Barn med döv pappa får inte lära sig teckenspråk
Leo, 8, och Wendela, 10, i Nyköping får inte lära sig teckenspråk i skolan – trots att deras pappa är döv och teckenspråkig. Nu kämpar barnens mamma, Wiktoria Enbuske, mot kommunens beslut. Och hon får medhåll av HRF:
– Så här får det inte gå till. Barns bästa måste alltid sättas före kommuners kortsiktiga ekonomiska intressen, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam.
Varannan vecka bor Wendela och Leo hos sin pappa Håkan, som är döv. Hans första språk är teckenspråk, därför ansökte familjen om modersmålsundervisning. När de bodde i Gnesta gick det bra, men i Nyköping har de fått nej, rapporterar Södermanlands Nyheter.
Följden av skolans beslut är att barnen har svårt att kommunicera med sin egen pappa.
”Obegripligt”
– För mig är det helt obegripligt, eftersom Gnesta är en mycket mindre kommun. Då tycker man att Nyköpings kommun borde kunna hjälpa till med det här, säger mamma Wiktoria Enbuske till Sveriges Radio P4 Sörmland.
Men enligt Skollagen är kommunen inte skyldig att erbjuda modersmålsundervisning i ett språk förrän det finns minst fem elever som ska läsa samma språk och om det finns ”en lämplig lärare”.
”Behövs starkare lagstiftning”
– Det är beklagligt att Nyköpings kommun har fokus på lagens minimikrav, inte på vad barnen faktiskt behöver. Självklart kan de erbjuda teckenspråksundervisning om de bara vill, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam.
– Det här visar att det behövs starkare lagstiftning.
Hörselskadades Riksförbund (HRF) driver krav på att lagen ska ändras så att teckenspråket likställs med minoritetsspråk. Barn som behöver teckenspråksundervisning ska kunna räkna med att få det av sin hemkommun. Fallet Nyköping är nämligen inte unikt. Flera kommuner i landet sagt nej till undervisning i teckenspråk med hänvisning till att de inte är tvungna att erbjuda det.
Språklagen kräver teckenspråk
Språklagen ställer dessutom skarpare krav än skollagen. Där står att ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.” (9 §) och att ”den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk [ska] ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket” (14 §). Men språklagen väger lättare än skollagen ute i landets kommuner.
Starkt stöd på Facebook
Wiktoria Enbuske har fått starkt stöd i sociala medier. Hennes Facebook-inlägg om familjens situation i tisdags har delats cirka 1 300 gånger.
Länkar
Kan inte förstå sin pappa – men nekas språkundervisning (Södermanlands Nyheter 2017-04-19)
Pappan är döv – Wiktorias barn får inte lära sig teckenspråk (Sveriges Radio P4 Sörmland 2017-04-19)
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
