Teleslinga (hörslinga)

Vad är så bra med teleslingor?

Teleslingor (hörslingor) är ett enkelt och smart sätt att skapa delaktighet. De gör att personer med hörapparater och/eller hörselimplantat får betydligt bättre förutsättningar att höra vad som sägs, trots bakgrundsljud och långa höravstånd, till exempel i föreläsningssalar, teatrar, biografer och kyrkor.

Teleslinga är den standardiserade lösning för publika lokaler som fungerar med ALLA  märken av hörapparater och hörselimplantat.

Hörapparatanvändare behöver korta talavstånd

För hörselskadade är talavståndet avgörande för att kunna uppfatta tal bra. Hörapparater och hörselimplantat är bra, men räckvidden är begränsad; ibland talar man om ”hörapparatbubblan”, alltså att lyssna via hörapparatens mikrofon (m-läget) fungerar bra på ett avstånd upp till 1,5 meter. Är ljudkällan längre bort blir ljudet för svagt och otydligt för den som hör dåligt. Dessutom är hörapparatens mikrofon känslig och fångar upp alla ljud i lokalen – omgivningsljud som gör det svårt att urskilja det vi vill höra.

Teleslinga hjälper vid störande bakgrundsljud

Att lyssna på högtalare, i större lokaler, via hörapparatens mikrofon räcker sällan till för att höra bra, eftersom hörapparater förstärker alla ljud i lokalen: steg, fläktar, skrapande stolar och bakgrundssorl. Att lyssna med en korrekt installerad teleslinga ger en mycket bättre hörupplevelse för personer med hörapparater och hörselimplantat. Talet från mikrofon kopplad till teleslinga hörs klart och tydligt direkt i hörapparaten utan störande bakgrundsljud.

Teleslinga förkortar talavstånd

Men om ljudet från en mikrofon eller annan ljudkälla kopplad till teleslinga och sen går vidare direkt till hörapparaten som är inställde på t-läget så hörs det bra, även om hörapparatanvändaren sitter långt från den som talar – till exempel i kyrkan eller i en stor aula.

Läs mer om hörapparater, signal-och brusförhållande samt förbättring av taluppfattning med olika hörteknik.

En ljudkälla, till exempel en röst i en mikrofon, tv, filmprojektor eller dator (1), överförs via signalkabel till en slingförstärkare (2), som är kopplad till slingtråden, teleslingan (3). Slingtråden är vanligtvis placerad utmed väggarna eller i/under golvet. När någon talar i mikrofonen genereras ström i slingan och det skapas ett elektromagnetiskt fält. Hörapparaterna (4) sätts i T-läge och plockar upp ljudet trådlöst från magnetfältet via en liten mottagare inuti hörapparaten – en telespole. De flesta hörapparater har T-läge, men inte alla.

Det smarta med teleslingan är att ljudet från den som talar eller annat man vill höra kommer närmare – direkt i hörapparaten! Precis som i ett par trådlösa hörlurar.  Avståndet till den som talar, dålig akustik eller övriga bakgrundsljud stör inte längre för hörapparatanvändaren.

Två olika typer av slingsystem

• Fast teleslinga i ett rum vilket innebär att teleslingan är installerad och kan användas av alla hörapparatanvändare som befinner sig i rummet
• Portabla (bärbara) slingsystem där varje hörapparatanvändare har en egen mottagare, ofta kopplad till en halsslinga.

Det finns två olika typer av fasta teleslingor:

1. Vanlig teleslinga
2. Fasförskjuten teleslinga (även kallad okorrelerad teleslinga)

1. Vanlig teleslinga

Den här enklare varianten är billigare och lätt att installera. Den passar bäst i mindre lokaler, vid tillfälliga arrangemang, utomhus eller i hemmet. Räckvidden är cirka 6-7 meter, i större lokaler behövs därför två teleslingor eller fler för att få så bra täckning som möjligt. Den består av en kabel (teleslinga), slingförstärkare och ljudkälla (mikrofon, tv, radio och så vidare). Kabeln läggs utmed rummets väggar.

Fördelar 

• Enkel att installera,
• Billig utrustning och installation passar därför mindre föreningar, verksamheter och i villan/hemmet.

Nackdelar

• Ljudet läcker utanför teleslingan, det vill säga det går att höra ljudet från teleslingan utanför lokalen – så kallad överhörning. Kan bli ett problem om det finns flera lokaler med teleslinga i samma hus.

