”Jag är besviken på regeringen”, säger HRFs förbundsordförande efter bakslag om direkttextning

Regeringen vill inte lägga pengar på bättre system för direkttextning, det står nu klart. – Jag är besviken på regeringen. De infriar inte sitt löfte om mer och bättre direkttextning, säger HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren.

Ser du tv med textning ibland? Då har du kanske lagt märke till att en del direktsända program inte textas? Till exempel sportsändningar från små och stora mästerskap, en del nyhetssändningar, och olika evenemang och debatter. Och den direkttextning som finns är bristfällig, på grund av tekniska begränsningar.

Först ja till satsning, sedan inga pengar

HRF har länge arbetat för att regeringen och tv-bolagen ska satsa på ett bättre och mer effektivt system för textning, baserat på så kallad tal-till-text-omvandling. Sådana system används med framgång utomlands, bland annat av BBC. Men förutsättningen för det är att det finns en svensk språkdatabas – ”en nationell språkinfrastruktur för talbaserade tjänster”.Och det finns inte än.

Därför jublade HRF i somras när kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth (M) meddelade att nu skulle hon ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att, i samråd med Institutet för språk och folkminnen och SVT, starta ett pilotprojekt för att få fram en svensk språkdatabas.

Men när regeringen sedan lade fram sin budgetproposition fanns det inte en krona avsatt för den utlovade språkdatabasen, trots att kostnaden för en sådan satsning är försvinnande liten i förhållande till kulturbudgeten.

Tekniken finns, politiska viljan saknas

I går träffade HRFs förbundsordförande kulturministern på Centralen, i samband med ett Dövidrottsförbundets 100-årsfirande, och frågade då om direkttextningen. Men några tydliga besked fick han inte. Lena Adelsohn-Liljeroth försäkrade att hon också är frustrerad över att förbättringarna dröjer och att hon ”hoppas” att det ska lösa sig.

– Regeringen kan inte bara ”hoppas”. Det är ju de som har makt att se till att vi får direkttextning som fungerar, säger Jan-Peter Strömgren.
– Det som saknas nu är vilja. Tekniken finns, men den politiska viljan att lägga pengar på att öka hörselskadades delaktighet, var finns den?

Stängs ute från det offentliga samtalet

Han försäkrar att HRF kommer att fortsätta driva frågan om en språkdatabas och bättre system för direkttextning.

– Jag är besviken över att man drar denna mycket viktiga fråga i långbänk. Under tiden är vi över en miljon människor som stängs ute från stora delar av det offentliga samtalet, säger Jan-Peter Strömgren.
– Ytterst är det en fråga om mänskliga rättigheter. Om rätten att få vara delaktig i det samhälle som vi lever i.

Fotnot: I regeringens public service-proposition, ”Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019” (prop. 2012/13:164), står det också: ”För det fall ett system för automatiserad taligenkänning kan införas bör samtliga program på svenska, inbegripet regionala program, textas senast i slutet av tillståndsperioden [2019].”