Ändrad grundlag öppnar för lagstiftning om textning
På onsdagen tog Sverige ett historiskt kliv mot mer textning. Då beslutade riksdagen om en grundlagsändring som innebär att det går att lagstifta om krav på tillgänglighet både i tv och på webben.
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 30 maj 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna, som börjar gälla den 1 januari 2019.
Onsdagens riksdagsbeslut innebär en stor och viktig framgång för Hörselskadades Riksförbund (HRF), som under lång tid har arbetat för att det ska bli möjligt att lagstifta om textning.
Och nu ligger vägen öppen. Från och med den 1 januari 2019 säger yttrandefrihetsgrundlagen uttryckligen att det inte finns några hinder för att stifta lagar som slår fast att företag som erbjuder beställ-tv, webb-tv och liknande webbsändningar, är ”skyldiga att göra programmen tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik”.
”Genombrott”
– Ett historiskt genombrott, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam.
– Äntligen får vi en grundlag som ger klart besked om att krav på textning och annan tillgänglighet inte är ett hinder för yttrandefrihet. I själva verket är det ju tvärtom. Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för verklig yttrandefrihet i ett öppet, demokratiskt samhälle.
Vill ha lagstiftning
Onsdagens riksdagsbeslut innebär att HRF nu kan börja driva krav på lagstiftning om textning. Det behövs, anser HRF.
Trots åratal av påverkansarbete, och trots att HRF har lyckats driva fram en markant ökning av textning i tv, på bio och på webben, så är textning ingen självklarhet. Utbudet av filmer, nyhetsklipp, livesändningar, poddar och annat ”audiovisuellt material” på webben, i tv med mera ökar snabbt – och textningen ökar inte i motsvarande grad. Hörselskadade utestängs från stora delar av det offentliga samtalet och nekas därmed möjlighet att vara fullt delaktiga i samhället.
Det går inte att ändra på det bara genom att vädja till medieföretagens goda vilja, anser HRF. Det krävs också tydliga, lagstadgade krav.
Länkar
Riksdagsbeslut: Ändrade mediegrundlagar (riksdagen.se 2018-11-14)
Medieutredningar på kollisionskurs om textning (HRF.se 2016-11-20)
Foto på voteringsknappar, Sveriges riksdag (ovan): Melker Dahlstrand
Relaterade nyheter
Nu inför TV4 autotextning även i tv: ”Trycket blev för stort”
Nu har TV4 tänkt om. Nyligen, efter en ihållande tittarstorm och hård kritik från HRF, började TV4 autotexta flera direktsända program i linjär tv. "Trycket blev för stort", berättar TV4s tillgänglighetsansvariga.
HRF i P4 Extra: ”Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp de behöver!”
"Ge inte upp. Tjata, ring, ligg på!" Det rådet gav HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i P4 Extra på tisdagen, till Andreas Svensson, 44 – en av många som drabbas av hörselvårdsköer på både ett och två år.
Samtidigt uppmanade han regionerna att agera: "Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp som de behöver!"
HRFs kongress om kökrisen: ”Vi kräver omedelbara åtgärder”
"Hörselvårdens väntetider på både ett och två år innebär att vi riskerar att allvarligt försämra folkhälsan och öka vårdbehovet i hela landet."
Det säger Hörselskadades Riksförbunds kongress i ett uttalande, som antogs 25 maj.
"Vi kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att alla kan få hörselrehabilitering utifrån behov, i rimlig tid. Det är dags för landets regioner att prioritera hörselvården betydligt högre."
