Gävleborg

Hörselundersökningar och utprovning av hörapparater

Hörcentralen i Gävle 
Telefon: 026-15 47 60
Hörcentralen i Sandviken 
Telefon: 026-15 47 60
Hörcentralen i Hudiksvall 
Telefon: 0650-924 23
Hörcentralen i Bollnäs 
Telefon: 0650-924 23

Fördjupad rehabilitering för barn

Hörselhabiliteringen i Gävleborg 
Telefon: 026-53 10 90
Hörselhabiliteringen i Hudiksvall 
Telefon: 026-53 10 90

Fördjupad rehabilitering för vuxna

Hörselhabiliteringen i Gävleborg 
Telefon: 026-53 10 90
Hörselhabiliteringen i Hudiksvall 
Telefon: 026-53 10 90

Teknisk hörselvård, reparation och service

Tekniska hörselvården i Gävle 
Telefon: 026-15 47 60
Tekniska hörselvården i Hudiksvall 
Telefon: 0650-924 23

Öron-Näsa-Hals-kliniker

Öron-Näsa-Halsmottagningen (ÖNH) i Hudiksvall 
Telefon: 0650-927 40
ÖNH-mottagningen i Gävle 
Telefon: 026-15 47 35
ÖNH-mottagningen i Bollnäs 
Telefon: 0650-927 40

Behövs remiss?

Ja du behöver en egenremiss. Gör en egen vårdbegäran för utprovning av hörapparat till hörselvården i Region Gävleborg , via ”Mina vårdkontakter” på 1177.se

Vad kostar besök hos hörselvården?

Besöksavgiften är 250 kronor och ingår i högkostnadsskyddet.

Vad kostar det att prova ut hörapparater?

Att prova ut hörapparater i Gävleborg kostar 1500 kronor i utprovningsavgift. Denna avgift omfattas inte av högkostnadsskyddet.

Vem får prova ut hörapparater i region Gävleborg

Det krävs minst tonmedelvärde (TMV4) 25 dB HL eller sämre på bästa örat för att få hörapparater.

Vad finns det för hörapparater?

Audionomen föreslår ett par hörapparater som är lämpliga utifrån din hörselnedsättning och dina behov.

Sju regioner har ett gemensamt upphandlat sortiment av hörapparater. Din hörselmottagning ska ge dig information om vilka hörapparater som finns upphandlade. Annars kan du vända dig till regionen, till exempel regionens växel, som kan ge dig listan över sortimentet. Du kan också kontakta Hörsellinjen för mer information om hörapparatsortimentet.

Regionerna är: Värmland, Dalarna, Örebro, Västmanland, Sörmland, Gävleborg och Uppsala. Varje deltagande region kan besluta att endast använda vissa av de upphandlade hörapparaterna, men alla finns ändå tillgängliga vid särskilda behov.

Vem äger och försäkrar hörapparaten?

När du provar ut en hörapparat via hälso- och sjukvården i Gävleborg äger regionen hörapparaten. En borttappad hörapparat kostar 500 kronor.  Kontrollera att du har en försäkring som täcker förlust eller skada på hörapparaten.

Hur ofta får jag byta hörapparat?

Du får byta ut hörapparaterna efter fem år i Region Gävleborg.
Byte tidigare kan i regel göras om det finns särskilda skäl till exempel försämrad hörsel, uttjänt hörapparat med mera. I hela landet är det vanligt att byta hörapparat med fyra till sex års mellanrum.

Vart vänder jag mig för hörhjälpmedel?

Din audionom på hörselvården eller hörselhabiliteringen kan ge dig information kring vilka hörhjälpmedel utöver hörapparater som finns. Förklara vilka behov du har och i vilka situationer du har svårt att höra/uppfatta.

Vilka hörhjälpmedel kan region Gävleborg prova ut?

Hörhjälpmedel som provas ut är:

• Hjälpmedel för tv (och eller annan medialyssning)
• Hjälpmedel för att uppfatta väckarklocka
• Hjälpmedel för att uppfatta dörrklocka
• Hjälpmedel för att uppfatta brandvarnare

Vem kan få hörhjälpmedel, utöver hörapparater?

