Nu textar Folkhälsomyndigheten – men HRF kräver mer

Krisinformation, presskonferenser, sjukvårdsupplysning, ett nyhetsflöde utan like… Coronapandemin blottlägger stora och allvarliga tillgänglighetsbrister i det svenska samhället.
Efter krav från HRF började Folkhälsomyndigheten texta sina presskonferenser. Men det behövs mycket mer för att hörselskadade ska kunna känna sig trygga och delaktiga, konstaterar HRF.

En sak råder det ingen tvekan om: Väl fungerande kommunikation är helt centralt när en pandemi sveper över världen.

Det är Folkhälsomyndigheten väl medveten om och började därför tidigt med dagliga presskonferenser.

Men myndigheten hade glömt att alla inte hör så bra. När de insåg sitt misstag ordnade de teckenspråkstolkning. Bra, men ungefär 1,5 miljoner hörselskadade i Sverige kan inte teckenspråk, påminde HRF och uppmanade myndigheten att texta. Och så blev det.

Nu direkttextas (skrivtolkas) alla Folkhälsomyndighetens pressträffar på webben. De textas även i SVT, som direkttextar alla sina extrasändningar.

Hörselsmart kriskommunikation

Just nu arbetar HRF intensivt med att påverka för hörselsmart kriskommunikation. Det är viktigt för att hörselskadade ska kunna känna sig trygga och delaktiga. Men det kan i värsta fall bli en fråga om liv och död.

De tre områden som förbundet har fokus på just nu är:

• Textning av krisinformation och samhällsviktiga nyheter. Alla myndigheters webbsändningar och videoinformation måste vara textade. Allt som sänds i public service behöver även textas, återges i text och vara fullt tillgängligt. HRF för därför samtal med både myndigheter och public service-företagen.

• Möjlighet att kontakta 1177, 112 och 113 13 via chatt och sms. Hörselskadade kan hamna i livsfara, för att det bara går att ringa till regionernas sjukvårdsupplysning, 1177. HRF fick igenom möjligheten att skicka sms till nödnumret 112 – men det krävs fortfarande förregistrering, vilket HRF vill slopa. Även det nationella informationsnumret 113 13 behöver en chattfunktion, vilket HRF har framfört till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).

• Hörselskadekunskap och kommunikationslösningar i sjukvård och omsorg. Hörselskadade patienter kan få svårt att kommunicera när de hamnar på sjukhus bland personal med masker. Även hörselskadade på äldre- och omsorgsboenden kan få stora problem när närstående inte kan besöka och hjälpa till med hörapparatskötsel.

Oro bland hörselskadade

Oron är just nu ganska stor bland hörselskadade, inte minst bland de cirka 500 000 äldre som tillhör riskgrupperna. Det finns oro för att missa en viktig nyhet, att inte kunna kontakta vården i tid och att inte kunna kommunicera med vårdpersonal.

Även inom vården reagerar personal på kommunikationsproblemen. Många patienter är äldre och skyddsutrustning som täcker munnen skapar problem:

– Patienterna hör inte vad man säger och många vill läsa läppar, men det går inte. Vissa hör dåligt och då sprakar det bara i hörapparaten, säger undersköterskan Lisa Berg till Piteå-Tidningen.

Sådana situationer går att lösa, dels genom olika varianter av skrivtolkning och transkribering, dels genom något så basalt som att skriva lappar. Läs mer i artikeln Några hörselsmarta tips i coronans tid.