Forskare: Ge mer stöd till hörselskadades anhöriga

Även anhöriga till hörselskadade behöver rehabilitering, konstaterar en ny, brittisk forskningsstudie. Ändå stannar dagens hörselvård ofta vid utprovning av hörapparater. Stöd till anhöriga är i dag ganska ovanligt.

När någon blir hörselskadad blir hela familjen hörselskadad, brukar det heta. Det beror på att hörselproblem påverkar kommunikationen – och därmed också vårt beteende och vårt samspel med omgivningen. Den som sliter med att höra mår inte heller så bra, vilket också får konsekvenser för familjen.  Kort sagt: en hörselnedsättning har stor betydelse i våra relationer med andra människor och nästan alla aspekter av vardagen.

Stress, skuld, isolering

Nu har forskare vid National Institute of Health Research (NIHR) Nottingham Biomedical Research Centre (BRC), kartlagt hörselnedsättningars konsekvenser för makar/sambos, partners och andra anhöriga. En ny forskningsstudie, som presenteras i tidskriften Trends in Hearing, pekar bland annat på följande:

• Telefon: Anhöriga fick ofta ta hand om all telefonkommunikation, förmedla information, samt ta ansvar för att hålla kontakt med omvärlden.
• Radio och tv: Det uppstod ofta konflikter och irritation på grund av högt uppskruvad ljudnivå på tv och radio.
• Social samvaro: Även anhöriga hade en mer negativ upplevelse av social samvaro med andra, på middagar med mera, när make/maka eller motsvarande inte kunde vara delaktig. Detta ledde till att även den som inte hade en hörselnedsättning drog sig undan sociala aktiviteter och blev mer isolerad.
• Stress: Att leva med någon som hamnar utanför i olika situationer kan lätt ge upphov till känslomässig stress – dels som en följd av att hela tiden försöka anpassa tillvaron så att delaktigheten fungerar, dels den återkommande oron för att det inte ska fungera och att ens anhörig ska bli utanför. Det var också vanligt att känna upprördhet över att andra inte tog hänsyn till eller hade förståelse för partnerns behov.
• Skuldkänslor: En del hade skuldkänslor för sina känslor av stress kring ”bördan” av att behöva anpassa sig till en hörselskadad anhörigs behov. En del tyckte att det var utmattande att försöka få kommunikationen att fungera

Anhöriga måste vara med i rehabiliteringen

Nu konstaterar forskarna i Nottingham att anhöriga måste bli mer involverade i rehabiliteringsprocessen inom hörselvården, och att deras erfarenheter måste tas på allvar. Det skulle underlätta och förbättra livskvaliteten både för den som har en hörselskada och för familjen i stort.

Detta är något som HRF har lyft fram i alla år. Även partners, och ibland hela familjen, behöver få hörselskadekunskap och stöd i att utveckla kommunikationsstrategier tillsammans, inom ramen för rehabiliteringen.

Men i dag är hörselvården för vuxna i hög grad inriktad på utprovning av hörapparater och få hörselskadade får mer än grundläggande information. Stöd till familjen tillhör ovanligheterna.

Länkar

Pressmeddelande: Is your partner’s hearing loss driving you mad? (University of Nottingham 2017-10-05)

Forskningsstudie: A Data-Driven Synthesis of Research Evidence for Domains of Hearing Loss, as Reported by Adults With Hearing Loss and Their Communication Partners (Trends in Hearing 2017-10-05)

Att hitta ny säkerhet i vardagen. Ur HRFs broschyr ”Att leva med hörselnedsättning”