Nio procent är ljudöverkänsliga, enligt ny avhandling
Nio procent av befolkningen har hyperacusis – en typ av ljudöverkänslighet som gör att även svaga ljud kan upplevas som smärtsamt starka. Besvären begränsar såväl vardag som arbetsliv, enligt en ny avhandling av Johan Paulin, forskare vid Umeå universitet.
HRFs Hörsellinjen ger råd om hyperacusis
Hörsellinjen är en rådgivningstjänst inom Hörselskadades Riksförbund (HRF). På Hörsellinjens sida om ljudöverkänslighet hittar du fakta, råd och nyttiga länkar.
Du kan även få personlig rådgivning. Mejla HRFs rådgivare eller ring 0771-888000, vardagar kl. 9-15 (vanlig samtalstaxa).
Utbyte med andra ljudöverkänsliga
I HRFs Facebookgrupp HRF: Tinnitus och ljudöverkänslighet kan du få kontakt med andra som har olika typer av ljudöverkänslighet. Gruppen är sluten och endast till för privatpersoner, inte personer med ett yrkesmässigt intresse. Admin för gruppen är HRFs kommunikationsenhet.
Johan Paulin lanserar ordet ”ljudintolerans” som en ny benämning på hyperacusis, en ganska vanlig form av överkänslighet för ljud.
– Jag har funnit att 9 procent definierar sig själva som ljudintoleranta, med en motsvarande siffra av 5,5 procent i en yrkesverksam population, säger Johan Paulin, vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, som på fredag disputerar med sin avhandling om hyperacusis.
Begränsade i vardagen
Johan Paulins avhandling baseras på studien Västerbotten Environmental Health Study, där 3 406 personer deltog, varav 313 (9 procent) hade vad Paulin kallar ”ljudintolerans” (hyperacusis).
Dessa visade sig i högre grad uppleva oro, brist på socialt stöd och belöning än övriga befolkningen. De kände sig begränsade i vardagen, eftersom de undviker miljöer som kan tänkas innehålla mycket ljud.
Många med hyperacusis har tinnitus och hörselnedsättning. Men det är också vanligt med psykiatriska sjukdomar och besvär, som utbrändhet, ångest, depression, PTSD samt funktionella somatiska syndrom (fibromyalgi, IBS) och muskel- eller ledvärk.
Bristfällig kunskap bland läkare
– Kunskapen och medvetenheten kring ljudintolerans hos psykologer, läkare, arbetsgivare och arbetsmiljöspecialister kan i vissa fall vara bristfällig. Det är viktigt att de personer som lider av ljudintolerans får en korrekt diagnos och att de blir informerade om de behandlingsmetoder som finns tillgängliga, säger Johan Paulin i ett pressmeddelande.
Kritisk till öppna kontor
Han är också kritisk till utvecklingen mot fler öppna kontor i arbetslivet:
– Trenden bland både privata och offentliga arbetsgivare pekar mot mer resurssparande och gemensamma ytor med färre utrymmen för att kunna blockera ut den yttre miljön. I dessa arbetsmiljöer är anpassningsmöjligheten för personer med ljudintolerans begränsade, säger Johan Paulin.
– Man kan fråga sig hur till exempel öppna kontorslandskap påverkar de anställdas mående, oavsett grad av ljudintolerans. Det är rimligt att anta att mer hänsyn borde tas till hur även låga ljud kan inverka negativt på de anställda.
Relaterade nyheter
”Glapp” i regelverket för arbetshjälpmedel måste rättas till, anser ny utredning
I dag riskerar många hörselskadade att stå utan arbetshjälpmedel eller tvingas betala själva, på grund av ett "glapp" i regelverket.
Det konstaterar en ny utredning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som går på HRFs linje och uppmanar regeringen att tydliggöra reglerna.
Över 2,3 miljoner till ny hörselforskning från HRFs givare
Åtta forskningsprojekt har beviljats anslag ur HRFs hörselforskningsfond. Över 2,3 miljoner kronor går i år till ny forskning om hörselnedsättning i arbetslivet, innerörats utveckling, tinnitus och plötslig dövhet.
HRF-seger i Blekinge: Lyckades stoppa avgiftschock
HRF lyckades få regionfullmäktige i Blekinge att backa. Den planerade chockhöjningen av utprovningsavgiften till 2 200 kronor stoppades. I elfte timmen beslutade politikerna att istället sänka kostnaderna med 900 kronor för nio av tio hörapparatanvändare.
