Ny tolkutredning om tolkbokningar – inte samlat ansvar
Nu har regeringen gett Västra Götalands landsting i uppdrag att utreda möjligheterna att ”till vissa delar” skapa en nationell tolktjänst för döva och hörselskadade. Men det handlar framför allt om hur landstingen kan samordna tolkbokningar, inte ett samlat grepp om alla typer av tolkning.
Dagens tolktjänst har allvarliga brister. Trots det har reformerna låtit vänta på sig; det har nu gått över fyra år sedan utredningen En samlad tolktjänst (SOU 2011:83) föreslog en nationell samordning av tolktjänsten och enklare ingångar för den enskilde användaren – ett förslag som fick starkt stöd av HRF och andra hörsel- och dövorganisationer.
Ska utgå från användarens perspektiv
Sedan dess har två regeringar dragit frågan i långbänk. Men på torsdagen meddelade regeringen att frågan om en samlad tolktjänst nu ska utredas igen. Västra Götalands landsting har fått i uppdrag att övergripande utreda de juridiska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska förutsättningarna för att landstingen ska kunna samordna beställning och administration av tolktjänst. Utredningen, som ska vara klar om ett år, ska utgå från tolkanvändarnas perspektiv och titta på hur var och en, oavsett behov, ska kunna vända sig till en och samma instans vid bokning av tolk.
Inte den samordning HRF hoppats på
HRF välkomnar att det rör på sig i frågan, men konstaterar samtidigt att detta är något annat än det helhetsgrepp och den nationella samordning av alla typer av tolktjänst som hörsel- och dövorganisationerna hade hoppats på. Den nya utredningen fokuserar endast på den tolkning som landstingen har ansvar för i dag, inte den tolkning i arbetslivet som hanteras av Arbetsförmedlingen med flera. Det står också klart att regeringen anser att ansvaret för landstingens tolktjänst även i framtiden ska vara delat mellan 21 olika landsting/regioner istället för hos en nationell instans.
Tolkanvändare kommer i kläm
Landstingen svarar i dag för cirka 60-70 procent av den tolktjänst som utförs i Sverige. Men det är ofta oklart vart man ska vända sig för att få tolk och vem som ska betala för det. Användare kommer därför ofta i kläm mellan landstingets tolkcentral, arbetsförmedlingen, arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra parter. Detta får särskilt allvarliga konsekvenser inom arbetslivet, där det händer att arbetstagare inte kan göra sitt jobb, missar anställningar och får andra problem.
Förutsättningarna för nationell tolktjänst för döva och hörselskadade ska utredas (pressmeddelande från regeringen 2016-02-11)
Nu vill regeringen utreda tolkfrågan igen: ”Oroande förhalning” (HRF.se 2014-01-08)
Relaterade nyheter
Nu inför TV4 autotextning även i tv: ”Trycket blev för stort”
Nu har TV4 tänkt om. Nyligen, efter en ihållande tittarstorm och hård kritik från HRF, började TV4 autotexta flera direktsända program i linjär tv. "Trycket blev för stort", berättar TV4s tillgänglighetsansvariga.
HRF i P4 Extra: ”Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp de behöver!”
"Ge inte upp. Tjata, ring, ligg på!" Det rådet gav HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i P4 Extra på tisdagen, till Andreas Svensson, 44 – en av många som drabbas av hörselvårdsköer på både ett och två år.
Samtidigt uppmanade han regionerna att agera: "Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp som de behöver!"
HRFs kongress om kökrisen: ”Vi kräver omedelbara åtgärder”
"Hörselvårdens väntetider på både ett och två år innebär att vi riskerar att allvarligt försämra folkhälsan och öka vårdbehovet i hela landet."
Det säger Hörselskadades Riksförbunds kongress i ett uttalande, som antogs 25 maj.
"Vi kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att alla kan få hörselrehabilitering utifrån behov, i rimlig tid. Det är dags för landets regioner att prioritera hörselvården betydligt högre."
