2,4 miljoner till ny hörselforskning från HRFs fond

Nu får svensk hörselforskning 2,4 miljoner i julklapp från HRFs forskningsfond. Pengarna går till sju projekt om hörselvård för barn, genetiska hörselnedsättningar, benledda hörapparater och mycket annat.

Allison Mackey, fil. dr. och leg. audionom vid Karolinska institutet, leder ett av de sju projekt som har fått anslag ur HRFs hörselforskningsfond. Hon ska undersöka om hörselvården för barn är jämlik i landet.

– Det är viktigt att alla hörselskadade barn har samma möjligheter att få hörselhabilitering, där vårdpersonal och familjer tillsammans sätter mål och planerar stödet, säger Allison Mackey i en intervju med HRFs tidning Auris.

Projekt som får anslag ur Hörselforskningsfonden 2025

Jämlik habilitering för barn
Allison Mackey, fil. dr. och leg. audionom, Karolinska institutet – 400 000 kronor

Får alla barn och familjer samma möjligheter till hörselvård? Denna undersökning ska kartlägga hur olika faktorer som hemspråk, utbildning, ekonomisk situation och avstånd till klinik påverkar barnets språkutveckling och vilket stöd de får. Forskning har tidigare visat att högkvalitativ habilitering förbättrar möjligheterna för hörselskadade barns utveckling avsevärt.

Detta projekt är den första delen i ett större forskningsprogram som även kommer att omfatta enkäter med föräldrar, lärare och barn samt intervjuer med barn. Under projektets gång ska det också bildas en referensgrupp med föräldrar, kliniker och personer som själva har hörselnedsättning.

Läs mer i Auris nr 6-2025

Kvalitativ studie på erfarenheter av att använda benledd hörapparat
Ann-Charlotte Persson, leg. audionom, med dr. Habilitering och Hälsa, Västra Götaland – 235 000 kronor

Detta är en kvalitativ forskningsstudie, som ska ta reda på hur personer med benledd hörapparat upplever sin situation. Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra hörselrehabiliteringen för denna grupp.

Benledd hörapparat är ett alternativ till vanlig, luftledd hörapparat och används bland annat vid ledningshinder (konduktiv hörselnedsättning), då ljudet inte når fram till innerörat genom ytteröra, hörselgång och mellanöra.

Förbättrad diagnostik vid Ushers syndrom
Candice Gautier, postdoktor, Uppsala universitet – 391 500 kronor

Den vanligaste orsaken till kombinerad dövhet och progressiv synförlust är Ushers syndrom. Denna forskningsstudie ska bidra till förbättrad genetisk diagnostik av Ushers syndrom och på längre sikt bana väg för utveckling av behandlingar vid ärftliga hörselnedsättningar.
Ushers syndrom typ 2 beror på en mutation i fyra gener som har till uppgift att beskriva hur fyra olika proteiner ska konstrueras. Dessa proteiner bildar en struktur (ankel-länkkomplexet), som stabiliserar hårcellerna i innerörat.
Projektets syfte är att klassificera fler genetiska variationer och vilken betydelse dess har för hur ankel-länkkomplexet byggs upp.

Förberedelser för att behandla hörselnedsättning med genterapi
Johannes Ehinger, specialistläkare, docent, Skånes universitetssjukhus – 400 000 kronor
Det har rapporterats om den första framgångsrika genterapibehandlingen av hörselnedsättning.
Svenska öron- och hörselläkare vill genomföra en kartläggning av genetiska hörselnedsättningar i Sverige, för att få bättre kunskap om vilka genetiska variationer som förekommer. Detta för att Sverige ska kunna vara med i internationella studier kring genterapi samt vara så väl förberett som möjligt för den dag då genterapibehandlingar blir klinisk verklighet.

Tidig hörsel-, tal- och språkutveckling hos barn med medfödd ensidig hörselnedsättning
Marlin Johansson, leg. audionom, fil. dr. Karolinska institutet – 400 000 kronor

Ensidig hörselnedsättning hos barn kan påverka språk, lärande och socialt samspel. Denna longitudinella undersökning ska analysera hur hjärnans hörselbanor mognar och hur tidig hörselfunktion utvecklas hos dessa barn, med och utan hörapparat. Genom hjärnstamsaudiometri och föräldraenkäter kartläggs utvecklingen av hörsel, tal och kommunikation fram till 2,5 års ålder. I skolåldern undersöks hörsel, ordförråd, ljudlokalisation, tal-i-brus och utreder balansförmågan. Målet är att tidigt identifiera vilka barn med ensidig hörselnedsättning som riskerar störst svårigheter, för att kunna ge rätt insatser och stöd till rätt barn.

Klinisk validering av två enkätinstrument
Sofie Fredriksson, med. dr., leg. audionom, Habilitering och hälsa, Västra Götaland – 178 130 kronor

Tidigare studier har visat att risken för ljudkänslighet och ljudtrötthet är förhöjd bland förskollärare. Nästan 40 procent upplever ljudkänslighet varje vecka och över 70 procent upplever ljudtrötthet. Liknande symtom är vanligt även bland personer med hörselnedsättning. Trots det saknas validerade och teoretiskt grundade enkätinstrument på svenska för att mäta symtomen.

Detta projekt ska analysera två enkätinstrument, som har översatts från engelska. Syftet är att ta reda på om de ger giltiga och tillförlitliga resultat, så att de kan användas både i klinisk verksamhet och framtida forskning.

Genetiska förändringar i innerörat bakom balans- och hörselnedsättningar
Jesper Edvardsson Rasmussen, med dr, specialistläkare, Uppsala universitet – 390 015 kronor

Innerörat består av två organ med olika funktioner, snäckan med hörselfunktion och balansorganen med balansfunktion. Denna struktur är mycket känslig och möjligheterna till studier av cellbiologin i det mänskliga innerörat är därför otroligt begränsade. Men det finns två tillfällen då prover kan tas utan att det tillför någon extra risk: vid tumörkirurgi och när cochlea­implantat (CI) opereras in.

Målet med denna forskning är att undersöka genetiska och cellbiologiska förändringar i innerörat som kan orsaka balansnedsättning och hörselnedsättning. I den första delen kartläggs balansfunktionen hos deltagarna i studien, sedan jämförs variationer i innerörats cellbiologi för att leta efter möjliga kopplingar till varför balansorganets funktion är nedsatt.
I en andra delen följs resultatet av en CI-operation upp med mätningar av hörsel och balans över tid, för att hitta metoder att förutse vilka behandlingar som ger bäst resultat.