Hörselvårdens stöd för barn

Hörselvårdens stöd har avgörande betydelse för hörselskadade barn – inte bara för lek, familjeliv och skolgång, utan också för fortsatta studier, arbete, fritid och sociala relationer som vuxna.

Habiliteringsplan ska finnas

Habiliteringen ska vara individuellt utformad, det vill säga utgå från just ditt barns behov. Därför är det viktigt att hörselvården upprättar en individuell habiliteringsplan, i samråd med er föräldrar. Planen ska ta upp vilka medicinska, psykosociala, pedagogiska, tekniska och kommunikativa insatser ditt barn behöver – nu och på lång sikt. Det är också viktigt att planen utvärderas och justeras i takt med att barnet utvecklas och behoven förändras.

Under den tidiga barndomen är det viktigt med täta besök hos hörselvården eller CI-teamet, av flera anledningar. Hörapparater och cochleaimplantat behöver anpassas ganska ofta, i takt med att barnet växer. Barn och familj behöver stöd och råd när det gäller språkutveckling, kommunikationsstrategier, hörseltekniska lösningar med mera. De flesta föräldrar behöver också vägledning i samband med val av skolform samt stöd när det gäller barnets förutsättningar i förskola och skola.

Stöd under hela uppväxten

Under hela uppväxten från tidig barndom och upp i ungdomsåren är det viktigt att familjen har fortlöpande kontakt med hörselvården för hörselkontroller, annan uppföljning och rådgivande samtal. Inte bara hörselförändringar, utan också förändringar av skolämnen och skolmiljö, fritidsintressen, familjesituation, hemmiljö, sommarjobb och mycket annat som kan leda till att barnets behov förändras.

Hörselhabiliteringens organisation och innehåll varierar i olika regioner. I flera regioner arbetar habiliteringen i team med olika yrkesgrupper, till exempel audionomer, audiologer, psykologer, kuratorer, hörseltekniker, specialpedagoger och logopeder.
Följande stöd bör finnas:

Stöd till familjen:

• Kunskap om hörselskadan och dess konsekvenser, samhällets resurser, hjälpmedel, akustik, skolformer, behov i skolan med mera.
• Psykosocialt stöd, samtal enskilt och/eller i grupp.
• Språkutveckling – Audioverbal Therapy (AVT), lek med tecken
• Teckenspråksutbildning

Stöd till barnet:

• Utprovning och anpassning av hörapparater, cochleaimplantat (CI) och olika hörhjälpmedel för hemmet och skolan
• Specialpedagogiska insatser i familj och förskola – vägledning i skolfrågor.
• Träffar med möjlighet att träffa andra hörselskadade och döva, både barn och vuxna.
• Teckenspråk till förskolebarn (erbjuds inte i alla regioner)

Alla barn behöver inte alla insatser, men det är viktigt att habiliteringen har tillgång till olika kompetenser och ett varierat stöd.

Audioverbal Therapy (AVT) är en metod som innebär att föräldrarna får lära sig hur de kan stimulera sitt hörselskadade barns språk, lyssnande och tal. Genom att ge barnet rätt kommunikativa förutsättningar kring samtalsteknik, lyssningsstrategier, ljudmiljö väcks och utvecklas barnets intresse och motivation för samtal och språklig kommunikation. Metoden förutsätter att föräldrarna har goda kunskaper om hörselskadans konsekvenser och hörseltekniska lösningar.

Så här arbetar hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset med AVT.

Hörselscreening av alla nyfödda på BB är obligatorisk i Sverige. Hörselmätningar på BB utförs med OAE-mätningar och ungefär 300 hörselskadade eller döva barn upptäcks, cirka 3 promille av alla som föds under ett år.

Hos en del barn uppstår istället hörselnedsättningen under uppväxten. Barns hörsel bör därför testas inom barnhälsovården och elevhälsan med två–tre års mellanrum, under hela uppväxten, oavsett om det finns hörselskador i familjen eller inte.

• HRF rekommenderar att samtliga barn åtminstone hörseltestas när de är: nyfödda (på BB), 7–9 månader, 4 år, 6 år (inför skolstart), 10 år, 13 år och 16 år.

När en hörselnedsättning upptäcks är det mycket viktigt att familjen snabbt får kontakt med hörselvården, även om det handlar om en liten hörselnedsättning.