Hörselvård för vuxna

Hörselvård för vuxna och hörselrehabilitering innebär framförallt hörselundersökningar och utprovning av hörapparater. Men hörselvård kan vara mycket mer än så. Olika personer har olika behov och hos hörselvården ska du kunna få de insatser som just du behöver för att få en fungerande vardag och må bra.

Olika avgifter för utprovning av hörapparater

Avgifter för att skaffa hörapparater skiljer sig mellan olika regioner – se patientavgifter vid utprovning av hörapparat, region för region, 2024 (pdf).

Har du just fått reda på att du har en hörselnedsättning? Kontakta då hörselvården direkt! Om du tidigt får den hjälp du behöver minskar risken för problem med stress, värk, tinnitus och andra hälsoproblem.

Har du en hörselskada sedan länge? Det är viktigt att du håller koll på hörselförändringar och provar ut nya hjälpmedel vid behov – inte minst när du möter nya miljöer och situationer som ställer andra krav, till exempel om du byter jobb eller om familjesituationen förändras. Tänk också på att det kommer nya behandlingsmetoder och tekniska lösningar. Hörselvården ska kunna ge dig information om framsteg som du kan ha nytta av.

Grundläggande hörselvård:

Vilken hörselrehabilitering just du behöver beror inte bara på vilken hörselskada du har, utan också på arbete, familjeliv, fritid, studier, hälsa med mera. Innan du kan få hörapparater eller andra åtgärder är det därför viktigt att det görs en grundlig hörselutredning, med flera olika hörselmätningar, andra undersökningar och samtal som klargör din diagnos, dina besvär och din livssituation. Därefter upprättas en åtgärdsplan med de insatser som är aktuella för dig, till exempel utprovning av hjälpmedel, remiss till specialist eller något annat.
Hörselvården ska kunna erbjuda ett brett spektra av olika resurser, inom en rad discipliner. De vanligaste typerna av hörselrehabilitering är:

• Kunskap om hörselskadan. Fakta och råd som gör det lättare att få grepp om vad din hörselskada kan innebära – inte bara i medicinsk mening, utan också när det gäller konsekvenser, förutsättningar, möjligheter och begränsningar, på både kort och lång sikt. Det ger dig ökad trygghet i vardagen.
• Utprovning och anpassning av hörapparater. En utprovningsprocess där du får rätt hörapparater med program, funktioner och inställningar som är individuellt anpassade för just dig. Möjlighet att prova hörapparaten i vardagen och återkomma för justeringar.
• Hörhjälpmedel. Information om och möjlighet att prova olika hörhjälpmedel, till exempel för att kunna uppfatta tv, radio, telefon, dörrklocka och larm.
• Behandling och stöd för dig som har tinnitus och/eller ljudöverkänslighet. En del landsting har tinnitusteam, andra kan remittera till tinnitusteam i andra landsting. Vanliga behandlingar är kognitiv beteendeterapi (KBT), avslappning och olika typer av brusapparater.
• Behandling och stöd för dig som har Menières sjukdom. En del landsting har specialistkompetens när det gäller Menières sjukdom, andra kan remittera till kliniker/mottagningar i andra landsting för behandling och rådgivning.
• Kommunikationsstrategier. Råd om olika strategier för att klara kommunikation, delaktighet och välbefinnande i vardagen, inte minst i arbetslivet.

Fördjupad hörselvård:

• Råd och stöd i grupp eller enskilt. Ofta har hörselvården någon form av grupprehabilitering och veckokurser som hålls av hörselpedagog. Ibland kan också vara värdefullt att prata enskilt med psykolog eller kurator.
• Kommunikationsträning. Kunskap om avläsning, samt utbildning i teckenspråk eller utbildning i tecken som stöd för tal (TSS) ger dig bättre kommunikationsmöjligheter – inte minst om du förlorar hörseln eller får sämre hörsel, och i situationer och miljöer då det är svårt att höra.
• Tolkanvändning. Information om möjligheterna att använda skrivtolk, teckenspråkstolk och TSS-tolk.
• Röst- och talvård. Gravt hörselskadade och vuxendöva kan få stöd av en logoped för att hitta sitt röstläge och utveckla sitt uttal.
• Fysioterapi. Avslappning och behandling för värk och andra spänningssymptom som uppstår till följd av hörselskadan.

Inom hörselvården ska du också kunna få hjälp med:

• Praktisk information. En kurator kan ge information om socialförsäkringar, till exempel rätten till arbetshjälpmedel.
• Teknisk service. Hörseltekniker reparerar och servar hörapparater och hjälpmedel, och kan ibland också hjälpa till med installationer av teleslinga och optiska signaler.
• Hjälp och stöd att informera andra. Omgivningen behöver också veta hur det är att leva med nedsatt hörsel. Du kan få hjälp med hur du ska berätta för anhöriga, på arbetsplatsen, i skolan med mera.

Hörselpedagoger informerar om insatser hos fördjupad hörselvård

Hörsel- och öronkirurgi

Hörselförbättrande kirurgi. Utredning om operation till exempel vid otoskleros. Eller hörselimplantat, vid grav hörselnedsättning där hörapparat inte längre räcker . Hörselimplantat gäller särskilt dig som inte är hjälpt av eller inte kan ha hörapparater.

