättring av sin livskvalitet tack vare cochleaimplantat (CI). Men CI-tekniken är fortfarande under utveckling, bland annat när det gäller att bevara hörselrester och minimera ingreppen i örat.
Denna studie syftar till att ta reda på hur implantation av en CI-elektrod i örat påverkar hörselkänsligheten och ”innerörats mekanik”. Både det kirurgiska ingreppet och placeringen av elektroden påverkar innerörats egenskaper, och i en del fall kan hörseln till och med försämras. Ett delsyfte med studien är därför att se hur olika typer av elektroder och implantationsdjup kan påverka örat och hörseln.

---

Riskerar förskolebarn hörselskada av ljudmiljön?

Kerstin Persson Waye, professor, Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet/Sahlgrenska universitetssjukhuset – 125 000 kr
Ljudmiljön i förskolan är ofta bristfällig och ljudnivåerna kan ibland bli mycket höga. Den här studien ska ta reda på om och i så fall hur ljudmiljön i förskolan påverkar förskolebarns hörsel och hälsa. Forskarna ska mäta hörseln på 400 förskolebarn och undersöka sambandet mellan ljudexponering och hörsel samt mellan ljudexponering och psykosomatiska besvär. Studien ska även väga in andra faktorer, som födelsevikt, ärftlighet, vistelsetid på förskolan, ljudexponering på fritiden med mera.

---

Mätmetoder för benledda hörapparater

Ann-Charlotte Persson, leg. audionom, hörselverksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet – 150 000 kr
Benledda hörapparater är ett alternativ för personer som har en konduktiv hörselnedsättning och som av olika anledningar inte kan använda vanliga hörapparater. Så kallad Bone Conduction Implant (BCI) är en ny typ av benledningshörapparat där huden behålls intakt, med implanterad vibrator och en yttre ljudprocessor som fästs med magnet mot huden.
Den här studien ska utveckla tillförlitliga metoder för att mäta hur personer hör med benledda hörapparater genom så kallad ben-in-situ-mätning (mäta när implantatet är på plats och används). Detta är viktigt för att kunna uppnå bättre anpassning av implantatet och därmed kunna förbättra rehabiliteringen.

---

Farmakologisk behandling av innerörat

Pernilla Pierre, forskarassistent, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet – 150 000 kr
En av de vanligaste orsakerna till hörselnedsättning är buller. En annan återkommande orsak är cancerläkemedlet cisplatin, som används vid tumörsjukdomar hos både barn och vuxna.
Det här forskningsprojektet handlar om att försöka förhindra hörselnedsättning till följd av buller och cisplatin, genom behandling med hörselskyddande läkemedel direkt in i innerörat. I detta arbete används magnetröntgen och kontrastvätska, men det är oklart hur dessa ska användas på ett optimalt sätt i innerörat, och det ska denna studie undersöka. Studien ska även undersöka hur olika mängder hörselskyddande läkemedel kan tillföras i innerörat, säkert och effektivt.

---

Vill du bidra till hörselforskningen?

Stöd HRFs insamling till förmån för hörselforskningen med en gåva

Vi har pg 90 03 14-6, bg 900-0738. Att vi har 90-konto garanterar att vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.