Hörselsmart valrörelse 2022

En av fem väljare riskerar att stängas ute från delar av valdebatten,
för att den hörs för dåligt.
Satsa på en hörselsmart valrörelse, uppmanar Hörselskadades Riksförbund. Ge Sverige textning, teleslingor – och riktig demokrati!

Över 1,5 miljoner vuxna i Sverige har en hörselnedsättning. Ungefär var femte väljare.

Ändå är det inte självklart att valrörelsen 2022 blir ­tillgänglig för hörselskadade. Ändå är det inte självklart att även hörselskadade kan ta del av debatter, intervjuer, kampanjfilmer och valmöten.

Om var femte väljare har svårt att ta del av valrörelsen, har vi då riktig demokrati?

Därför uppmanar Hörselskadades Riksförbund (HRF) partier, politiker, arrangörer, debattörer, influencers och mass­media att se till att Sverige får en hörselsmart ­val­rörelse – öppen för alla, oavsett hur vi hör.

Det innebär: Textning av varje video och tv-sändning. Teleslinga på möten, skrivtolkning och teckenspråks­tolkning på större arrangemang samt god hörbarhet.

Ytterst är det en fråga om respekt för allas lika värde. En fråga om medborgerliga ­rättigheter och ­demokrati. För om var femte väljare har svårt att ta del av ­vad som sägs under val­rörelsen – har vi då riktig ­demokrati?

Vilket parti har råd att vända ryggen åt en av fem väljare?

Att svensk politik hörs för dåligt, det drabbar inte bara hörselskadade. Det innebär också att partier, politiker och opinionsbildare inte når ut med sitt budskap till alla. De riskerar att missa cirka 800 000 pensionärer och över 700 000 i yrkesverksam ålder (18–65 år).

Och ärligt talat: Vilket parti har råd att vända ryggen åt en av fem väljare?

FN kräver tillgänglig valrörelse

Att kunna ta del av valrörelse och valmaterial är en FN-skyddad rättighet. Alla som har en funktionsnedsättning ­ska ”effektivt och fullständigt” kunna ”delta i det ­politiska och ­offentliga livet på samma villkor som andra”, enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 29.

…och det gör även svensk lag

Flera svenska lagar och regelverk ställer krav på tillgänglighet.

Diskrimineringslagen slår fast att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service kräver bland annat att offentliga aktörer textar video. Krav på teleslinga ställs i plan- och bygglagen och Lagen om enkelt avhjälpta hinder.