Ny diagnosmetod provas för Menières sjukdom
Det kan vara svårt att ställa diagnosen Menières sjukdom, eftersom den yttrar sig på så många olika sätt.
Men nu testas en ny diagnosmetod vid Karolinska universitetssjukhuset, där en magnetkameraundersökning kan avslöja vätskeansamlingar i innerörat.
Vill du veta mer om Menières sjukdom?
Läs mer om Menières sjukdom på HRFs faktawebb, horsellinjen.se
Där kan du också kontakta HRFs rådgivare på Hörsellinjen och ställa frågor.
Om du själv eller en nära anhörig har Menières sjukdom är du välkommen att utbyta erfarenheter med andra i samma situation i Facebook-gruppen ”HRF: Menières sjukdom”.
Menières sjukdom visar sig oftast genom fyra typiska symptom: karusellyrsel, tryckkänsla i örat, hörselnedsättning och tinnitus.
Men sjukdomen är nyckfull och symtomen kan vara otydliga och variera, både från individ till individ och hos en och samma person över tid. Symtomen kan även ha helt andra orsaker. Många har därför fått vänta länge innan de har fått diagnosen och den hjälp de behöver.
Kan skilja vätskor åt
Nu kan en ny typ av magnetkameraundersökning ändra på det, berättar Dagens Medicin. Metoden kommer från Japan och innebär att kontrastvätska sprutas in i innerörat fyra timmar före en MR-undersökning. Då färgas perilymfan, en av vätskorna i innerörat, men inte endolymfan, den andra vätskan. Därmed går det att upptäcka en vätskeansamling (hydrops) i innerörat. Och orsaken till Menières sjukdom anses vara just detta, en obalans mellan de både salthaltiga vätskorna i innerörat.
”Hydrops-protokoll”
– Med den här metoden, som kallas ”Hydrops-protokoll”, får vi skillnad mellan olika vätskefyllda delar i innerörat och kan skilja olika delar åt, säger Tatjana Tomanovic, överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets hörsel- och balansmottagning, till Dagens Medicin.
– Mina kollegor på röntgen och deras ingenjörer har fått beskrivningen hur de ska göra in i minsta detalj för att vi ska få bra kvalitet på bilderna. Vi talar ju om väldigt små utrymmen.
Lättare att ställa diagnos
I dag diagnosticeras Menières sjukdom genom en bedömning av symptomen. Då används ibland ett frågeformulär kallat Gibson Score. Den som svarar ja på alla frågor har med stor sannolikhet Menières sjukdom. Den som svarar ja på sex frågor eller färre har troligen inte Menières sjukdom. Men helt säker går det inte att vara, särskilt om inte alla fyra symtomen visar sig med en gång.
En objektivare diagnosmetod skulle göra det lättare att ställa diagnos när symtomen är otydliga. Men den nya MR-metoden är fortfarande i teststadiet.
En kvart extra i magnetkameran
Under hösten användes metoden på ett tiotal patienter som misstänks ha Menières sjukdom. När de ändå skulle undersökas med magnetkamera för att utesluta hjärntumörer och med mera fick de stanna kvar någon kvart extra i MR-apparaten.
Men endolymfan är bara ett par milliliter vätska. Att få en röntgenbild med hög kvalitet av en så liten del av örat är svårt.
– Vi vet hur man gör och vi vet hur man tolkar bilder. Men hur det här ska bakas in i vårdprogram och i den allmänna vården, det återstår att se. Vi har mycket vi behöver jobba med, säger Tatjana Tomanovic till Dagens Medicin.
Relaterade nyheter
Bli en slingkollare
Webbinarium 24 mars. Alltför få lokaler har teleslinga. Alltför få lokalägare har koll på att teleslingan fungerar som den ska. Slingkollen är ett bra sätt för föreningar att engagera både nya och aktiva medlemmar - och samtidigt göra viktig skillnad för alla hörapparatanvändare. Det handlar om att göra en enkel koll i olika publika lokaler och samtidigt uppmärksamma lokalägare på vikten av att ha en väl fungerande teleslinga eller motsvarande.
Nu stoppar Region Stockholm försäljning av hörapparater i hörselvården
Idag är det vanligt att personer som söker hörselvård i Stockholm styrs mot att betala 30 000 för hörapparater. Men nu skärper Region Stockholm reglerna. Offentlig hörselvård ska inte längre få blandas med försäljning av hörapparater.
Stora problem med buller i förskolan
Var fjärde anställd i förskolan upplever att det är så hög ljudnivå där de jobbar att de inte kan prata i normal samtalston under 75 procent av arbetstiden. Det rapporterar Ekot i dag, på Världshörseldagen 3 mars.
