Uppsala

Hörselundersökningar och utprovning av hörapparater

I Region Uppsala finns vårdval för hörsel, du kan själv välja vilken audinommottagning du vill vända dig till. På 1177 finns alla audionommottagningar i region Uppsala.

Audionommottagningen i Östhammar
Telefon: 018-611 67 11
Audionommottagningen i Tierp
Telefon: 018-611 67 11
Eartech hörselklinik Uppsala
Telefon: 020-12 12 26
Klart och Tydligt, Skutskär,
Telefon: 070-401 33 29
Audionommottagningen Uppsala
Telefon: 018-611 67 11
Audionommottagningen i Heby
Telefon: 018-611 67 11
Audionommottagningen i Enköping
Telefon: 018-611 67 11

Fördjupad rehabilitering för vuxna

Hörcentralen Uppsala,
Telefon: 018-611 67 10
Bildtelefon: hc.uppsala@t-meeting.se
E-post: hoercentralen@lul.se

Reparation och service

I Uppsala ska du vända dig till den audionommottagning du har valt. Där kan du få hjälp med justeringar, reparationer och annan service av dina hörapparater och andra hörhjälpmedel. Har du fått dina hörapparater av Hörcentralen ska du vända dig till dem.

Hörsel- och balanskliniken

Hörsel- och balansmottagningen Akademiska sjukhuset,
Telefon: 018-611 53 08
Mottagning för tinnitus- och ljudöverkänslighet(scrolla ner på länken)
Telefon: 018-611 53 09
Teamet för hörselimplantat(scrolla ner på länken)
Telefon: 018-611 51 54
Sms: 070-611 51 67
Texttelefon: 018 – 611 90 85
E-post: ci@akademiska.se

Behövs remiss?

Du behöver ingen remiss för att komma till audionommottagning. Du kontaktar själv den mottagning du vill komma till.

Vad kostar besök hos hörselvården?

Det är ingen besöksavgift för att besöka hörselvården. Det kostar 100 kronor för service av hörapparater.

Vad kostar det att prova ut hörapparater?

Att prova ut hörapparater i region Uppsala kostar 900 kronor för en eller två hörapparater plus laddare. Två hörapparater räknas som ett hjälpmedel. Skrivs ett andra hjälpmedel, till exempel en Tv-streamer, ut samtidigt som hörapparaterna kostar det 1500 kronor och för ett tredje hjälpmedel blir avgiften totalt 1700 kronor. Läs mer om hjälpmedelsavgifter i Uppsala län.

Vem får prova ut hörapparater i Region Uppsala?

Hörapparater provas ut utifrån en behovsbedömning.

Vad finns det för hörapparater?

Sju regioner har ett gemensamt upphandlat sortiment av hörapparater. Din hörselmottagning ska ge dig information om vilka hörapparater som finns upphandlade. Här kan du se vilka hörapparater Region Uppsala har upphandlat.

De sju regionerna som har ett gemensamt upphandlat hörapparat-sortiment är: Värmland, Dalarna, Örebro, Västmanland, Sörmland, Gävleborg och Uppsala. Varje deltagande region kan besluta att endast använda vissa av de upphandlade hörapparaterna, men alla finns ändå tillgängliga vid särskilda behov.

Vem äger och försäkrar hörapparaten?

När du provar ut en hörapparat via hälso- och sjukvården i Uppsala är det regionen som äger hörapparaten. Om du skulle förlora eller råka förstöra hörapparaten/ ditt hjälpmedel måste du ersätta den enligt följande: Första året med 80 procent av inköpskostnaden, andra året med 60 procent, tredje året med 40 procent och fjärde året med 20 procent. Dessutom måste du betala ny förskrivningsavgift för nytt hjälpmedel. Om det finns möjlighet att reparera ditt hörhjälpmedel får du betala den faktiska reparationskostnaden. Ta reda på vad dina hörhjälpmedel är värda och ta reda på om du har en försäkring som täcker förlust eller skada på hörapparaten.

Hur ofta får jag byta hörapparat?

I Uppsala får du prova ut en ny hörapparat tidigast efter fyra år men behovet avgör. Försämrad hörsel, uttjänt hörapparat med mera är vanliga orsaker till att prova ut en ny hörapparat. I hela landet är det vanligt att byta hörapparat med fyra till sex års mellanrum.

Vart vänder jag mig för hörhjälpmedel?

Din audionom kan ge dig information och hjälpa dig få de hjälpmedel du behöver. Du kan också få hörhjälpmedel via hörcentralen.

Vilka hörhjälpmedel kan regionen prova ut?