2. Fasförskjuten teleslinga

Fasförskjuten slinga undviker flera av de problem som kan uppstå med traditionell teleslinga. Principen är att två oberoende slingsystem ger ett jämnt magnetfält inom rummet och en snabb dämpning utanför rummet. Det kräver kunskap hos installatören att installera en fasförskjuten teleslinga, utrustningen och installationen är i regel kostsammare än traditionell teleslinga.

Fördelar

• Fasförskjuten teleslinga ska läggas längsmed golvet för bästa resultat, det blir ett jämt och fint ljud om den är korrekt installerad.
• Undviker att det som sägs hörs i intilliggande lokaler och ger bättre möjlighet till sekretess.
• Jämnare fält vid huvudrörelser/ ljudmottagning för hörapparatanvändaren vilket är extra viktigt i föreläsningssalar/klassrum.

Nackdelar

• Metallförekomst i byggnaden, till exempel stålbalkar, kan påverka ljudkvalitén och överhörning.
• Dyrare installation och utrustning.

Trådlösa bärbara sling-system

Bärbara sling-system består av sändare och mottagare. Mottagaren är en dosa som hänger i en halsslinga (teleslingan) runt hörapparat-användarens hals. Sändaren är ansluten till en ljudanläggning kopplad till en ljudkälla, till exempel mikrofoner på föreläsare och skådespelare eller ljudet från en film som visas. Sändaren skickar ljudet trådlöst till mottagaren, och hörapparaten i sin tur fångar upp ljudet från halsslingan.

”Kommunikationssystem”

Det finns olika varianter av bärbara konferens- och guidesystem som använder trådlös teknik för ljudöverföring.

Möjligheterna varierar mellan system från olika leverantörer. Avancerade kommunikationssystem kan ha flera mikrofoner igång samtidigt. Det finns även system där mikrofonen (sändaren) och mottagaren sitter i samma enhet.

Guidesystem som säljs är i regel framtagna för hörande personer i första hand och inte hörselskadade. För att hörselskadade ska uppfatta en talare bättre måste utrustningen ha möjlighet till halsslinga (teleslinga). Personer utan hörapparater använder vanliga hörlurar. Men för hörapparat-användare är ljudet från hörlurar ofta för svagt, dessutom är det svårt att kombinera hörlurar och hörapparater. Hörlurar är inte tillgängligt för hörselskadade med hörapparater.

Bärbara kommunikationssystem passar för mindre grupper och möten.

Bärbar slingväska

Det finns också väskor som innehåller en teleslinga (kabel) som rullas ut i rummet, väskan innehåller även en mikrofon och slingförstärkare. Numera är är trådlösa bärbara slingsystem med halsslinga vanligare än slingväskor.

Mikrofon – det bästa sättet att korta talavståndet

Är inte mikrofonen bra, spelar det ingen roll hur bra eller dyr installationen av slingsystemet är. Grundprincipen är att ett kort talavstånd är avgörande för en god ljudkvalité. Mikrofonen ska befinna sig så nära munnen som möjligt på den som talar.

Olika typer av mikrofoner

• Kindmikrofon (bommikrofon) – har bäst hörbarhet eftersom mikrofonen alltid är placerad nära munnen även när talaren vrider huvudet.
• Myggmikrofon – sätts ofta fast i tröjan, kan hamna för långt från munnen ibland när man vänder och vrider på huvudet. Skrapljud kan uppstå från kläder.
• Handhållen mikrofon – passar för kortare tal, lämplig cirkulera runt i publiken vid frågor.
• Bordsmikrofon – mikrofon vid varje, eller varannan plats runt konferensbordet där många deltar i samtalet. Mikrofonen ska ha en lättillgänglig av/på knapp eftersom alla mikrofoner inte kan vara på samtidigt. Används även vid talarstol, podier med mera.

Undvik rundupptagande mikrofoner i taket!

Rundupptagande mikrofoner i taket förbättrar inte SNR för hörselskadade

SNR står för signal-noise-ratio alltså signal-brus-förhållande. För den som hör sämre är det betydligt svårare att urskilja tal ur bakgrundsljud. Vitsen med externa mikrofoner är att placera dem så nära ljudkällan som möjligt för att göra talsignalen starkare i förhållande till bakgrundsljuden. Att då använda sig av en rundupptagande mikrofon i taket gör ingen som helst nytta eftersom den inte befinner sig nära talsignalen och plockar upp alla ljud, även de oönskade ljuden, och förbättrar därmed inte SNR, signal-brus-förhållandet.

