Drygt 1,4 miljoner kronor till 13 forskningsprojekt

I år är det 13 olika forskningsprojekt inom hörselområdet som har beviljats totalt 1 450 000 kronor ur Hörselforskningsfonden. Det är forskningsprojekt om cochleaimplantat, tinnitus, hörselskadade unga, auditiv hälsa hos äldre personer, dold hörselnedsättning och mycket mer.

Styrelsen för Hörselforskningsfonden har fördelat 1 450 000 kr till 13 olika projekt inom beteendevetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning inom hörselområdet! Detta är möjligt tack vare det fantastiska stödet från HRFs givare.

Hörselskadades Riksförbund (HRF) instiftade Hörselforskningsfonden 1989, för att skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning. I fondens styrelse ingår ledande forskare inom hörselområdet, vilket säkerställer att de medel som HRF samlar in till forskningen fördelas på ett ändamålsenligt sätt.

---

Dessa hörselforskningsprojekt får anslag:

Följande forskningsprojekt har fått anslag ur Hörselforskningsfonden vid 2015 års utdelning:

Unga hörselskadade i högre utbildning: 150 000 kr
Håkan Hua, legitimerad audionom, postdoktor, biträdande avdelningschef för Avdelningen för Handikappvetenskap, Linköpings Universitet
Studier visar att unga hörselskadade i högre utbildning i högre grad avbryter sina högskolestudier, har större svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, är sjukskrivna i större utsträckning och har en högre grad av sjukersättning och förtidspension än normalhörande. Syftet med denna forskning är att studera livssituationen för unga hörselskadade inom högre utbildning och att kartlägga eventuella skyddsfaktorer för en god livskvalitet.

Hur unga och gamla hjärnor hör kommunikationsljud: 100 000 kr.
Anna Magnusson, docent, Department of Clinical Science, Intervention and Technology (CLINTEC), Karolinska Institutet
Åldersrelaterad hörselnedsättning, så kallad presbyakusis, finns i alla åldrar, men tilltar i stigande ålder och är vanligast hos äldre individer över pensionsålder. Presbyakusis är ett folkhälsoproblem som orsakar lidande eftersom den drabbar den talande kommunikationen som blir svår att uppfatta. Syftet med forskningen är att undersöka hur åldersrelaterad hörselnedsättning påverkar hjärnområden som är kritiska för bearbetning av biologiskt-socialt viktiga ljud, så som mänskligt tal.

Mechanisms for noise-induced hearing loss: 100 000 kr
Pierre Hakizimana, first research engineer, institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet
En vanlig orsak till hörselnedsättning, är exponering för starka ljud. Detta drabbar flera hundra miljoner människor världen över. Orsaksrelaterad behandling för hörselskador saknas, men förebyggande behandling har visat sig vara effektiv på djur. Syftet med forskningen är att få en djupare förståelse för hur bullerrelaterad hörselnedsättning uppkommer, för att sedan kunna utveckla en fungerande förebyggande behandling.

Balansutredning hos små barn: 150 000 kr
Luca Verrecchia, specialistläkare och doktorand, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Institutet
Innerörat består av två delar – hörselsnäckan och balansorganet. Fortfarande är orsaken till många medfödda hörselskador okänd och kunskapen om hur balansorganets funktion drabbas vid dessa hörselskador är ofullständig. 50 procent av hörselskadade barn förväntas ha avvikelser i balansorganfunktionen och det har visat sig att nedsatt balansorgansfunktion hos små barn kan medföra både försenad motorisk utveckling och problem med inlärning och läsning. Syftet med forskningen är att ta fram metoder för tidig diagnostik av skador på balansorganet för att kunna erbjuda passande habilitering.

Mentalisering hos barn med CI – en uppföljning: 150 000 kr
Mikael Heimann, professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings Universitet
Hur utvecklas mentaliseringsnivån hos barn som har fått CI tidigt, jämfört med senare i sitt liv? Att förstå att andra människor har ett eget inre liv, att de tolkar verkligheten utifrån sina egna perspektiv, utgör en milstolpe i barns utveckling. Denna förståelse, brukar benämnas mentalisering, Theory of Mind (ToM), och påverkar vår förmåga att samspela med andra människor. Den är en grundsten till den empatiska förmågan. För barn med hörselnedsättning har forskning visat på en långsammare utveckling av metaliseringsförmågan. Syftet med forskningen är att undersöka mentaliseringsförmågan hos en grupp barn med CI som tidigare undersökts när de var mellan fyra och nio år gamla och nu har hunnit bli 10-16 år gamla.