Alla med hörapparater kan få hjälp att uppfatta tv:n. För övriga hörhjälpmedel krävs minst 50 decibels hörselnedsättning (TMV4) på bästa örat.

Vad kostar det?

Det kostar 250 kr per hjälpmedel.

Arbetshjälpmedel

Om du behöver arbetshjälpmedel i ditt arbete kan hörselvården i Gävleborg ge information hur du ansöker om arbetshjälpmedel hos Försäkringskassan.

Alla som har/får en hörselskada kan behöva olika typer av råd, stöd och insatser som gör det enklare att hantera olika delar av vardagen och livet. Ta upp med din audionom om du behöver mer stöd än bara hörapparater. I Region Gävleborg utförs den fördjupade hörselvården av Hörselhabiliteringen.

Fördjupad hörselvård vid hörselnedsättning

I Region Gävleborg hänvisas personer med lätt/måttlig hörselnedsättning, grav hörselnedsättning, dövhet, dövblindhet, tinnitus, ljudkänslighet och personer som är behov av stöd med hörapparatsanvändning till den fördjupade hörselhabiliteringen.

Hörselhabiliteringen har följande resurser inom fördjupade hörselvården:

• Grupprehabilitering: Aktiv Kommunikation, samtalsgrupper, tinnitusrehabilitering och teckenspråksutbildning
• Insatser och resurser för utveckling av hörselstrategier och hörselskadekunskap
• Enskilda besök hos hörselpedagog
• Enskilda besök hos kurator
• Kommunikationsträning: Teckenkommunikationsutbildning och Tecken som stöd (TSS och teckenspråk
• Information om tolkanvändning (skrivtolkning/teckenspråktolkning)
• Information till anhöriga
• Remitterar till logopedmottagning vid behov

Vanliga hörapparater räcker inte till för alla. En del hörselskadade har behov av hörselimplantat. Om du funderar på om hörselimplantat (till exempel CI) ska du ta kontakt med din audionom på hörcentralen. Audionom eller öronläkare kan remittera dig till en CI-klinik för utredning. Patienter från Gävleborg utreds och opereras oftast i Uppsala.

Det kan finnas olika orsaker till tinnitus eller ljudöverkänslighet, och det behöver utredas. Vänd dig i första hand till hörcentralen för en hörselundersökning. Om du har en hörselnedsättning kan utprovning av hörapparater minska eller ta bort besvären. 

I Region Gävleborg finns visst stöd vid tinnitusbesvär och ljudöverkänslighet hos hörselvården.

Hörcentralen, vårdcentralen eller motsvarande kan också remittera dig till ÖNH-kliniken för ytterligare utredning och behandling.

Om du har eller misstänker att du har Menières sjukdom ska du ta kontakt med din husläkare på vårdcentralen för att få remiss vidare till läkare med specialistkompetens inom yrselsjukdomar, för utredning och behandling. I Gävleborg finns sådan kompetens vid Öron-näsa-hals-kliniken. Kliniken samarbetar med flera universitetssjukhus och kan även remittera dig vidare.

I Region Gävleborg finns visst stöd vid Menières sjukdom hos hörselvården.

I Sverige hörseltestas nyfödda under de första dagarna. Men en hörselskada kan också visa sig eller uppstå senare under barndomsåren, och det kan ta tid innan det märks. Därför är det viktigt med regelbundna hörselkontroller under hela uppväxten. Om du som är förälder anar att ditt barn kan ha en hörselskada ska du inte vänta och se, utan genast vända dig till Öron-näsa-hals-mottagning eller hörselvården. Om det krävs remiss vänd er barnavårdscentralen (BVC), skolhälsovården eller vårdcentralen (kontaktuppgifter, se www.1177.se) för att genomföra ett hörseltest hos dem eller få en remiss och göra ett hörseltest hos hörselvården. Om ni redan har haft kontakt med hörselvården, och nu märker att barnets hörsel verkar ha förändrats, ska ni vända er direkt till hörselvården.

