Teckenspråk för hörselskadade barn

Att kunna växla mellan tal och teckenspråk ger hörselskadade barn större frihet, eftersom de då kan välja kommunikationssätt beroende på förutsättningarna. Även om ljudmiljön är dålig eller om det saknas hörhjälpmedel går det att kommunicera obehindrat med andra teckenspråksanvändare. Teckenspråk gör det också möjligt att använda tolk, vilket är en stor tillgång genom hela livet, inte minst i samband med högskolestudier och i arbetslivet.

Det är en fördel att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt, inte minst för att det stimulerar inlärning och språkförståelse. På så sätt gynnas även utvecklingen av talspråket. Studier visar att både hörande och hörselskadade barns talspråksutveckling stimuleras av att lära sig tecken tidigt. De olika språken förstärker varandra.

Teckenspråket är ett eget språk, med en egen grammatik och ordföljd. Teckenspråket är visuellt – det uppfattas med synen och uttrycks med kroppen och med händerna. Mimik, munrörelser och blickriktning ingår också tillsammans med tecken. Teckenspråket är tredimensionellt. Teckenspråk kan inte använda samtidigt som talad svenska.

Ibland förekommer TSS (tecken som stöd) som stöd i kommunikationen till hörselskadade och döva barn. TSS är som ett stöd till talad svenska, följer svensk grammatik och tecknen är lånade från teckenspråket. Barn som inte har ett utvecklat språk behöver i första hand få tillgång till ett ”riktigt” språk för att få en god språkutveckling.

Läs mer om barn med hörselnedsättning och dövhet på Specialpedagogiska myndigheten (SPSM)

Hörselskadade barn har i regel ingen naturlig tillgång till teckenspråk. Hörselskadade barn växer oftast upp i familjer med normalhörande föräldrar som inte kan teckenspråk. Det kan dröja flera år i förskola och skola innan barnets omgivning upptäcker att barnens kommunikativa situation skulle förbättras betydligt genom teckenspråk. De skulle kunna uttrycka sig och ta till sig information utifrån sina egna kommunikativa förutsättningar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har samlat information om olika möjligheter för hörselskadade barn att lära sig teckenspråk.

Hörselskadade barn som går i specialskolan eller en förskola med teckenspråk får större möjligheter att lära sig teckenspråk än barn som går integrerat. På till exempel specialskolan finns möjligheter till undervisning på teckenspråk och att träffa andra barn i en teckenspråkig miljö. I vissa regioner/landsting erbjuder hörselhabiliteringen viss teckenspråkstimulans till barn.

För barn som går integrerat finns olika möjligheter att få tillgång till teckenspråk.

• Teckenspråk som C-språk.
• Om det kan inrymmas under elevens val eller individuellt val.
• Om teckenspråket kan räknas som modersmål (vilket förutsätter att en vårdnadshavare är flytande i teckenspråk och att barnet självt behärskar grunderna.)
• Det är också möjligt att få teckenspråk som särskilt stöd-åtgärd, vilket rektor beslutar om. Begär intyg från hörselvården som styrker barnets behov av teckenspråk.

Fjärrundervisning

Om det är svårt att hitta undervisning och lärare i teckenspråk är fjärrundervisning en möjlighet, det vill säga undervisning med stöd av kommunikationsteknik (videokonferens, skype eller liknande) där lärare och elever befinner sig på olika platser. SPSM erbjuder fjärrundervisning i svenskt teckenspråk oavsett var eleven bor i Sverige.

Deltidsutbildning

Barn med hörselnedsättning som går skola hemma kan åka till SPSM regionala skolor vissa dagar eller veckor under året för att lära sig svenskt teckenspråk, träffa kompisar och få undervisning i olika ämnen i en teckenspråkig miljö. Det heter deltidsutbildning. Här finns kontaktuppgifter till de regionala skolorna.

Uppsök teckenspråkiga miljöer

För att utveckla språket kan man söka sig till teckenspråkiga miljöer, till exempel specialskolan, teckenspråkig folkhögskola eller teckenspråkiga mötesplatser till exempel teckenspråkscafé för att använda teckenspråk i samspel med andra.

Rätten till teckenspråk finns i 14 kap Språklagen (2009:600) där står:

”14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska … 2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket… 15 § Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §.”

I språklagen står inte preciserat vem som är ansvarig och hur teckenspråksutbildning ska erbjudas vilket gör att en del hörselskadade barn har svårt att få tillgång till teckenspråk. I lagspråk betyder det allmänna bland annat kommun, region/landsting och stat.

TUFF-kurser riktar sig till föräldrar och andra vårdnadshavare till barn som behöver teckenspråk. TUFF-kurser ordnas bland annat av ett antal folkhögskolor.

Habiliteringen i alla landsting erbjuder föräldrar introduktion till svenska teckenspråket inför TUFF-utbildningarna. Föräldrarna kan förbruka sina ”TUFF-timmar”, men några regioner/landsting erbjuder teckenspråksutbildning till föräldrar även om timmarna tagit slut.
TUFF-deltagare kan ansöka om ersättning för resekostnader och förlorad arbetsinkomst hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN).
Det finns mer information om TUFF-kurser på Specialpedagogiska skolmyndigheten och här genomförs TUFF-kurser.

Kurser i teckenspråk för syskon (och barn till döva föräldrar) riktar sig till elever i grundskolan eller gymnasiet vilka har möjlighet att få teckenspråksutbildning via specialskolorna. Barn och elever som i sitt hem använder teckenspråk har möjlighet att på skoltid få teckenspråksundervisning likvärdigt modersmålsundervisning. Läs mer på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).