Kommuner struntar i ny lag som kräver textning på webben

Närmare hundra kommuner tänker bryta mot den nya lagen som kräver textning på webben, av kostnadsskäl. Det rapporterar Dagens Samhälle.
– Vi utgör en femtedel av alla väljare. Utesluter man oss för att spara pengar, då sätter man en prislapp på demokratin, säger Hanna Sejlitz, HRFs generalsekreterare.

Från och med den 23 september måste alla offentliga webbplatser ha textning på sina videos. Det här är ett krav som HRF lyckades driva igenom i den nya ”lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”.

Lagen, som även omfattar appar och sociala medier, innebär att kommuner, regioner, myndigheter, riksdagen och andra offentliga aktörer måste texta allt förinspelat. Livesändningar måste textas om de ligger kvar mer än två veckor.

Tänker bryta mot lagen

Men den nya lagen respekteras inte, visar en kartläggning som Dagens Samhälle har gjort. Av 108 kommuner som webbsänder sina fullmäktigesammanträden uppger bara 17 att de tänker följa lagen och texta allt videomaterial på sina webbplatser.

Textning är ”orimligt resurskrävande”, säger Anders Aasa, webbredaktör i Pajala, och flera andra till Dagens Samhälle.

Det finns ”betydligt viktigare” saker att lägga pengarna på, anser Stefan Christensson, Örkelljungas kommunchef.

Beklämmande människosyn

Det här vittnar om en beklämmande människosyn och en anmärkningsvärd brist på respekt för gällande lagar, anser HRF.

– Vi hörselskadade utgör en femtedel av alla väljare. Utesluter man oss för att spara pengar, då sätter man en prislapp på demokratin, säger Hanna Sejlitz, HRFs generalsekreterare, till Dagens Samhälle.
– Att alla väljare har möjlighet att följa de debatter som förs i fullmäktige är en viktig del av demokratin.

Hon avvisar även kommunernas påståenden om att textning innebär en orimlig kostnadsbörda:
– De kan hitta lösningar om de vill – både skrivtolkning och varianter av textning är möjliga – men de måste först bestämma sig för att de vill följa lagen och inkludera alla medborgare.

Malmö – ett föredöme

Kommunerna borde texta även sina direktsändningar från fullmäktige, anser HRF. Alla om är intresserade av politisk debatt vill ta del av debatten när den pågår, inte länge efteråt.

I Malmö stad är det verklighet. Här textas kommunfullmäktiges livesändningar på webben, med hjälp av skrivtolkar. En liten fördröjning av sändningen gör att småfel enkelt kan korrigeras.

Att Malmö idag är ett föredöme för andra kommuner handlar inte minst om attityder:

– Vi vill visa att det går. Man behöver inte bara tycka att det här är problematiskt. Alla har rätt ta del av det som händer i samhället och även personer med funktionsnedsättning vill kunna följa debatten när den pågår, säger Malmö stads videoansvarige Mikael Hellman till Dagens Samhälle.

Tidsfristen gick ut 23 september

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service är Sveriges sätt att införa EUs webbtillgänglighetsdirektiv. Den trädde i kraft den 1 januari 2019 och omfattar följande tidsfrister för utvecklingen av webbtillgänglighet i Sverige:

• Webbplatser lanserade efter lagen: 23 september 2019
• Webbplatser lanserade innan lagen: 23 september 2020
• Film, podd och sociala medier: 23 september 2020
• Publika appar: 23 juni 2021

Men trots att kommunerna har haft gott om tid på sig har ytterst få tagit fram metoder och rutiner för textning.

Brister kan ge böter

I Sverige är det Myndigheten för digitalisering av offentlig sektor (Digg) som har ansvar för tillsyn, utbildning och information, rapportering och uppföljning av den nya lagen. Om en kommun eller annan aktör inte textar förinspelade videos på sin webb kan Digg förelägga dem att vidta åtgärder, vid vite.

Tillgänglighetskraven gäller alla statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och regioner, offentligt styrda organ (till exempel kommunala företag) samt privata aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet med offentlig finansiering inom skola, hälso- och sjukvård samt omsorg.

---

Anmäl när det saknas textning!

HRF uppmanar alla att anmäla när det saknas textning på offentliga webbar. Så här enkelt är det:

1: Anmäl på den bristfälliga webbplatsen:
Kontakta i första hand den aktör som du anser inte lever upp till kravet på textning på offentliga webbplatser. Det gör du via den tillgänglighetsredogörelse som varje aktör ska ha publicerat på sin webbplats. Det måste finnas någon form av kommentarsfunktion på varje offentlig webb, där besökare kan påtala tillgänglighetsbrister. Det ska också finnas ett ”tillgänglighetsutlåtande”, där den aktuella aktören anger om det finns innehåll som inte har kunnat göras tillgängligt och anledningen till det.
En anmälan kan formuleras väldigt enkelt, till exempel:
”Hej, Jag har noterat att filmen xx på er webbplats xx saknar textning (xx-datum). Detta strider mot webbtillgänglighetsdirektivets föreskrifter för tillgängliga webbplatser och måste åtgärdas snarast.
Vänliga hälsningar,”

2: Anmäl till myndigheten DIGG:
Om du inte får kontakt med aktören eller om aktören inte genast ordnar textning, kan du skicka in en anmälan till DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.
DIGG har tillsynsansvar i Sverige för att webbdirektivet uppfylls. Hit kan du anmäla:

• bristande webbtillgänglighet (till exempel att textning saknas)
• bristande tillgänglighetsredogörelse (till exempel att textnings saknas, men det nämns inte i webbplatsens tillgänglighetsredogörelse)
• att du har begärt tillgänglig version av innehåll men inte fått det (till exempel att du har begärt att ta del av en video med textning)
• önskan om bedömning av undantag för oskäligt betungande anpassning (till exempel att det står i tillgänglighetsredogörelsen att textning saknas och att det beror på att aktören anser att textning är oskäligt betungande) 

Det enklaste är att skicka in din anmälan via ett formulär på DIGGs webbplats.
Du kan även anmäla via post, e-post eller telefon, till DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, Box 14, 851 02 Sundsvall, e-post: info@digg.se, telefon: 0771-11 44 00.

• Anmälan till DIGG ska innehålla följande obligatoriska uppgifter:
  – Vilken offentlig aktör anmälan avser.
  – Beskrivning av på vilket sätt webbplatsen brister i tillgänglighet.
  – Webbadress till sidan eller en beskrivning av hur myndigheten kan ”återskapa problemet” (se bristen som anmäls).
• I anmälan till DIGG kan du även lämna andra, frivilliga uppgifter, som kan vara relevanta. Till exempel:
  …om bristen i tillgänglighet beror på att webbplatsen inte fungerar med något hjälpmedel du använder och vilka hjälpmedel det i så fall är.
  …vilket operativsystem och vilken webbläsare du använder.

---

Fler artiklar om textning på webben

Nu måste myndigheter börja texta mer på webben (HRF.se 2018-09-23)

Kommuner vill kringgå lag om textning: ”Anmärkningsvärt” (HRF.se 2019-02-13)