• Använd inte rundupptagande mikrofoner som hänger i taket eller placeras i mitten på ett bord – mikrofonen ska alltid befinna sig så nära talarens mun som möjligt.
• Använd inte flera utplacerade rundupptagande mikrofoner. Mikrofonerna plockar samtidigt upp ännu mer störljud i lokalen och det önskade ljudets (talet från föreläsaren) tydlighet minskar. Dessutom uppstår tidsfördröjning när olika mikrofoner plockar upp ljud i lokalen vilket gör det önskade ljudet ännu otydligare.

Tänk på vid inköp av teleslinga:

• Anlita en erkänd slinginstallatör, med gedigen kunskap om teleslingor och målgruppen hörselskadade.
• Se till att IEC-normen för teleslinga följs vid installation
• Se till att få tydliga kontaktuppgifter till installatör vid eventuella problem med slingan
• Slingsystemets mikrofoner (sändare) och mottagare ska vara lätta att ladda när de inte används.
• Involvera vaktmästare och/eller lokalansvariga vid installationen av teleslinga. De har en viktig funktion/roll för att användningen av slingsystemet ska fungera.
• Se till att det finns tydliga manualer, så vem som helst kan sätta på och använda teleslingan.
• Informera tydligt att det finns teleslinga i lokalen, det finns (färdiga) skyltar att beställa.
• Skapa rutiner för att kontrollera att telslingan är på och att den fungerar som den ska.
• Införskaffa testutrustning så att personer utan hörapparat kan kontrollera att ljudet på slingan är bra
• Vid användning, tänk på att mikrofonen alltid ska befinna sig så nära talarens mun som möjligt för bästa hörbarhet
• Ha så få mikrofoner igång som möjligt i systemet.
• Undvik rundupptagande mikrofoner eftersom de inte förbättrar SNR.

Rutiner och underhåll av teleslinga

• Installera synlig utrustning som visar tydligt för besökare och icke-teknisk personal att slingan är igång och fungerar, till exempel en interaktiv slingskylt.
• Skaffa ett enkelt kontrollinstrument med hörlurar så vem som helst i personalen kan lyssna efter att slingan fungerar.
• Ha som rutin att inför varje arrangemang kontrollera att slingan är på, att den fungerar som den ska utan besvärande störningar.
• Kontrollera att mikrofonerna fungerar bra och att det finns flera mikrofoner tillgängliga om flera ska prata.
• Kontrollera att övriga ljudkällor till är kopplade till slingan,
• Ha en enkel användarmanual i anslutning till slingförstärkare/panel för att slå på teleslingan.
• Ha tydlig information om vem som är ”slingansvarig” samt kontaktuppgifter, ifall teleslingan inte fungerar.
• Se till att personal har kunskap om hur teleslingan fungerar och att någon är ansvarig för teleslingan vid varje arrangemang.

Vanliga felkällor

Professionellt installerade teleslingor går sällan sönder. Däremot fungerar de ibland inte när de behövs. Det kan vara för att slingförstärkaren stängts av, mikrofoner kopplas ur eller flyttats på, eller så har någon ändrat inställningarna på slingförstärkaren, trots att en korrekt installerad slingförstärkare i princip aldrig behöver justeras i efterhand.

Eftersom det är svårt att veta om ljudet på slingan hörs, skaffa ett kontrollinstrument som en slingtestare med hörlurar för att kolla att ljudet på slingan är bra.

Skylta med er teleslinga!

Informera att er verksamhet har teleslinga. Annars är det omöjligt för hörapparatanvändare att förstå att det finns en teleslinga på plats. Att skylta med teleslinga är också ett sätt att visa att er lokal är tillgänglig och är bra reklam som kan locka fler besökare. Sätt upp skyltar både i och utanför lokalen med teleslinga.

Enligt den internationella standarden för teleslinga ska det finnas synlig utrustning som övervakar ljudnivån (fältstyrkan) på slingan i en lokal. Detta för att även de som inte använder hörapparater ska kunna se om slingan är igång eller inte.
Den internationella standarden för teleslinga heter SS-EN IEC 60118-4 A 1.

System för ljudöverföring till hörhjälpmedel som teleslingor regleras i Boverkets byggregler och även Diskrimineringslagen. Sverige är juridiskt bundet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svenska lagar och föreskrifter ska följa FN-konventionen.

Boverkets byggregler, 3 kap. 6 §

”I en publik lokal, där ljudmiljön är väsentlig för att personer med nedsatt orienteringsförmåga* ska kunna ta del av betydelsefull information, ska ljudmiljön vara projekterad och utförd för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet.

