Nobelpristagare banade väg för rön om örats dygnsklocka
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin har direkt koppling till ny, svensk hörselforskning om örats dygnsklocka. Pristagarnas upptäckter har banat väg för rön om varför vi löper större risk för bullerskador vid vissa tider. Viktig forskning som stöds av HRFs Hörselforskningsfonden.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017 går till Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr ”cirkadisk rytm”, meddelade Nobelpriskommittén på tisdagen.
Med andra ord: forskning om vår inre biologiska klocka och varför växlingen mellan dag och natt är något som påverkar människan och nästan allt annat levande. De hittade en gen som styr dygnsrytmen och upptäckte hur den tillsammans med ett protein skapar en 24-timmarscykel.
Känsligare för buller vid vissa tider
Även örats hörselsnäcka har en ”inre klocka”, visar ett forskningsprojekt, lett av professor Barbara Canlon vid Karolinska Institutet, som har fått stöd av HRFs Hörselforskningsfonden.
Genom att studera dygnsrytmen hos en viss typ av hörselceller hos möss har forskarna vid KI hittat möjliga förklaringar till varför känsligheten för hörselskador varierar över dygnet och varför risken för bullerskador är större nattetid. Under dagen fick mössen vissa skador på hörselnerverna, som läktes snabbt, men när de utsattes för samma ljud nattetid var de betydligt mer sårbara och fick mer bestående skador.
Hormon med dygnsrytm kan skydda
Det finns ett tillväxthormon som kan läka skadade hörselnervceller, men även det hormonet har en dygnsrytm, med lägre produktion på natten. Forskarna provade därför att stimulera hormonproduktionen nattetid – och då lyckades mössens hörselnervceller återhämta sig.
Kan ge nya läkemedel
Anna Wedell, Nobelkommitténs ordförande, anser att nobelpristagarnas rön har gjort ”en fundamental upptäckt om hur vi är anpassade till att leva på den här planeten”:
– Kanske kan vi lära oss hur vi med små medel kan må bättre genom att ta hänsyn till våra inre klockor.
Det gäller inte minst hörseln. Upptäckter om hur risken för bullerskador varierar under dygnet kan ha betydelse för till exempel arbetsmiljöregler och gränsvärden för ljudnivåer. Det kan också ha betydelse för utvecklingen av läkemedel som skyddar hörseln. KIs forskningsprojekt kan visa vägen till läkemedel med tillväxthormon som skyddar mot bullerskador.
Länkar
Ny upptäckt om örats dygnsklocka kan ge läkemedel mot bullerskador (HRF.se 2014-02-27)
Nobelförsamlingen: Pressmeddelande 2017-10-02
Bilden: Örats hörselsnäcka i närbild.
Relaterade nyheter
Bli en slingkollare
Webbinarium 24 mars. Alltför få lokaler har teleslinga. Alltför få lokalägare har koll på att teleslingan fungerar som den ska. Slingkollen är ett bra sätt för föreningar att engagera både nya och aktiva medlemmar - och samtidigt göra viktig skillnad för alla hörapparatanvändare. Det handlar om att göra en enkel koll i olika publika lokaler och samtidigt uppmärksamma lokalägare på vikten av att ha en väl fungerande teleslinga eller motsvarande.
Nu stoppar Region Stockholm försäljning av hörapparater i hörselvården
Idag är det vanligt att personer som söker hörselvård i Stockholm styrs mot att betala 30 000 för hörapparater. Men nu skärper Region Stockholm reglerna. Offentlig hörselvård ska inte längre få blandas med försäljning av hörapparater.
Stora problem med buller i förskolan
Var fjärde anställd i förskolan upplever att det är så hög ljudnivå där de jobbar att de inte kan prata i normal samtalston under 75 procent av arbetstiden. Det rapporterar Ekot i dag, på Världshörseldagen 3 mars.
