Utprovning av hörapparater

• När har du svårast att höra? Tänk igenom vilka situationer och miljöer du befinner dig i din vardag, berätta det för audionomen. Vilka ljud, signaler och röster har du svårt att höra? Kanske du behöver kompletterande hörhjälpmedel?
• Skriv ned alla dina frågor och funderingar på ett papper inför besöket. Ställ frågor och var aktiv under utprovningen. Avgörande för en bra utprovning är att du är delaktig i processen att välja hörapparater, får korrekt och fullständig information av audionomen och att ni har en god dialog.
• Vilka förväntningar du har påverkar också utprovningen, hörapparater kan inte ge normal hörsel. Men du kommer att höra bättre med än utan dem.
• Att prova ut nya hörapparater är en process som kräver tålamod, det tar tid för hjärnan att vänja sig vid en ny ljudbild.
• Små hörapparater kan vara pilligare att hantera och sköta – kanske det passar bättre med en mer lättskött modell? Fjärrkontroll? Små hörapparater har också små batterier, alltså större batteriåtgång
• Det är olika för alla, alla hörapparater passar inte alla hörselnedsättningar. Det finns inget facit.

Hörselundersökningar

På hörselmottagningen träffar du en audionom. Först görs ett hörseltest, tonaudiometri, där du lyssnar på pipljud/toner i varierande styrka och frekvenser för att få fram de svagaste ljud som du kan uppfatta (dina hörtrösklar). Om tonaudiometrin visar på en hörselnedsättning bör audionomen även göra talaudiometri.

Talaudiometri kallas även diskriminationstest och mäter förmågan att urskilja tal vid en ljudnivå som är behaglig för dig. Du får höra ett antal ord och ska upprepa dem. Andelen ord som uppfattas korrekt är måttet på din diskriminationsförmåga (urskiljningsförmåga). Får du låg andel procent rätt har du svårt att uppfatta tal.

Tänk på: tonaudiometri visar bara en dimension av din hörsel, be även att göra talaudiometri.

En eller två hörapparater?

Hör du dåligt på båda öronen? Då behöver du vanligtvis två hörapparater. Om du inte får det, fråga audionomen varför. Du hör tal bättre i bullriga miljöer om båda öronen plockar upp talet. Försämras hörseln ytterligare så kan det vara ganska besvärligt att vänja sig vid hörapparat på ett ovant öra. Med tiden blir örat som inte har hörapparat allt sämre på att överföra information till hjärnan.

Typ av hörapparatmodell och insatser

Resultatet av hörselundersökningarna visar om det är dags för hörapparater. Audionomen gör en behovsbedömning och presenterar vilken/vilka hörapparater som är lämpliga för dig utifrån dina förutsättningar. Om du behöver formgjutna insatser (”proppar) till dina hörapparater görs nu ett individuellt avtryck. Om du ska ha öppna insatser, kan du prova ut hörapparaterna redan på första besöket.
I stort sett alla hörapparater som provas ut idag är små och snygga. Fokusera därför hur du hör med dem. Mindre hörapparater rymmer färre funktioner och har mindre batterier vilka måste bytas oftare.

Samtal om behov, möjligheter och begränsningar

Utprovningen ska inte bara handla om hörselnedsättningens art utan också om dina behov utifrån din livssituation – hur hör du på arbetet, på fritiden eller i skolan? Är du pensionär eller har du småbarn? Finns det skäl för hörapparater med ytterligare funktioner? Finns det situationer där du upplever att hörapparaterna inte räcker till? Behöver du ytterligare hjälpmedel i hemmet? Eller har du just bytt jobb och behöver arbetshjälpmedel på nya arbetsplatsen?

På andra besöket får de flesta sina hörapparater. Har du gjort avgjutning av öronen på första besöket så är insatserna/i-örat-apparaterna klara. Du får sätta på dig hörapparaterna och känna efter om de sitter bra i örat.
Audionomen anpassar sedan hörapparaternas programvara efter din hörselkurva och ställer in hörapparaterna utifrån ålder, livsstil, tidigare vana av hörapparater, ljudkänslighet med mera.

Audionomen bör göra en förstärkningssmätning, en mätning i hörselgången när hörapparaten sitter i örat, för att ta reda på hur örats individuella egenskaper påverkar hörapparatens förstärkning/faktiska ljudåtergivning i hörselgången. Resultatet kan kräva ytterligare justeringar av hörapparatens inställningar.

Vill du själv kunna växla mellan programmen på hörapparaterna och justera volymen? Eller ska hörapparaten byta program automatiskt? Sådana möjligheter kan du ta ställning till. Audionomen förklarar hur du använder olika program och funktioner som till exempel telespole i hörapparaterna.

Hörapparatens första inställning kan du betrakta som ett förslag. Nu får du ta med dig hörapparaterna hem och prova dem under några veckor i din vardag.

Tänk på: se till att få reda på vilka program hörapparaten har och hur du använder dem. Ta reda på vilka villkor som gäller när du tar hem hörapparaterna.

Det är i din vardag du verkligen får chansen att prova hörapparaterna. Nu utvärderar du hur du upplever dina hörapparater – på jobbet, hemma, resturangen, möten och så vidare. Audionomen kan finjustera hörapparaterna ytterligare om du till exempel upplever vissa ljud som för starka eller för svaga. Kanske du upplever ljudet i det program du lyssnar mest i bra – men vill öka förstärkningen i T-läge eller i musikprogrammet? Nästan allt kan justeras i en hörapparat.