I samlingssalar och receptioner ska system för ljudöverföring till hörhjälpmedel finnas så att tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt hörsel kan uppnås.”
(Ur Boverkets byggregler, 3 kap. 6 §)

*Boverkets begrepp ”nedsatt orienteringsförmåga” omfattar ”exempelvis nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada).”

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen gäller för individer. Lagen förutsätter att det ställs tillgänglighetskrav i andra lagar och EU-förordningar, men det finns få lagrum som rör hörselskadades tillgänglighet.

”Diskrimineringslag (2008:567)
Diskriminering
4 § I denna lag avses med diskriminering
…
3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse,

Lagen gäller även vid anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis konserter, marknader eller mässor).”

Att installera en vanlig teleslinga behöver inte vara särskilt kostsamt. För mindre verksamheter som föreningar utan höga sekretesskrav är det ofta ett fullgott alternativ. Finns det dessutom redan PA-system med förstärkare, högtalare och mikrofoner räcker det att komplettera med en slingförstärkare och slingkabel. Den stora kostnaden för teleslinga är i regel installationen och golvarbetet för fasförskjuten teleslinga, eftersom det ofta krävs att golvet måste rivas upp och läggas igen för att lägga ut slingkabeln. Därför är det bra att göra detta vid nybyggnation eller renovering.

Fonder och bidrag för föreningar

Det finns många exempel på föreningar som finansierat teleslingor och bärbara slingssystem med hjälp av lokala fonder och stiftelser. Även Arvsfonden kan vara en möjlighet. Boverket har också bidrag för att öka tillgängligheten i föreningslokaler.

Sök pengar från Boverket för teleslinga till allmänna lokaler

Föreningar och organisationer som har allmänna lokaler kan söka investeringsbidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder till allmän samlingslokal från Boverket senast 1 december varje år. Bidrag kan sökas för teleslinga bland annat.

Sök pengar från Boverket för teleslinga till icke-statliga kulturlokaler

Ickestatliga kulturlokaler som museer, teater- och konsertlokaler, konsthallar och liknande kan söka pengar för tillgänglighetsskapande åtgärder som teleslinga och akustikanpassningar. Senast den 30 september varje år ansöker man om stöd från Boverket.

En nackdel med teleslinga är att det kan uppstå elektromagnetiska fält som stör hörapparatens telespole. Det handlar oftast om ett störande surr, som gör att hörapparatanvändaren har svårt att uppfatta det önskade ljudet.

Det går att undvika sådana störningar på telespolen genom att placera transformatorer, ställverk, elcentraler med mera så långt från allmänna lokaler som möjligt.

Problemet med störande elektromagnetiska fält har blivit mindre med tiden, eftersom ny elektronik inte stör lika mycket som äldre elektrisk utrustning, till exempel hushållsapparater. Det här innebär att störningar är vanligare i äldre hus än i nya lokaler.

Så kallad ”överhörning” innebär att ljudet på teleslingan blandas med ljudet från en annan teleslinga. Till exempel att den som lyssnar på teleslingan i ett rum hör röster från rummet intill. Det problemet kan en skicklig slinginstallatör undvika genom att installera en fasförskjuten teleslinga – en typ av fast teleslinga (se ovan).

Faktablad om teleslinga

Är du lokalägare eller arrangör? Eller vill du uppmana någon lokalägare att skaffa teleslinga? Vi har tagit fram ett praktiskt faktablad som sammanfattar varför det är viktigt och bra med teleslinga, hur en sådan fungerar och lite övergripande om installation och underhåll.
Faktablad om teleslinga (pdf)

Råd vid inköp av teleslinga

Vad är det viktigt att tänka på vid beställning/installation av teleslinga? Den frågan får vi ofta, därför har vi tagit fram råd vid inköp av teleslinga med det du behöver veta, och lite till.
Råd vid inköp av teleslinga (pdf).

Råd för rutiner och underhåll av teleslinga

Riktar sig till ansvariga som har teleslinga i sina lokaler/verksamheter – informationen syftar till bättre fungerande teleslingor.
Råd för rutiner och underhåll av teleslinga (pdf)

Att höra vad som sägs – den hörselsmarta teatern

Ett faktablad om att höra på teatern. Med tips och råd till teaterarrangörer att särskilt tänka på att ha kindmikrofoner på skådespelare och teleslinga för öka hörseltillgänglighet.
Att höra vad som sägs – den hörselsmarta teatern

Lagen kräver teleslinga

En sammanställning över lagar och regler för teleslinga (pdf).