Stolslinga, TV-streamer, halsslingor, mobilstreamer, bluetooth-halsslinga, varseblivningshjälpmedel, kommunikationssystem, optiska signaler med mera.

Vem kan få hörhjälpmedel, utöver hörapparater?

Vuxna inom grundläggande hörselrehabilitering får vid behov slinga, den kan skrivas ut på alla audionommottagningar. Vuxna som remitteras till eller har kontakt med utvidgad hörselrehabilitering kan vid behov få övriga hörhjälpmedel.

Vad kostar det?

Om ett hjälpmedel förskrivs samtidigt med hörapparater, eller inom ett år efter att man fått hörapparater, blir avgiften 170 kr och ytterligare hörhjälpmedel plus 170  kr (max 680 kr för tre eller fler hjälpmedel som förskrivs vid samma tillfälle eller inom 1 år).
Efter ett år gäller 340 kr/hjälpmedel, om två hjälpmedel förskrivs vid samma tillfälle 450 kr, om tre eller fler 600 kr.
Ingen avgift vid alternativ telefoni.
Alla avgifterna ingår i regionens högkostnadsskydd på 1100 kr för hjälpmedel. Patienter i Uppsala som betalat sammanlagt 2 600 kronor för hjälpmedel, sjukvård och sjukresor (alla tre områden) får ett samordnat frikort.

Arbetshjälpmedel

Om du behöver arbetshjälpmedel i ditt arbete kan hörselvården i Uppsala ge information och utreda ditt behov samt föreslå arbetshjälpmedel. Detta med stöd av Försäkringskassan.

Alla som har/får en hörselskada kan behöva olika typer av råd, stöd och insatser som för att underlätta vardagen och livet med hörselnedsättning. För att komma till hörcentralen behöver du en remiss från din audionom, vårdcentral eller motsvarande.

Fördjupad hörselvård vid hörselnedsättning

På Hörcentralen och den fördjupade hörselvården i Region Uppsala finns följande resurser:

• Grupprehabilitering: Aktiv kommunikation vid hörselnedsättning och samtalsgrupper för patienter med Menières sjukdom
• Enskilda besök hos hörselpedagog
• Insatser och resurser för utveckling av hörselstrategier och hörselskadekunskap
• Enskilda besök hos psykolog
• Enskilda besök hos kurator
• Kommunikationsträning: Tecken som stöd (TSS och teckenspråk. Patienter kan få information och genomgång av 50 vardagstecken hos hörselpedagog. Vid stora behov kan patienter få längre utbildning.
• Information om tolkanvändning (skrivtolkning och teckenspråkstolkning)
• Information till anhöriga samt möjligt för anhöriga att delta i grupprehabiliteringen ”Aktiv kommunikation”
• Behandling och stöd vid stora tinnitusbesvär: hörapparater med maskering, enskilt stöd av kurator eller psykolog
• Behandling och stöd vid ljudöverkänslighet
• Behandling och stöd vid Menières sjukdom, fysioterapi vid yrselproblematik finns hos hörsel- och balanskliniken.
• Stöd kring arbetshjälpmedel på arbetsplatsen

Hörapparater räcker inte alltid till. För en del personer med hörselnedsättning är ibland cochleaimplantat eller benförankrade hörapparater ett lämpligare alternativ.

Om du funderar på hörselimplantat (till exempel CI) är ett alternativ för dig ska du ta kontakt med din audionom på audionommottagningen eller hörcentralen. Audionomen kan lyfta med hörselläkare som kan remittera till utredning hos Teamet för hörselimplantat(scrolla ner på sidan) på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Patienter från Uppsala utreds och opereras oftast i Uppsala.

Det kan finnas olika orsaker till tinnitus eller ljudöverkänslighet, och det behöver utredas. Vänd dig i första hand till en audionommottagning för hörselundersökning. Om du har en hörselnedsättning kan utprovning av hörapparater minska tinnitusbesvären. Audionom kan remittera dig vidare till Hörsel-och balanskliniken för utredning och läkare kan remittera dig till  Tinnitus- och ljudkänslighetsmottagningen. Det kan även finnas möjlighet till tinnitusinformation i grupp på Hörcentralen.

Vid Menières sjukdom finns ofta behov av råd, stöd och insatser för att hantera olika delar av vardagen och livet med yrsel och hörselnedsättning.

Om du har eller misstänker att du har Menières sjukdom ska du ta kontakt med din husläkare på vårdcentralen för att få remiss vidare till läkare med specialistkompetens inom yrselsjukdomar, för utredning och behandling.