Försök att vara specifik när du förklarar för audionomen. Är det låga eller höga frekvenser som är problemet? Hörs svaga ljud för mycket (till exempel klocka eller vatten som droppar?) Känns ljuden naturliga eller står de inte i proportion till hur det borde låta? Är ljusa röster svåra att höra? Hörs mörka röster för starkt?

Det tar tid att vänja sig vid hörapparaten – hjärnan har inte hört vissa ljud på länge och det är en helt ny ljudbild. Det tar tid, ibland månader, för hjärnan att vänja sig vid den nya ljudsituationen. Ju mer du använder hörapparaterna och ger hjärnan chansen att vänja sig, desto mer nytta kommer du ha av hörapparaterna i situationer du behöver höra bättre. Även vardagsljud när du är hemma ensam behöver du vänja hjärnan vid.

Tänk på: skriv ner hur du upplever dina hörapparater i din vardag och ta upp det med audionomen. Testa att använda T-läget.

När du har provat dina hörapparater går du tillbaka och utvärderar hörapparaterna tillsammans med audionomen. Det går att göra ytterligare justeringar utifrån dina erfarenheter och synpunkter.
Om insatserna i örat inte sitter bra eller är obekväma, kan de slipas till eller så behöver det göras helt nya avgjutningar. Insatsen ska sitta bekvämt, du ska helst inte känna att du har något i örat.
Om en utprovning trots flera justeringar och flitig träning ändå inte blir bra, är det bäst att börja om med helt andra hörapparater av annat fabrikat. Ibland måste du stå på dig och begära detta.
Hörapparater räcker bara en bit – hörapparaten i kombination med andra hörhjälpmedel kan ge en rejäl förbättring.

Tänk på: det tar tid att vänja sig vid hörapparaten – hjärnan har inte hört vissa ljud på länge, och det är en helt ny ljudbild. Det tar tid, ibland månader, för hjärnan att vänja sig vid den nya ljudsituationen.

Innan du skriver på ett avtal om hörapparaterna, se till att du förstår vad du godkänner och vad det innebär. Skriv inte på att du tagit mot/köper hörapparaterna om du fortfarande inte är nöjd med dem. Är utprovningen avslutad och du har accepterat dem är det svårt att byta utan särskilda skäl.

• Ta reda på vart du ska vända dig för reparation och service och vad det kostar.
• Vem äger hörapparaten – du eller landstinget? Om du äger den tar reda på hur lång garantin är och vad den omfattar.
• Ta reda på vad din hörapparat är värd och om du har en hemförsäkring som täcker förlust eller skada på hörapparaten.

REM-mätning är en objektiv mätning som tar reda på hur hörapparatens förstärkning faktiskt låter i hörselgången på hörapparatanvändaren. Mätningen kallas ibland även för IF-mätning.

Vid REM-mätning sätter audionomen en liten mikrofon i örat, innanför hörapparaten, för att mäta hörapparatens förstärkning inne i själva hörselgången. REM står för Real Ear Measurement och IF står för Insättningsförstärkning.

Så funkar REM-mätning!

Hörselgångens akustik skiljer sig mellan olika individer

Hörapparater programmeras utifrån hörapparattillverkarens förslag för en viss hörselnedsättning. Men eftersom hörselgångens utformning skiljer sig mellan olika individer, så ger det helt olika akustiska förutsättningar i själva hörselgången. Hur väl insatserna: dome eller formgjuten insats sitter i örat påverkar också förstärkningen och ljudet av hörapparaterna.

Justera hörapparaterna efter just din hörselgångsakustik

Med hjälp av hörselgångsmätningen kan inställningarna i hörapparaten justeras för att få en bättre förstärkning. Till exempel kanske REM-/IF-mätningen visar att frekvenser i basen låter för starkt i hörselgången i förhållande till personens hörselnedsättning. Då kan audionomen manuellt sänka hörapparatens förstärkning i basen. Just det här exemplet leder till att hörapparatanvändaren kommer höra diskant-ljud och konsonanter bättre eftersom basljud maskerar ljusa ljud. Ljudet kommer låta annorlunda för patienten än innan justeringen men förhoppningsvis ökar taluppfattbarheten för hörapparatanvändaren.

REM är en del av den internationella standarden vid hörapparatutprovning

REM eller IF-mätning är en av de tre verifieringsmetoder som är en del av den internationella standarden vid utprovning av hörapparater. De två andra alternativen är att testa taluppfattningen med hörapparaterna eller att besvara en standardiserad enkät.

Begär att få göra REM-/IF-mätning under en utprovning av hörapparater, särskilt om du upplever att förstärkningen och ljudet inte blir bra.

På regionens hörselvård finns nästan alltid tillgång till REM- och IF-utrustning det är dock inte lika vanligt på privata hörselmottagningar.

Vanliga ljud låter för mycket

För en del kan den första tiden med hörapparater vara lite besvärlig, helt vanliga ljud kan låta oproportionerligt mycket. Äta knäckebröd känns outhärdligt med allt krasande, att skriva på tangentbordet är plötsligt något som kräver hörselskydd, klockan på väggen låter som en gonggong när sekundvisaren tickar. Detta är helt normal upplevelse.
Efter ett tag vänjer sig hjärnan vid de nya ljuden, de ”oväsentliga” ljuden börjar balanseras och du uppfattar dem inte som lika starka längre. Det kan ta allt från några veckor till månader innan du vänjer dig vid den nya ljudbilden. Det är viktigt att se den första tiden som en träningsperiod, där du testar dem i olika situationer.
Om du tar av och på hörapparaterna vänjer sig inte hjärnan vid den nya ljudbilden. Ju mer du använder hörapparaterna, desto större nytta har du av den när du verkligen behöver dem!