Mediemyndighet kräver textning av radio
”Även hörselskadade ska kunna ta del av mediernas innehåll”. Det skriver Myndigheten för press, radio och tv i ett skarpt uttalande, Myndigheten konstaterar att textning gynnar demokratin och uppmanar regeringen att snarast utreda möjligheten att texta radio.
– Mycket bra! säger HRFs förbundsordförande Mattias Lundekvam, som applåderar uttalandet av Myndigheten för press, radio och tv.
– Nu förutsätter jag att regeringen och kulturdepartementet tar bollen och tydligt deklarerar var man står. Ska medierna tillgängliggöras eller inte? Är det rimligt att ALLA ska kunna ta del?
Det är ovanligt att en myndighet på detta sätt uppmanar regeringen att agera. Men Myndigheten för press, radio och tv är glasklar i sitt ställningstagande: Medier i allmänhetens tjänst ska vara tillgängliga för alla, och det gäller även radio. Hur det ska gå till bör regeringen utreda, snarast möjligt, anser myndigheten.
Het debatt
Uttalandet är en reaktion på en het debatt om textning av radioprogrammet ”Sommar i P1”, som blossade upp i somras. Hörselskadade och döva engagerade sig i ett upprop med krav på transkribering och teckenspråkstolkning av Sveriges Radios Sommar-program. Flera började själva transkribera och dela programmen i en Facebook-grupp.
Sedan har debatten fortsatt, med flera debattartiklar och replikskiften mellan hörselskadade och företrädare för Sveriges Radio.
Det gjorde intryck på Myndigheten för press, radio och tv, som i sitt uttalande hänvisar till en debattartikel av Unga Hörselskadade (”Utestäng inte oss hörselskadade, SR”, Aftonbladet 2019-07-21).
”En demokratifråga”
Myndigheten avfärdar Sveriges Radios försvar, att de inte har ”rätt” att transkribera radioprogram, och konstaterar att det står public service-bolaget fritt att texta/transkribera. De är inte skyldiga att texta, men de får göra det. Med det sagt, väljer myndigheten att göra ett kraftfullt uttalande för textning av radio – och hörselskadades rätt till delaktighet:
”Vi anser att även hörselskadade ska kunna ta del av mediernas innehåll och frågan om krav bör utredas.
Alla ska kunna ta del av mediernas innehåll, en förutsättning för att kunna utöva sin informations- och yttrandefrihet. Att tillgängliggöra ”lägereldar”, dvs. sådana public service-program som fångar stor uppmärksamhet och utgör grund för samtal och delaktighet i aktuella frågor vore ett angeläget steg i riktningen mot målet att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare. Det skulle gynna många och är en demokratifråga.
Vi anser att regeringen så snart som möjligt bör överväga en lösning som gör det möjligt att ställa krav på att radioprogram i allmänhetens tjänst ska göras tillgängliga genom exempelvis textning.”
”Jag blir så glad”
– Jag blir så glad när Myndigheten för press, radio och tv så tydligt markerar att det här handlar om demokrati, säger Mattias Lundekvam.
– Att vara delaktig på riktigt som hörselskadad förutsätter att vi kan ta del av det alla andra pratar om. I dag är det långt ifrån självklart. När vi ställer krav på textning ifrågasätts det med hänvisning till uppdrag och regelverk istället för att se den självklara nyttan.
Länkar
”Utestäng inte oss hörselskadade, SR” (Unga Hörselskadade på Aftonbladet Debatt, 2019-07-21)
REPLIK: ”Vi får inte skriva ner sommarprogrammen” (Aftonbladet Debatt 2019-07-23)
”Sveriges Radio förolämpar alla hörselskadade” (DN Åsikt 2019-08-13)
”Textning av ’Sommar i P1” utanför SR:s uppdrag” (DN Åsikt 2019-08-19)
Relaterade nyheter
Ny kampanj efterlyser 1000 audionomer
Det kommer behövas 1 000 nya audionomer under de närmaste tio åren.
Därför har branschorganisationen Svensk Hörsel nu lanserat en rekryteringskampanj, i samarbete med bland andra Hörselskadades Riksförbund (HRF). Budskapet är: "Bli en hjälte i det tysta. Bli audionom!"
Jonas Sahlberg i P1: ”Idag är jag stolt över att ha mina hjälpmedel”
Tycker du att du har börjat höra sämre? Märker du att det blir missuppfattningar? Kolla din hörsel och dröj inte med att skaffa hörapparater, uppmanade HRFs förbundsordförande, Jonas Sahlberg, i "Förmiddag i P1":
– Vänta inte tio år! Du tappar tio år av ditt liv.
Bli en slingkollare
Webbinarium 24 mars. Alltför få lokaler har teleslinga. Alltför få lokalägare har koll på att teleslingan fungerar som den ska. Slingkollen är ett bra sätt för föreningar att engagera både nya och aktiva medlemmar - och samtidigt göra viktig skillnad för alla hörapparatanvändare. Det handlar om att göra en enkel koll i olika publika lokaler och samtidigt uppmärksamma lokalägare på vikten av att ha en väl fungerande teleslinga eller motsvarande.
