Över 1,7 miljoner till ny hörselforskning

Sex forskningsprojekt har nyligen beviljats anslag ur HRFs hörselforskningsfond. Över 1,7 miljoner kronor går i år till forskning om bland annat ensidig hörselnedsättning hos barn, återskapande av hårceller och ljuduppfattning.

Varje år fördelar HRFs stiftelse Hörselforskningsfonden medel till medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning inom hörselområdet – tack vare gåvor från helt vanliga människor runt om i landet

I år får sex nya forskningsprojekt sammanlagt 1 759 440 kronor. De är:

Forskning som får anslag 2022

Orsaker till ensidig hörselnedsättning hos barn
Marlin Johansson, leg. audionom och doktorand, Enheten för ÖNH-sjukdomar, CLINTEC, Karolinska Institutet – 300 000 kronor

Ungefär 25 procent av alla medfödda hörselnedsättningar är ensidiga.
Detta innebär nedsatt riktningshörsel och svårigheter att avgöra varifrån ljud kommer. Även barnens taluppfattning blir nedsatt, särskilt i miljöer med mycket omgivningsljud.

Det här forskningsprojektet ska beskriva orsaker till medfödd, ensidig hörselnedsättning, vilka mekanismer i hörselsystemet som påverkas, hur tidig hörsel- och kommunikationsutveckling påverkas samt effekter av tidigt få hörapparat.

Mitokondriell hörselnedsättning hos unga vuxna
Johannes Ehinger, läkare, med. dr, docent, Skånes universitetssjukhus/Lunds universitet – 290 000 kronor

Genetiska orsaker till hörselnedsättning undersöks ofta hos nyfödda och små barn. Men forskare vid öronkliniken på Skånes Universitetssjukhus har tillsammans med forskare i Philadelphia upptäckt att mitokondriell sjukdom som påverkar hörseln oftast debuterar först i skolåldern eller i ung vuxen ålder.

Mitokondriella sjukdomar är ärftliga ämnesomsättningssjukdomar och orsakas av nedsatt funktion i cellernas ”kraftverk”, som bildar energi. Det här forskningsprojektet projektet ska undersöka mitokondriella gener hos unga vuxna med hörselnedsättning (inklusive plötslig dövhet) samt hos barn som i skolåldern har fått en hörselnedsättning som innebär behov av hjälpmedel.

Det pågår mycket läkemedelsutveckling mot mitokondriella sjukdomar. Forskarna hoppas att detta projekt ska bidra till att det i framtiden blir möjligt att tidigt upptäcka unga patienter med sådan sjukdom, och därmed kunna bromsa hörselnedsättningen.

Så upplever föräldrar till hörselskadade barn genetisk utredning
Johanna Elander, ÖNH-läkare och doktorand, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus – 300 000 kronor

Ungefär två av tusen barn föds med en hörselskada. Genetisk diagnostik har gett helt nya möjligheter att ta reda på orsakerna, vilket skapar förutsättningar för tidig upptäckt av syndrom och sjukdomar som kan behandlas. Att kunna ställa rätt diagnos gör det också möjligt att sätta in rätt insatser inom hörselhabiliteringen.

Men hur upplever hörselskadade barn och deras föräldrar en genetisk utredning? Det är viktigt att känna till innan sådana utredningar införs som rutin inom hörselvården. Och just det ska detta forskningsprojekt ta reda på, genom en intervjustudie.

Omedveten inlärning av ljudlokalisering
Malin Freidle, med. dr., psykolog, Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet – 274 440 kronor

Att förstå mönster i ljuden omkring oss är ett sätt att förutse vad som ska hända och hur vi bäst ska anpassa oss till situationen. Det påverkar vår
kommunikation och sociala förmåga, men också hur vi uppfattar till exempel en trafiksituation.

Men hur lär vi oss dessa mönster? Det här forskningsprojektet ska undersöka om vi omedvetet kan lära oss mönster i de ljud som omger oss och varifrån de kommer. Förhoppningen är att det ska ge kunskap om hur olika människor fungerar i krävande ljudmiljöer samt vad det innebär för personer med hörselnedsättning.

Påverka utvecklingen av hårceller i innerörat
Emma Andersson, docent, avdelningen för för Cell och MolekylärBiologi (CMB), Karolinska Institutet – 300 000 kronor

När våra hårceller (hörselceller) dör återskapas de inte. Men runt om i världen forskas det för fullt om olika sätt att ”regenerera” hårceller. Så även i Sverige.

Detta projekt har utvecklat en ny teknik för genterapi samt en matematisk modell för att förutsäga utfall. Forskarna ska med hjälp av dessa undersöka de signaler som styr utvecklingen av innerörat och hur det interagerar med örats mekaniska egenskaper.

Förhoppningen är att påverka utvecklingen av hårceller hos personer där hörselnedsättningen beror på skadade hårceller. I förlängningen kan det bidra till utveckling av terapier och mediciner för att återskapa hårceller.

Minskad störning vid benledd hjärnstamsaudiometri
Karl-Johan Fredén Jansson, tekn. dr., Institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola – 299 000 kronor

De vanligaste hörselmätningarna kräver att de personer som undersöks ger respons på vad de hör. Men hjärnstamsaudiometri är en objektiv metod, där elektriska impulser till hjärnan mäts med elektroder när örat utsätts för ljud. Personen som mäts behöver inte vara aktiv, vilket är en fördel när det rör sig om till exempel små barn eller personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Men för att kunna göra hjärnstamsaudiometri på hörselskadade med ledningshinder behövs ofta stimulering med benledare, vars elektromagnetiska fält stör mätningen. Det här forskningsprojektet handlar om att hitta metoder och tekniska lösningar för att minska sådana störningar.