Miljonanslag till ny hörselforskning ur HRFs fond

I år får fyra banbrytande projekt över 1,1 miljoner kronor i anslag ur HRFs hörselforskningsfond. Tack vare HRFs givare.
– Oerhört betydelsefullt! Nu kan vi prova en helt ny typ av datortomografi, som kan ge bättre förutsättningar för cochleaimplantat, berättar Anders Fridberger, professor i neurovetenskap vid Linköpings universitet.

Svensk hörselforskning är världsledande. Men det behövs mycket, mycket mer, anser HRF, som sedan 1989 bidrar till medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning via Hörselforskningsfonden. Och det är i sin tur möjligt tack vare HRFs givare – helt vanliga människor runt om i landet som vill hjälpa till att göra skillnad.

I år delar Hörselforskningsfonden ut totalt 1 106 945 kronor till fyra forskningsprojekt, om diagnostik, benförankrade hörapparater, ansträngande lyssningsmiljöer och smarta hörlurar.

Samtliga kan få stor och positiv betydelse i hörselskadades liv och vardag.

---

Dessa forskningsprojekt får anslag 2021:

Ny teknik för bättre diagnostik vid grav hörselnedsättning
Anders Fridberger, professor i neurovetenskap, Linköpings universitet – 279 370 kronor

Antalet nervceller i snäckan har avgörande betydelse för hur bra en gravt hörselskadad person kan höra med ett cochleaimplantat. Hittills har det inte funnits något sätt att ta reda på hur många nervceller som finns kvar. Men snart kan det bli ändring på det!
Nu ska Anders Fridberger och hans forskarteam prova en sprillans ny teknik – fotonräknande datortomografi – för att avbilda spiralgangliet med snäckans nervceller på personer som utreds för CI. Då går det troligen att räkna nervceller samt se hur det står till med jonpumparna i ”stria vascularis” i innerörat.
Om det går som forskarna hoppas går det att se om en person kan få nytta av en CI-operation. Därmed blir det möjligt att se om en person har bättre förutsättningar för CI än vad man kanske annars hade trott. Det går även att undvika onödiga operationer.
Redan i slutet på 2023 kan resultatet vara klart. Och vill det sig väl kan denna typ av datortomografi bli standard vid CI-utredningar.

Bilaterala benförankrade hörapparater
Fatima Moumèn Denato, specialistläkare ÖNH, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset – 228 340 kronor

En del vuxna hörselskadade som inte kan använda vanliga hörapparater kan istället få benledningsimplantat. Men de flesta får i så fall implantat bara på ett öra, även om hörselnedsättningen är dubbelsidig.
Fatima Moumèn Denato ska ta reda på om personer med dubbelsidig hörselnedsättning får hör bättre med två benledningsimplantat än med ett. Hon jämför då resultaten vid unilateral och bilateral benledningshörsel hos en och samma person. Framför allt om det påverkar förmågan att lokalisera ljud samt taluppfattningen i konkurrerande tal.
Om det finns en tydlig skillnad kan denna forskning ge helt nya möjligheter att få dubbelsidiga benledningsimplantat – och bättre möjligheter att höra.

Lyssningsansträngning hos individer med hörselnedsättning på grund av ökad digitalisering i arbetslivet
Erik Marsja, fil dr i psykologi, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande, Linköpings Universitet – 299 235 kronor

Vilka konsekvenser får digitaliseringen av arbetslivet för hörselskadade? Vad innebärtill exempel videosamtal och videomöten för hörselskadade arbetstagare? Det ska Erik Marsja ta reda på i detta forskningsprojekt, som bland annat undersöker om lyssnandet har blivit mer krävande för personer med hörselnedsättning till följd av digitaliseringen och hur det påverkar arbetslivet. Projektet tar hjälp av fokusgrupper med hörselskadade, som får beskriva upplevelser, förståelse och konsekvenser av digitalisering av arbetslivet.
Denna studie är tänkt att vara en utgångspunkt för vidare forskning om förutsättningarna för personer med hörselnedsättning i en digital värld och ytterligare studier om hur hörselskadade kan få bättre förutsättningar i arbetslivet.

Smarta hörlurar för hörselskadade som anpassar sina egenskaper efter varje enskild användares unika hörselförmåga

Amin Saremi, universitetslektor, Institutionen för tilllämpad fysik och elektronik (TFE), Umeå universitet – 300 000 kronor

Hörlurar är numera en del av vardagen. Trots det har få ansträngningar gjorts för att skräddarsy hörlurar efter individuella behov hos användare med hörselnedsättning.

Det här projektet är tänkt att introducera ett hörlurssystem som i samspel med en mobilapp anpassar systemets egenskaper efter varje enskild användares unika hörselförmåga. Det ska med hjälp av audiometri och psykoakustiska tester kunna interagera med användarens smartphone för att uppskatta personens hörsel. Systemet innehåller även aktiv brusreducering och en funktion som ska kunna identifiera var den som talar befinner sig och förstärka ljud som kommer från det hållet.

---

Vill du bidra till hörselforskningen?

Stöd hörselforskningen med en gåva

Hörselskadades Riksförbund (HRF) samlar in medel till Hörselforskningsfonden. Du kan ge ditt stöd genom en gåva till vårt 90-konto: Swisha till 900 07 38 eller sätt in en gåva på plusgiro 90 03 14-6, bg 900-0738 genom kort eller faktura. Att HRF har 90-konto innebär att vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.