”Jag var ofta för trött för att ta till mig undervisningen”, berättar UHs ordförande
– Jag blev lätt trött. Kunde inte koncentrera mig, hade svårt att sortera ut information och var många gånger alldeles för trött för att ta till mig undervisningen. Det berättar Sara Bryntse, ordförande för Unga Hörselskadade (UH), i P1 Morgon, med anledning av en ny studie som visar att hörselskadade har en utsatt situation i skolan.
Dålig ljudmiljö, hörteknik som inte fungerar och lärare utan kunskap om hörselskadades pedagogiska behov. Så är situationen för majoriteten av de elever som går integrerat i kommunala skolor, enligt en ny studie, som Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) presenterade på tisdagen.
Störande ljud – missade mycket
Sara Bryntse, ordförande för Unga Hörselskadade (UH), medverkade i radioprogrammet P1 Morgon, för att beskriva hur hon upplevde sina år som hörselskadad elev i en vanlig, kommunal skola. Hon konstaterar att det jobbigaste var alla störande bakgrundsljud; skrapande stolar och raspande pennor:
– Jag blev lätt trött. Kunde inte koncentrera mig, hade svårt att sortera ut information och var många gånger alldeles för trött för att ta till mig undervisningen, minns hon.
– Jag löste problemet med störande ljud genom att ta av mig hörapparaterna när det blev för mycket, och därför missade jag säkert väldigt mycket. Men man vet ju inte om vad man missar.
Ville inte sticka ut
När Sara gick i högstadiet fanns det en mikrofon som skulle skickas runt mellan eleverna i klassrummet. Ofta glömde de mikrofonen, och hon upplevde att klasskamraterna tyckte att det var jobbigt att behöva vänta på sin tur.
– Men jag bad dem inte prata i mikrofonen. Som tonåring vill man ju inte sticka ut. Jag skämdes, berättar hon.
Så här i efterhand tycker Sara Bryntse att det bästa hade varit ett flermikrofonsystem. Till exempel åtta mikrofoner att dela på, istället för en enda mikrofon som skulle cirkulera i hela klassrummet. Hon tycker också att det hade varit bra med mindre klasser, max 15 elever i varje grundskoleklass.
Trygg och delaktig till hundra procent
En liten klass och många mikrofoner fick hon först på Riksgymnasiet i Örebro, där hon gick i en liten klass med sju elever med en mikrofon vardera.
– Där kände jag mig delaktig till hundra procent. Jag kunde ta för mig utifrån min förutsättningar, och behövde inte fundera på om jag skulle höra eller inte höra. Det var en enorm trygghet.
Länkar:
Bristande stöd för hörselskadade elever: Samtal med Sara Bryntse, UH, och Håkan Bergkvist, SPSM, i Sveriges Radios program P1 Morgon (2015-03-17)
Tidigare artiklar och inslag:
Stora brister drabbar hörselskadade elever i skolan, visar ny studie (HRF.se 2015-03-17)
Relaterade nyheter
Bli en slingkollare
Webbinarium 24 mars. Alltför få lokaler har teleslinga. Alltför få lokalägare har koll på att teleslingan fungerar som den ska. Slingkollen är ett bra sätt för föreningar att engagera både nya och aktiva medlemmar - och samtidigt göra viktig skillnad för alla hörapparatanvändare. Det handlar om att göra en enkel koll i olika publika lokaler och samtidigt uppmärksamma lokalägare på vikten av att ha en väl fungerande teleslinga eller motsvarande.
Nu stoppar Region Stockholm försäljning av hörapparater i hörselvården
Idag är det vanligt att personer som söker hörselvård i Stockholm styrs mot att betala 30 000 för hörapparater. Men nu skärper Region Stockholm reglerna. Offentlig hörselvård ska inte längre få blandas med försäljning av hörapparater.
Stora problem med buller i förskolan
Var fjärde anställd i förskolan upplever att det är så hög ljudnivå där de jobbar att de inte kan prata i normal samtalston under 75 procent av arbetstiden. Det rapporterar Ekot i dag, på Världshörseldagen 3 mars.
