Ändrad grundlag öppnar för lagstiftning om textning
På onsdagen tog Sverige ett historiskt kliv mot mer textning. Då beslutade riksdagen om en grundlagsändring som innebär att det går att lagstifta om krav på tillgänglighet både i tv och på webben.
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 30 maj 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna, som börjar gälla den 1 januari 2019.
Onsdagens riksdagsbeslut innebär en stor och viktig framgång för Hörselskadades Riksförbund (HRF), som under lång tid har arbetat för att det ska bli möjligt att lagstifta om textning.
Och nu ligger vägen öppen. Från och med den 1 januari 2019 säger yttrandefrihetsgrundlagen uttryckligen att det inte finns några hinder för att stifta lagar som slår fast att företag som erbjuder beställ-tv, webb-tv och liknande webbsändningar, är ”skyldiga att göra programmen tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik”.
”Genombrott”
– Ett historiskt genombrott, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam.
– Äntligen får vi en grundlag som ger klart besked om att krav på textning och annan tillgänglighet inte är ett hinder för yttrandefrihet. I själva verket är det ju tvärtom. Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för verklig yttrandefrihet i ett öppet, demokratiskt samhälle.
Vill ha lagstiftning
Onsdagens riksdagsbeslut innebär att HRF nu kan börja driva krav på lagstiftning om textning. Det behövs, anser HRF.
Trots åratal av påverkansarbete, och trots att HRF har lyckats driva fram en markant ökning av textning i tv, på bio och på webben, så är textning ingen självklarhet. Utbudet av filmer, nyhetsklipp, livesändningar, poddar och annat ”audiovisuellt material” på webben, i tv med mera ökar snabbt – och textningen ökar inte i motsvarande grad. Hörselskadade utestängs från stora delar av det offentliga samtalet och nekas därmed möjlighet att vara fullt delaktiga i samhället.
Det går inte att ändra på det bara genom att vädja till medieföretagens goda vilja, anser HRF. Det krävs också tydliga, lagstadgade krav.
Länkar
Riksdagsbeslut: Ändrade mediegrundlagar (riksdagen.se 2018-11-14)
Medieutredningar på kollisionskurs om textning (HRF.se 2016-11-20)
Foto på voteringsknappar, Sveriges riksdag (ovan): Melker Dahlstrand
Relaterade nyheter
Nu öppnar anmälan till Vad sa-loppet 2025
I dag, den 3 mars, är det Världshörseldagen, World Hearing Day. Då öppnar anmälan till Vad sa-loppet 2025 – ett roligt lopp på fullt allvar, till förmån för Sveriges hörselskadade.
Vilken forskare får Stora Hörselpriset?
Nu är nomineringarna igång till Stora Hörselpriset, det främsta priset inom svensk hörselforskning. Hörselforskningsfonden efterlyser förslag på forskare som har gjort ”betydande” arbete, med ”stor positiv påverkan på hörselskadades vardag”. Stora Hörselpriset är på 100...
”Glapp” i regelverket för arbetshjälpmedel måste rättas till, anser ny utredning
I dag riskerar många hörselskadade att stå utan arbetshjälpmedel eller tvingas betala själva, på grund av ett "glapp" i regelverket.
Det konstaterar en ny utredning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som går på HRFs linje och uppmanar regeringen att tydliggöra reglerna.