H70 Hörsel – den auditiva hälsan hos äldre personer: 100 000 kr
André Sadeghi, universitetslektor, medicine doktor, legitimerad audionom, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet
H70 startade 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar från olika födelseår. Studien fokuserar på både medicinska och kognitiva mått och omfattar en rad olika områden av åldrandet och sjukdomar hos äldre. Detta innebär att vi även kan jämföra 70-åringar idag med 70-åringar för över 40 år sedan, vilket kan ge viktig information om till exempel hörsel. Syftet med projektet H70 Hörsel är att både undersöka den perifera (örat) och den centrala (hörselnerven samt de centrala hörselbanorna) auditiva funktionen hos två stora grupper av 70- och 85-åringar. Dessa data ska sedan korreleras med kognitiva och neuropsykiatriska data som samlas in inom ramen för H70-studien.

Taktila trösklar – vid benledningsaudiometri: 150 000 kr
Karl-Johan Fredén Jansson, doktorand, Institutionen för signaler och system, Chalmers Tekniska Högskola
Det är svårt att bedöma graden av sensorineural hörselnedsättning (skada i innerörat eller på hörselnerven) vid låga frekvenser när man diagnostiserar patienter som lider av en hörselnedsättning. Undersökningar av patienter som misstänkts ha en hörselnedsättning omfattar mätningar av både luft- och benledningströsklar. Benledningströsklarna används för att fastställa graden av sensorineural nedsättning och utförs med hjälp av benledare. Vid grav hörselnedsättning, kan den taktila känseln i huden bakom örat, där benledaren oftast fästs, att börja spela roll för mätningen eftersom patienten kan känna benledarens vibrationer vid låga frekvenser och höga nivåer. Patienten kan då få svårt att skilja på ljud och vibrationer om de taktila trösklarna och benledningströsklarna ligger för nära varandra. Syftet med projektet är att mäta de taktila trösklarna bakom örat och på pannan där benledaren normalt fästs vid benledningsaudiometri. Undersökningarna kommer att genomföras på patienter som är döva på båda öronen. De kommer att instrueras att svara när de känner benledaren vibrera, istället för när de hör ljud.

Stimulation sensitivity comparison of BC devices: 50 000 kr
Cristina Rigato, PhD, Chalmers Tekniska Högskola
Det finns några få benledningsapparater på marknaden som leder ljudet genom skallbenet till innerörat. I det här projektet kommer fem olika apparater för benledning att jämföras. Det finns olika filosofier för hur och var apparaterna är implanterade och hur de fäster i skallbenet. Syftet med studien är att mäta effekten av de överförda vibrationerna från de olika apparaterna. Studien kommer att genomföras på mänskliga kadaver. De olika apparaterna som kommer att jämföras är konventionell benledningsapparat, vibratorn fästes utanpå huden mot skallbenet med pannband, BAHA, Bone Anchored Hearing Aid, vibratorn placeras utanpå huden och fästes med skruv i skallbenet, BAHA Attrakt, vibratorn placeras utanpå huden och fästes i skallbenet med implanterad magnet, BCI, Bone Conduction Implant, vibratorn implanteras och placeras i skallbenet i en borrad fördjupning med plan kontakt med skallbenet och Bonebridge, vibratorn implanteras och fästes i skallbenet med skruvar.

Hörsel, tinnitus och kognitiv prestation: 100 000 kr
Jonas Brännström, universitetslektor, docent,  Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund (IKVL), Lunds Universitet
Tinnitus definieras som en upplevelse av ljud som saknar yttre akustisk källa. Omkring 15 procent av alla vuxna förmodas vara drabbade av tinnitus. Tinnitus tycks kunna leda till nedsatt koncentrationsförmåga. Exakt hur tinnitus påverkar kognitiva prestationer är ej helt klarlagt. Tidigare studier visar betydligt längre svarstider på kognitiva tester hos tinnitusdrabbade. Dock kan hörselnedsättningar i sig ha en negativ inverkan på kognitiva prestationer och kontrollen av hörselstatus har genomgående haft brister i tidigare studier, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Syftet med forskningen är att bidra till framtida behandling av tinnituspatienter genom att utforska hur tinnitus påverkar kognitiva prestationer och vilka parametrar som tycks ha en kritisk inverkan. 