Om ett hörseltest visar att ditt barn har en hörselnedsättning är det viktigt att det genomförs en hörselutredning. Hörselutredningen genomförs av hörselvården i er region. Ditt barn får då genomföra olika typer av hörselmätningar och får en bedömning av hörselskadans orsak och omfattning, i samarbete med olika yrkesgrupper inom hörselvårdens barnteam.

När diagnosen är ställd utarbetas en habiliteringsplan av barnteamet (se nedan), i samråd med familjen. Planen kan omfatta olika medicinska, psykosociala, pedagogiska, tekniska och kommunikativa insatser. Målet är att ditt barn ska få en bra start i livet. Under resans gång kan familjen möta audionomer, audiologer (hörselläkare), öronläkare, psykologer, kuratorer, tekniker, pedagoger, teckenspråkslärare och logopeder. Det kan också vara aktuellt med remiss till ÖNH-mottagning eller CI-klinik, för annan medicinsk behandling eller för att få ett hörselimplantat.

Vad kostar det?

Hörselvård för barn är avgiftsfri. Även hörapparater är kostnadsfria. Däremot betalar barn själva för hörapparatbatterier i Region Gävleborg till skillnad mot de flesta andra landsting.

Var kan vi få teknisk service?

Du dig till hörselvården närmast dig. Där kan du få hjälp med justeringar, reparationer och annan service av hörapparater och hörhjälpmedel.

Föräldrar till barn som är döva brukar erbjudas möjligheten att låta barnet få ett eller två cochlea-implantat (CI), om de medicinska förutsättningarna tillåter det.  Om CI är aktuellt remitteras familjen till en särskild klinik som utför hörselimplantatoperationer, där barnets förutsättningar utreds och du kan få mer information om vad det innebär att få CI. Det finns även andra typer av hörselimplantat som kan vara aktuella. Till exempel är det en del barn som är hjälpta av ett så kallat benledningsimplantat (BAHA).

Vänd dig till barnets audionom och hörselhabiliteringen för råd om övriga hörhjälpmedel utöver hörapparater.

Det kan finnas olika orsaker till att ett barn får problem med tinnitus eller ljudöverkänslighet. Prata i första hand med hörselvården som kan göra en bedömning samt ge råd och stöd, i samarbete med hörselhabiliteringen/barnteamet. Det händer också att hörselvården remitterar till ÖNH-mottagning för ytterligare utredning.

Om ditt barn verkar höra sämre ska du snarast ta kontakt med barnets audionom, som kan ta reda på hur det ligger till och undersöka orsakerna. Några åtgärder som kan vara aktuella är:

• Justering av hörapparaten/ny hörapparat: Audionomen på hörselvården ska se till att hörapparater och insatser anpassas i takt med att barnet växer och utvecklas, och får ändrade behov. Om ditt barn hör sämre bör du därför kolla med hörselvården om hörapparaterna till exempel behöver bytas eller justeras .
• Övriga hörhjälpmedel: Svårigheter att hänga med i vad som sägs kan ofta lösas med rätt kommunikationshjälpmedel. Även detta kan ni få hjälp med hos barnteamet. Även när det gäller skolan är det bra att kontakta barnteamet för att se över barnets skolsituation. Kanske behövs andra hjälpmedel, ljudmiljöanpassningar och information till skolans ansvariga. Du kan även tala med barnteamet om möjligheten att få kommunikationshjälpmedel för fritidsaktiviteter.
• Hörselimplantat: Om ditt barn inte är hjälpt av sina hörapparater kan hörselimplantat vara en bra möjlighet. kan remittera er för utredning vid en så kallad CI-klinik.
• Teckenspråk: Hörapparater/CI och andra hörhjälpmedel fungerar kanske bra i vissa situationer, men inte i andra. Även ett barn som har svenska som sitt första språk kan därför ha stor nytta av att lära sig teckenspråk. Barnteamet kan ge praktisk information om teckenspråksutbildning.