3,5 miljoner till hörselforskning

Tio projekt har beviljats anslag ur Hörselforskningsfonden. Drygt 3,5 miljoner kronor går till ny forskning om bland annat hur man bedömer tinnitusbesvär hos barn, yrkesrelaterat buller, barns användning av hörseltekniska hjälpmedel i skolan, jämlikheten inom hörselvården och vilka gener som kan återbilda hörselceller.

I år har drygt en miljon extra delats ut efter en donation från JM Dahls stiftelse inriktad på tinnitusforskning.

Maria Värendh, överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, leder ett av de projekt som fått bidrag.

– Barn med hörselnedsättning har oftare tinnitus än andra barn, men kunskapen är fortfarande begränsad om vilka barn som drabbas och varför. Särskilt lite är känt om tinnitus skiljer sig mellan olika genetiska orsaker till hörselnedsättning, säger hon.

– Vi är mycket tacksamma för dessa medel från Hörselforskningsfonden som på ett betydande sätt underlättar och gör genomförandet av studien möjlig vilket vi i förlängningen hoppas och tror kommer barnen till gagn.

Alla tio projekt som får anslag ur Hörselforskningsfonden 2026

Tinnitus hos barn – svensk validering av test för barn och kartläggning vid genetisk hörselnedsättning.

Projektet ska översätta och validera en svensk version av Children’s Tinnitus Questionnaire, CTQ, ett engelskspråkigt frågeformulär anpassat för barn. Därefter ska testet användas för att undersöka tinnitus hos barn med och utan identifierad genetisk orsak till hörselnedsättningen samt om det finns skillnader i tinnitus mellan olika genetiska orsaker.

Valideringen görs för att anpassa formuläret till svenska förhållanden och så att resultaten även ska kunna användas vid internationella jämförelser.

Valideringen görs genom att testet översätts till svenska, sedan översätter en annan person tillbaka till engelska. Versionerna granskas innehållsmässigt av experter, testas för begriplighet och provas sedan på en mindre grupp.

Målet med projektet är att på sikt ge bättre förutsättningar för klinisk bedömning, forskning och framtida omhändertagande av barn med tinnitus.

Förebygga hörselnedsättning vid hjärnhinneinflammation

Vid bakteriell hjärnhinneinflammation är hörselnedsättning en vanlig komplikation som drabbar framför allt barn.

Den främsta orsaken till skadan är det giftiga ämnet pneumolysin som bland annat kan förstöra hårceller i innerörat och skada hörselnerven.

Antibiotika fungerar mot bakterierna, men kan inte neutralisera pneumolysin, vilket innebär att hörselpåverkan fortsätter efter behandling.

Projektet fokuserar på att bevara hörseln hos patienter med meningit. Vi utvecklar en ny nervskyddande behandling (EVs) med små biologiska nanopartiklar som modifierats med genteknik. Dessa kan ta sig in i hjärnan, dämpa inflammationen och binda pneumolysin. Våra tidigare studier har visat att detta kan skydda nervceller och minska inflammation.

Vi ska kartlägga hur pneumolysin påverkar hörselsystemet. Målet är att utveckla en behandling som kan ges tillsammans med antibiotika för att förhindra hörselnedsättning vid meningit.

Identifiera gener som kan återbilda hörceller hos däggdjur

Salamandrar, fåglar och kräldjur kan bilda nya hårceller och återfår hörseln efter skada. Hos däggdjur bildas hårceller bara under fosterutvecklingen.

Eftersom vi delar de flesta av våra gener med dessa djur är vår utgångspunkt att förmågan finns kvar även hos människor, men är avstängd.

Vi vill ta reda på vilka gener som aktiveras när regenerationen lyckas och vilka som blockerar den hos däggdjur. 

Projektet är ett samarbete med Helge Rask-Andersen, Uppsala universitet, Karl Melkersson, Kolmården, Enric Llorens KI och Andras Simon KI.

Vi vill studera innerörats utformning och regeneration hos salamander, krokodil och taggmus, ett däggdjur som till skillnad från vanliga möss kan läka hud och till och med ryggmärg. Dessa ska sedan jämföras med kycklingar, möss och människor för att identifiera gener som kan styra återbildning.

Målet är att identifiera gener som får ett däggdjursöra att bilda nya hårceller och att mäta om det leder till att hörseln återkommer.

Genetisk diagnos vid ärftlig hörselnedsättning

Josephine Wincent
fil. dr./läkare,
Karolinska Universitetssjukhuset,
263 200 kronor

Målet är att fler barn och vuxna med misstänkt ärftlig hörselnedsättning ska få en korrekt diagnos.

De senaste åren har forskning om genterapi gjort stora framsteg och studier visar att hörselnedsättning hos barn som orsakats av förändringar i genen OTOF kan förbättras efter behandling. Liknande strategier prövas nu för fler hörselgener. En genetisk diagnos är en förutsättning för att svenska barn och ungdomar ska kunna få tillgång till framtida genterapibehandlingar.

I en första delstudie ska vi analysera resultat från 250 genomförda genetiska utredningar. Genom att sammanställa genetiska fynd med information om hörselfunktionen kan vi få en bättre förståelse för hur olika genetiska förändringar påverkar hörseln.

I en andra delstudie ska vi göra fördjupade genetiska analyser av 35 barn där man tidigare inte kunnat identifiera en bakomliggande orsak.