Regionernas hörselvård består oftast av hörselmottagningar och fördjupad hörselrehabilitering, som har samarbete med öron-näsa-hals-klinik och andra specialistkliniker. Mindre regioner har inte alltid alla till exempel specialister på hörselimplantat. Då remitteras patienten till en sådan klinik i annan region.

Hörcentraler/audionommottagningar/hörselmottagningar utför grundläggande hörselvård: gör hörselundersökningar, provar ut och anpassar hörapparater, förskriver andra hörhjälpmedel och lämnar information om hörsel, tinnitus, ljudöverkänslighet med mera. Om du behöver ytterligare insatser remitteras du kanske till utredning och behandling vid hörselklinik och/eller ÖNH-klinik.
Fyra landsting/regioner har överlåtit det mesta av den grundläggande hörselvården (ovan) på privata entreprenörer. Läs mer under rubriken ”Offentlig hörselvård med vårdval”.

Fördjupad hörselrehabilitering. Här erbjuds medicinsk, teknisk och beteendevetenskaplig rehabilitering av hörselskadade och döva, inklusive personer med tinnitus och Menières sjukdom. Vid klinikerna är det vanligt att arbeta i ”team” med en rad olika kompetenser. Framför allt möter du audionomer, audiologer (hörselläkare), öronläkare, hörselpedagoger, kuratorer, psykologer, ingenjörer och tekniker. Hörselklinikerna brukar också ha samarbete med sjukgymnaster, logopeder och teckenspråkslärare. Vid en del hörselklinker i landet utförs också hörselförbättrande kirurgi, till exempel vid otoscleros eller för att operera in hörselimplantat.

Öron-Näsa-Hals-kliniker/mottagningar finns i alla regioner. Här finns öronläkare, och ibland audiologer, som kan ställa diagnos och erbjuda behandling vid mer medicinskt komplicerade hörselskador. Här utförs också vissa kirurgiska ingrepp, till exempel vid otoscleros.

Det kan ibland vara svårt att veta vad som är privat hörselvård och vad som är en del av den allmänna hälso- och sjukvården. Gränserna har blivit mer oklara i regioner som har valt att låta privata mottagningar utföra grundläggande hörselrehabilitering, främst hörapparatutprovningar, på deras uppdrag. Lite förenklat kan man säga att det finns följande varianter:

Offentlig hörselvård:

Finns i hela landet.

• Utförs av regionens personal.
• Finansieras av regionen.
• Regionens patientavgifter gäller.
• Regleras av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) – regionen har ansvar för att vården utförs på ett bra sätt.
• Problem anmäls till patientnämnden. Allvarliga fel i vården anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Offentlig hörselvård med vårdval:

Förekommer endast i Region Skåne, Stockholm, Uppsala och Östergötland.

• Utförs av privata mottagningar som är auktoriserade (godkända) av regionen, och som patienten kan själv välja mellan.
• Mottagningarna bedriver samtidigt privat försäljning till marknadsmässiga priser ur sitt privata sortiment (se nedan). Patienter erbjuds ofta att välja mellan regionens upphandlade sortiment av hörapparater och mottagningens privata sortiment.
• Finansieras av regionen.
• Regionens patientavgifter gäller.
• Regleras av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) – regionerna har ansvar för att vården utförs på ett bra sätt.
• Regionen har ansvar för att vården utförs på ett bra sätt.
• Problem kan anmälas till patientnämnden. Allvarliga fel i vården anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Privat hörselvård med vårdval och hörselcheck:

Förekommer endast i regin Skåne och region Stockholm.

• Utförs av flera privata mottagningar som är auktoriserade (godkända) av regionen, och som patienten kan själv välja mellan.
• Regionen lämnar en fastställd ”hörselcheck” (rekvisition) vid köp av hörapparat ur ett privat sortiment.
• Den enskilde betalar den del av hörapparatkostnaden som överstiger hörselchecken. I vissa fall täcker checken kostnaden, men summan kan också bli mycket hög.
• Regionens patientavgifter gäller.
• I Region Skåne kallas systemet för ”Rekvisition av hörapparat” och Stockholms läns landsting för ”Fritt val av hörapparat”.
• Regleras av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) – landstinget/regionen har ansvar för att vården utförs på ett bra sätt.
• Problem anmäls till patientnämnden. Allvarliga fel i vården anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Läs vad Hörselskadades Riksförbund anser om vårdval och hörselcheckar.

Offentlig hörselvård på entreprenad:

Förekommer helt eller delvis i några regioner, oklart hur många.

• Utförs av ett eller flera privata företag, som har fått avtal med regionen efter en offentlig upphandling.
• Finansieras av regionen.
• Regionens patientavgifter gäller.
• Regleras av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) – regionen har ansvar för att vården utförs på ett bra sätt.
• Problem kan anmälas till patientnämnden. Allvarliga fel i vården anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Privat hörselvård:

Finns inte i hela landet, men i större orter.

• Utförs av privata mottagningar, helt fristående från regionen.
• Erbjuder framför allt hörapparatutprovningar för personer med lätta och måttliga hörselnedsättningar.
• Här gäller marknadsmässig prissättning, med moms på hjälpmedel och tjänster. Kostnaden för den enskilde kan därför bli mycket hög.
• Det utgår inga bidrag från regionen.
• Du är kund, inte patient, därför gäller konsumentköplagen, inte hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
• Problem anmäls till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) eller Konsumentombudsmannen (KO). Allvarliga fel i vården anmäls till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).