SFI för hörselskadade

På några orter i landet finns det särskilda undervisningsgrupper i SFI för hörselskadade och döva. I klassrummen finns det hörhjälpmedel som teleslinga och mikrofoner.

I undervisningen ingår hörselskadekunskap, och information om hörselvård, hörhjälpmedel och annat som är bra att känna till för hörselskadade. Ibland finns det även en hörselpedagog kopplad till undervisningsgruppen.
Det finns även TFI, Teckenspråk för invandrare, där kan du som är hörselskadad eller döva lära dig teckenspråk.

SFI för vuxna med hörselnedsättning samt döva finns i dagsläget på följande ställen

• Göteborg, SFI för vuxna som är döva
• Malmö och Göteborg, SFI för vuxna som är döva eller med syn- och hörselnedsättning
• Huddinge, vuxenutbildning för dig som är döv eller har hörselnedsättning (Stockholms län)
• Leksand, Västanviks folkhögskola, SFI på teckenspråk, undervisning finns på distans, filial i Stockholm eller på Västanviks folkhögskola i Leksand.

Utbildning i teckenspråk för asylsökande

Migrationsverket och Västanviks folkhögskola i Leksand har en utbildning där döva och hörselskadade asylsökande får undervisning i teckenspråk i en teckenspråkig miljö. Döva som fått uppehållstillstånd kan fortsätta sina studier på skolan samt få hjälp med arbetspraktik och introduktion till  den svenska arbetsmarknaden. Introduktionsutbildning för hörselskadade och döva asylsökande eller som fått uppehållstillstånd

Om du tycker att det är svårt att hänga med i SFI-undervisningen? Har du svårare att lära dig än andra i klassen? Det kan bero på att du har en hörselnedsättning.

Det brukar alltid vara svårare för hörselskadade att lära sig ett nytt språk. Det beror på att när vi har svårt att höra vad andra säger använder vi vårt ordförråd, vår kunskap om språket och vår kunskap om sammanhanget för att fylla i det vi inte hör. En hörselskadad person med ett annat modersmål har inte samma referensramar och får därmed sämre möjligheter att fylla i alla dessa ”luckor”.

Svenska språket är dessutom särskilt svårt att uppfatta för hörselskadade. Det beror på att de flesta har hörselnedsättning i diskanten, och då är det svårare att uppfatta konsonanter än vokaler. Och i svenska språket är det konsonanterna som står för huvuddelen av informationen när någon talar. Med andra ord: uppfattar vi inte konsonanterna förstår vi inte vad som sägs.

Även när en hörselskadad elev har lärt sig så mycket att det går bra att föra ett samtal på svenska så är det fortfarande ansträngande att uppfatta och tolka vad som sägs. Det gör att personer med hörselnedsättning sällan orkar lyssna lika mycket på samtalen i omgivningen – detta omedvetna ”tjuvlyssnande” som är ett vanligt sätt att snappa upp uttryckssätt och fraser och berika sitt ordförråd.

I dålig ljudmiljö är det särskilt svårt att uppfatta tal på ett språk som inte är ens modersmål, visar forskning. Personer med ett annat förstaspråk än det som talas behöver större ljudnivåskillnad mellan tal och bakgrundsljud än andra. Om det är en hörselskadad person behöver skillnaden vara ännu större. Om det är barn eller äldre med annat förstspråk som dessutom har en hörselnedsättning är behovet av ljudskillnad ännu större – upp till 30 decibels skillnad mellan tal och bakgrundsljud kan behövas.

Det här innebär att om det är bullrigt och stökigt i ett klassrum så måste en elev som inte har svenska som modersmål koncentrera sig mycket mer för att uppfatta det som sägs. Han eller hon har då mindre energi kvar för att bearbeta information, komma ihåg, lösa problem och lära sig. Hon/han får alltså inte alls lika bra förutsättningar att lära sig som elever med svenska som modersmål.

Ljudmiljön viktig för att uppfatta tal

I dålig ljudmiljö är det särskilt svårt att uppfatta tal på ett språk som inte är ens modersmål, visar forskning. Personer med ett annat förstaspråk än det som talas behöver större ljudnivåskillnad mellan tal och bakgrundsljud än andra. Detta kan du se i tabellen till höger ur HRFs ljudmiljörapport, ”Kakofonien” från 2010 (pdf)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) erbjuder råd och stöd till huvudmän som bedriver SFI-undervisning, till exempel kommuner. Här kan du som undervisar hörselskadade med svenska som andraspråk få tips och råd hur du ska förbättra tillgängligheten för dessa elever. SPSM har också gett ut en metodhandbok för lärare inom SFI som har deltagare med hörselnedsättning. Där finns massor med tips om hur du som lärare kan lägga upp din undervisning så att den är tydlig och tillgänglig även för studerande med hörselnedsättning.