I Sverige hörseltestas nyfödda under de första dagarna. Men en hörselskada kan också visa sig eller uppstå senare under barndomsåren, och det kan ta tid innan det märks. Därför är det viktigt med regelbundna hörselkontroller under hela uppväxten. Om du som är förälder anar att ditt barn kan ha en hörselskada ska du inte vänta och se, utan genast vända dig till Öron-näsa-hals-mottagning eller hörselvården.

Om det krävs remiss vänd er barnavårdscentralen (BVC), skolhälsovården eller vårdcentralen (kontaktuppgifter, se www.1177.se) för att genomföra ett hörseltest hos dem eller få en remiss och göra ett hörseltest hos hörselvården. Om ni redan har haft kontakt med hörselvården, och nu märker att barnets hörsel verkar ha förändrats, ska ni vända er direkt till hörselvården.

Om ett hörseltest visar att ditt barn har en hörselnedsättning är det viktigt att det genomförs en hörselutredning. Hörselutredningen genomförs av hörselvården i er region. Ditt barn får då genomföra olika typer av hörselmätningar och får en bedömning av hörselskadans orsak och omfattning, i samarbete med olika yrkesgrupper inom hörselvårdens barnteam.

När diagnosen är ställd utarbetas en habiliteringsplan av barnteamet (se nedan), i samråd med familjen. Planen kan omfatta olika medicinska, psykosociala, pedagogiska, tekniska och kommunikativa insatser. Målet är att ditt barn ska få en bra start i livet. Under resans gång kan familjen möta audionomer, audiologer (hörselläkare), öronläkare, psykologer, kuratorer, tekniker, pedagoger, teckenspråkslärare och logopeder. Det kan också vara aktuellt med remiss till ÖNH-mottagning eller CI-klinik, för annan medicinsk behandling eller för att få ett hörselimplantat.

Vad kostar det?

Hörselvård för barn är avgiftsfri. Även hörapparater är kostnadsfria, eftersom de är en del av habiliteringsåtgärderna.

Var kan vi få teknisk service?

Vänd dig till hörselvården eller kontakta barnets audionom. Hörselvården hjälper till med justeringar, reparationer och annan service av hörapparater och hörhjälpmedel

Föräldrar till barn som är döva brukar erbjudas möjligheten att låta barnet få ett eller två cochlea-implantat (CI), om de medicinska förutsättningarna tillåter det. 

Om CI är aktuellt remitteras familjen till en särskild klinik som utför hörselimplantatoperationer, där barnets förutsättningar utreds och du kan få mer information om vad det innebär att få CI. Det finns även andra typer av hörselimplantat som kan vara aktuella. Till exempel är det en del barn som är hjälpta av ett så kallat benledningsimplantat (BAHA).

Vänd dig till barnets audionom och hörselhabiliteringen för råd om övriga hörhjälpmedel utöver hörapparater.

Det kan finnas olika orsaker till att ett barn får problem med tinnitus eller ljudöverkänslighet. Prata i första hand med hörselvården som kan göra en bedömning samt ge råd och stöd, i samarbete med hörselhabiliteringen/barnteamet. Det händer också att hörselvården remitterar till ÖNH-mottagning för ytterligare utredning.

Om ditt barn verkar höra sämre ska du snarast ta kontakt med barnets audionom, som kan ta reda på hur det ligger till och undersöka orsakerna. Några åtgärder som kan vara aktuella är:

Justering av hörapparaten/ny hörapparat: Audionomen på hörselvården ska se till att hörapparater och insatser anpassas i takt med att barnet växer och utvecklas, och får ändrade behov. Om ditt barn hör sämre bör du därför kolla med hörselvården om hörapparaterna till exempel behöver bytas eller justeras .

Övriga hörhjälpmedel: Svårigheter att hänga med i vad som sägs kan ofta lösas med rätt kommunikationshjälpmedel. Även detta kan ni få hjälp med hos barnteamet. Även när det gäller skolan är det bra att kontakta barnteamet för att se över barnets skolsituation. Kanske behövs andra hjälpmedel, ljudmiljöanpassningar och information till skolans ansvariga. Du kan även tala med barnteamet om möjligheten att få kommunikationshjälpmedel för fritidsaktiviteter.

Hörselimplantat: Om ditt barn inte är hjälpt av sina hörapparater kan hörselimplantat vara en bra möjlighet. kan remittera er för utredning vid en så kallad CI-klinik.

Teckenspråk: Hörapparater/CI och andra hörhjälpmedel fungerar kanske bra i vissa situationer, men inte i andra. Även ett barn som har svenska som sitt första språk kan därför ha stor nytta av att lära sig teckenspråk. Barnteamet kan ge praktisk information om teckenspråksutbildning.