Implantation av IPS-stamceller för att förbättra ett CI: 100 000 kr
Petri Olivius, docent, överläkare, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Universitetssjukhuset Linköping
Detta är ett grundforskningsprojekt där syftet är att kunna hjälpa de patienter med svåra hörselskador som i dag får ett cochleaimplantat genom en ny metod för implantering av en ny typ av stamceller i innerörat. Tidigare har man implanterat så kallade embryonala humana stamceller, men i det här projektet används humana IPS-celler. En stor fördel med detta är att IPS-cellerna framöver skulle kunna tas från direkt från patienten själv, vilket skulle innebära att tillgången på implanterbara stamceller till innerörat blir mycket god. Förutom att använda nya typer av stamceller kommer även implantationsmetoden att ändras, från att tidigare ha skett in till hörselnerven till att nu ske in till hörselsnäckan. Syftet är att förbättra både implantations- och integrationsprocessen av själva implantatet till hörselorganet.

Dold hörselnedsättning: Förekomst och hörapparatnytta: 150 000
Stefan Stenfelt, professor, Linköpings Universitet
Ungefär var fjärde vuxen upplever svårigheter att förstå tal i bullrig miljö eller när det är hög efterklang. Dessa besvär är ofta kopplade till en hörselnedsättning men även andra kan uppleva besvär trots ett normalt hörseltest. Denna nya typ av hörselnedsättning har nyligen identifierats. Denna så kallade dolda hörselnedsättning, orsakar inte förhöjda hörtrösklar och upptäcks därför inte i ett audiogram. Syftet med forskningen är att undersöka förekomsten av dold hörselnedsättning i en databas med drygt 300 deltagare som ska testas för auditiva och kognitiva förmågor. Möjligheten att kunna utvärdera nyttan av hörapparater samt bullerreduceringsmetoder för personer med dold hörselnedsättning kommer också att finnas.

Klinisk utvärdering av HINT-C: 100 000 kr
Heléne Hjertman, audionom, Institutionen för klinisk och experminetell medicin, Universitetssjukhuset Linköping
HINT (Hearing in noise test) är ett väl testat talmaterial för vuxna som består av korta vanliga meningar som testas i brus. HINT-C (Hearing in noise for children) är ett nytt svenskt taltest för barn, som är validerat på hörande barn. Av 1000 födda barn i Sverige har 1–2 en medfödd hörselnedsättning som kräver habilitering. Nästan alla nyfödda barn screenas med otoakustiska emissioner (OAE) för sin hörselstatus. Trots detta finns det barn med hörselpåverkan som inte upptäcks vid screening. Det finns även de barn som har normal hörsel vid födseln men som senare i livet får en hörselnedsättning. Medfödd eller tidig hörselnedsättning kan medföra stora förseningar i kommunikation eller psykosocial utveckling om ingen lämplig åtgärd genomförs omedelbart. Det primära syftet med studien är att utvärdera och validera HINT-C kliniskt på barn med nedsatt hörsel i åldrarna 6-11 år, utan och med hörhjälpmedel. I studien ska även utvärderas om hörapparatsnytta finns hos dessa barn.

X-linked inneröronmissbildning hos barn: 50 000 kr
Jeremy Wales, läkare, sektionen för hörselimplantat, Karolinska sjukhuset
X-linked hörselnedsättning finns hos ungefär 1 av 50 000 födda. Denna genetiska cochleamissbildning orsakar en kombinerad eller sensorineural hörselnedsättning vilket ger ett betydande funktionshinder. Det är oklart vilken strategi för hörhjälpmedel som är bäst för dessa barn. Cochleaimplantat och BAHA som hörapparat, har prövats med varierande resultat. Syftet med forskningen är först och främst att undersöka den kirurgiska metoden för cochleaimplantat och beskriva metoderna som används. Och för det andra att studera mutationen när det gäller beteendeavvikelser och utvecklingsförsening hos dessa barn. Detta har tidigare inte gjorts.