Kongress för gammal och ung, i Arvika och Piteå

Mellan Stig Rann, 89, och Elin Larsson, 44, är det cirka hundra mil, men avståndet märks inte på HRFs digitala kongress. Alla deltagare är lika närvarande.

I Arvika följer Stig Rann, 89, HRF-kongressen från sitt vardagsrum. Han har kopplat datorn till tv-skärmen för att få bättre ljud och bild. Han är det äldsta ombudet och representerar distriktet i Värmland. Det är Stigs allra första kongress med HRF och den första digitala, men han har varit med på många fysiska i andra organisationer genom åren. Han är förvånad över att det fungerar så bra.

– Det är fantastiskt att det går att ordna på det här sättet. Det var bra med genrep och genomgångar så alla fick lära sig systemet, tycker han.

Roligt med första digitala kongressen

Han saknar att inte träffas på riktigt, kunna prata i pauserna och vid måltiderna.

– Det är en annan sak att träffas på riktigt, men det är roligt att få uppleva den första digitala kongressen och jag ser fram emot fortsättningen, säger han.

Tillsammans på kongress

En annan förstagångsdeltagare är Elin Larsson, 44. Hon bor i Kalix, men följer förhandlingarna från distriktets lokal i Piteå, tillsammans med Luleås ombud, Ritva Tamminen. De sitter med varsin laptop.

Elin tycker att första dagen varit intressant, men hon märker att det är tröttande att sitta framför en skärm hela dagarna.

– Så det är skönt med många små pauser.

Bra att alla kan vara med

Hon tycker det är bra att det går att ordna kongress på distans så att alla kan vara med under rådande omständigheter.

– Nackdelen är att vi inte träffas och lär känna varandra, säger hon. Och när det blir teknikstrul förstås, men vi har fått bra förberedelser och det är bra support.