Kategori: Nyhet
Datum:

Ny tolkutredning om tolkbokningar – inte samlat ansvar

Nu har regeringen gett Västra Götalands landsting i uppdrag att utreda möjligheterna att ”till vissa delar” skapa en nationell tolktjänst för döva och hörselskadade. Men det handlar framför allt om hur landstingen kan samordna tolkbokningar, inte ett samlat grepp om alla typer av tolkning.

Dagens tolktjänst har allvarliga brister. Trots det har reformerna låtit vänta på sig; det har nu gått över fyra år sedan utredningen En samlad tolktjänst (SOU 2011:83) föreslog en nationell samordning av tolktjänsten och enklare ingångar för den enskilde användaren – ett förslag som fick starkt stöd av HRF och andra hörsel- och dövorganisationer.

Ska utgå från användarens perspektiv
Sedan dess har två regeringar dragit frågan i långbänk. Men på torsdagen meddelade regeringen att frågan om en samlad tolktjänst nu ska utredas igen. Västra Götalands landsting har fått i uppdrag att övergripande utreda de juridiska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska förutsättningarna för att landstingen ska kunna samordna beställning och administration av tolktjänst. Utredningen, som ska vara klar om ett år, ska utgå från tolkanvändarnas perspektiv och titta på hur var och en, oavsett behov, ska kunna vända sig till en och samma instans vid bokning av tolk.

Inte den samordning HRF hoppats på
HRF välkomnar att det rör på sig i frågan, men konstaterar samtidigt att detta är något annat än det helhetsgrepp och den nationella samordning av alla typer av tolktjänst som hörsel- och dövorganisationerna hade hoppats på. Den nya utredningen fokuserar endast på den tolkning som landstingen har ansvar för i dag, inte den tolkning i arbetslivet som hanteras av Arbetsförmedlingen med flera. Det står också klart att regeringen anser att ansvaret för landstingens tolktjänst även i framtiden ska vara delat mellan 21 olika landsting/regioner istället för hos en nationell instans.

Tolkanvändare kommer i kläm
Landstingen svarar i dag för cirka 60-70 procent av den tolktjänst som utförs i Sverige. Men det är ofta oklart vart man ska vända sig för att få tolk och vem som ska betala för det. Användare kommer därför ofta i kläm mellan landstingets tolkcentral, arbetsförmedlingen, arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra parter. Detta får särskilt allvarliga konsekvenser inom arbetslivet, där det händer att arbetstagare inte kan göra sitt jobb, missar anställningar och får andra problem.

Förutsättningarna för nationell tolktjänst för döva och hörselskadade ska utredas (pressmeddelande från regeringen 2016-02-11)

Nu vill regeringen utreda tolkfrågan igen: ”Oroande förhalning” (HRF.se 2014-01-08)

Relaterade nyheter

  • Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
    Händer sätter på en hörapparat på ett öra. Text: Bli en hjälte i det tysta.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj

    Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.

  • Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
    Del av riksdagshuset, med en svensk flagga och en EU-flagga framför.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Texten ska nå fram, efter grundlagsändring

    På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.

  • ”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
    Översikt över fullsatt sal med powerpointbild där det står "Funktionsrättsriksdagen".
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    ”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”

    Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
    – Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.