Resultaten kan bidra till förbättrad diagnostik för framtida patienter och ge ökad kunskap om hörselns biologiska mekanismer.

Är tillgången till hörselvård jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället?

Tillgången till hörselvård kan skilja sig mellan olika grupper. Faktorer som utbildning, inkomst, födelseland och social situation kan påverka både möjligheten och benägenheten att söka vård.

Med hjälp av data från det nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering och Statistiska centralbyråns register kommer vi att jämföra personer som har fått hörselrehabilitering med en jämförbar grupp ur befolkningen.

Avsikten är att identifiera grupper som är underrepresenterade inom hörselvården. Resultaten kan ge ny kunskap om ojämlikheter och ge regioner och beslutsfattare ett bättre underlag för att utveckla en hörselvård som når människor utifrån behov, oavsett socioekonomisk eller demografisk bakgrund.

Digital delaktighet vid kombinerad syn-, hörselnedsättning, dövblindhet

Digitaliseringen skapar nya möjligheter, men kan samtidigt öka risken för utanförskap för personer med syn- och hörselnedsättning. Därför behöver syn- och hörselhjälpmedel och digital teknik fungera tillsammans.

Syftet med projektet är att vetenskapligt utvärdera en rehabiliteringsinsats för att stärka digital delaktighet hos vuxna med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Insatsen omfattar individuell kartläggning, anpassad utbildning och träning i de digitala aktiviteter som deltagaren själv prioriterar.

Resultaten förväntas bidra med kunskap om vård som utgår från varje människas behov och ge rekommendationer till klinisk verksamhet.

Optimera användning av hörseltekniska hjälpmedel i skolan

Målet är att skapa ett vetenskapligt underlag för hur hörseltekniska hjälpmedel behovsbedöms, förskrivs och introduceras samt hur man kan följa upp och stödja användningen i skolan.

Majoriteten av barn med hörselnedsättning går idag i en skola nära hemmet. Forskning och beprövad erfarenhet från hörselhabilitering visar att det föreligger flera utmaningar för både eleverna och deras lärare att få till optimal användning av hörhjälpmedel. Detta bekräftas av tonåringar och unga vuxna med cochlea­implantat som nyligen deltog i en intervjustudie.

Projektet inleds med en kartläggning av elever 7–18 år som har hörseltekniska hjälpmedel och denna kommer följas upp med en enkätstudie till dessa elever och deras lärare. För att öka förståelsen kommer vi också att bjuda in till fokusgrupper i fyra ålderskategorier. Resultaten kommer att ha stor betydelse, främst för barn och ungdomar med hörselnedsättning, men även bidra med riktlinjer för professionella i hörselvården.

Förekomst av tinnitus efter mellanörekirurgi

Tinnitus är vanligt vid kronisk mellanöresjukdom och kunskapen är begränsad om hur symtomen utvecklas efter operation och vilka patienter som förbättras respektive försämras.

Tidigare forskning har visat att besvären ofta minskar, men resultaten varierar mellan olika studier.

Syftet är att undersöka hur tinnitus förändras efter två vanliga mellanöreoperationer: myringoplastik (lagning av hål i trumhinnan) och ossikuloplastik (rekonstruktion av hörselbenskedjan). Målet är också att identifiera faktorer som påverkar utfallet.

Studien genomförs vid sex svenska öronkliniker och patienterna besvarar frågeformulär vid tre tillfällen: före respektive sex veckor och tolv månader efter operationen.

Kunskapen kan bidra till bättre och mer individanpassad information samt förbättrad uppföljning och behandling.

Översättning och validering av frågeformulär om hörapparathantering

För att få ut så mycket som möjligt av sina hörapparater är det viktigt att kunna hantera och sköta dem på egen hand. Forskning har visat att nya hörapparatanvändare kan uppleva att de får för mycket information på kort tid under besöket hos audionomen.

Forskare i Australien har utvecklat ett frågeformulär som kan användas för att undersöka vad en person redan vet om att hantera och sköta sina hörapparater. Detta kan hjälpa till att identifiera områden där personen behöver mer kunskap eller träning.

I projektet kommer vi att översätta frågeformuläret till svenska och undersöka om det fungerar tillförlitligt i en svensk population. Att översätta frågeformulär handlar inte bara om att översätta orden. Frågorna behöver också vara begripliga och relevanta i den svenska vårdmiljön samtidigt som de ska mäta samma sak som originalfrågorna.

Om det visar sig fungera väl kan det bli ett användbart verktyg inom svensk hörselrehabilitering.

Yrkesrelaterad bullerexponering och risk för tinnitus och hörselrelaterade besvär – en nationell studie

Syftet är att undersöka hur olika nivåer av buller i arbetslivet hänger samman med risken för tinnitus, hörselnedsättning och andra hörselrelaterade tillstånd.

Särskilt intressant är om risken ökar stegvis med ökande bullernivå och om en förhöjd risk kan ses redan vid nivåer som traditionellt inte har betraktats som hörselskadliga. Vi kommer också att undersöka vilka yrkesgrupper som har en förhöjd risk och om sambanden skiljer sig mellan kvinnor och män.

Studien bygger på ett omfattande svenskt registermaterial där information om yrke kan kombineras med uppgifter om diagnoser och vårdkontakter under en tioårsperiod. Projektet kan ge ny kunskap om vilka nivåer av yrkesbuller som är förknippade med tinnitus och vilka grupper som kan vara särskilt utsatta.

Information om Hörselforskningsfonden