Hörselskadade löper större risk att få bullerskador
Arbetstagare med nedsatt hörsel löper större risk än andra att få bullerskador, även vid ljudnivåer under gränsvärdet 85 decibel. Det visar en ny, svensk forskningsstudie, som presenteras i tidskriften International Journal of Audiology. Detta ger stöd till HRFs krav på regelbundna hörselkontroller i arbetslivet.
Det finns tydliga föreskrifter när det gäller buller i arbetslivet, med fastställda decibelgränser. Bland annat anges ett ”övre insatsvärde”, som innebär att om den genomsnittliga ljudnivån under en arbetsdag är 85 dB(A) eller mer är arbetsgivaren skyldig att genomföra åtgärder, se till att hörselskydd används, erbjuda hörselundersökning med mera (se faktatext under denna artikel).
Men det är sedan länge känt att olika individer är olika känsliga för buller, och det bekräftas nu av ny forskning från Karolinska Institutet, Folkhälsomyndigheten och Uppsala universitet. En studie, som publiceras i International Journal of Audiology, visar att även vid ljudnivåer under 85 dB (A) riskerar personer som redan har nedsatt hörsel att få ytterligare hörselskador – risken för att få bullerskador var förhöjd även inom ljudintervallet 75 till 85 decibel.
Detta innebär att hörselskadade riskerar hörselförsämringar på många arbetsplatser. Det är inte ovanligt med ljudnivåer på över 75 dB på bland annat förskolor, i restauranger och i öppna kontor utan ljuddämpning.
Särskilt känsliga för buller
– För personer med känsliga öron är bullergränsen 85 decibel alltså inget säkert skydd mot hörselskador i jobbet. Särskilt känsliga verkar de vara som redan från början har en liten hörselförsämring. Både de enskilda individerna och deras arbetsgivare bör göras medvetna om detta, säger professor Magnus Svartengren vid Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet till Uppsala Nya Tidning.
Studien är baserad på cirka 700 manliga, vuxna tvillingar, som har testat hörseln vid två tillfällen med 18 års mellanrum. De har också besvarat en enkät om sitt arbete, arbetsmiljöer och olika riskfaktorer i jobbet och på fritiden. De flesta hade sämre hörsel vid det andra än vid det första testtillfället. Skillnaden var större bland de män som hade utsatts för buller på jobbet, men störst skillnad var det bland de män som hade nedsatt hörsel vid det första testtillfället – för dem var risken för hörselskador förhöjd även i intervallet 75-85 decibel.
Viktigt med regelbundna hörseltester
Denna forskning understryker vikten av regelbundna hörselkontroller i arbetslivet samt betydelsen av tidiga anpassningar av hörselskadades arbetsmiljö – två frågor som HRF driver sedan länge. I Arbetsmiljölagen står det klart och tydligt att ”Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.” (AML, kap 2, 1 §).
Övre insatsvärde: Om den genomsnittliga ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag är 85 dB(A) eller mer, eller om den högsta ljudnivån är 115 dB(A) eller högre, eller om kortvariga ljud (impulsljud) är 135 dB(C) eller högre är arbetsgivaren skyldig att genomföra åtgärder, skylta, se till att hörselskydd används och erbjuda hörselundersökning.
Undre insatsvärde: Om den genomsnittliga ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag är 80 dB(A) eller mer eller om kortvariga ljud (impulsljud) är 135 dB (C) eller högre är arbetsgivaren skyldig att informera och utbilda arbetstagarna om riskerna med buller, erbjuda tillgång till hörselskydd och erbjuda hörselundersökning om riskbedömning och mätningar visar att det finns risk för hörselskada.
Medielänkar
Känsliga öron – större skaderisk (Uppsala Nya Tidning 2017-01-08)
Relaterade nyheter
Nu inför TV4 autotextning även i tv: ”Trycket blev för stort”
Nu har TV4 tänkt om. Nyligen, efter en ihållande tittarstorm och hård kritik från HRF, började TV4 autotexta flera direktsända program i linjär tv. "Trycket blev för stort", berättar TV4s tillgänglighetsansvariga.
HRF i P4 Extra: ”Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp de behöver!”
"Ge inte upp. Tjata, ring, ligg på!" Det rådet gav HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i P4 Extra på tisdagen, till Andreas Svensson, 44 – en av många som drabbas av hörselvårdsköer på både ett och två år.
Samtidigt uppmanade han regionerna att agera: "Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp som de behöver!"
HRFs kongress om kökrisen: ”Vi kräver omedelbara åtgärder”
"Hörselvårdens väntetider på både ett och två år innebär att vi riskerar att allvarligt försämra folkhälsan och öka vårdbehovet i hela landet."
Det säger Hörselskadades Riksförbunds kongress i ett uttalande, som antogs 25 maj.
"Vi kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att alla kan få hörselrehabilitering utifrån behov, i rimlig tid. Det är dags för landets regioner att prioritera hörselvården betydligt högre."
