Hörselforskningsfonden instiftades av Hörselskadades Riksförbund (HRF) 1989, för att skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. Nyligen beslutade fondens styrelse, med ledande forskare inom hörselområdet samt representanter för HRF, att totalt 1,2 miljoner delas ut i år till fyra projekt.

– Fantastiskt roligt! Tack vare HRFs givare kan vi stödja fyra projekt med helt olika inriktning, men som alla har stor betydelse för hörselskadade, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam, som även är ordförande för Hörselforskningsfonden

Dessa forskningsprojekt får anslag 2020:

Tidig upptäckt av hörselnedsättning hos barn
Allison Mackey, audionom/doktorand, Institutionen för Klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC, Karolinska Institutet – 300 000 kronor

I dag hörseltestas alla nyfödda i Sverige. Samtliga regioner införde hörselscreening på BB efter HRFs barnkampanj 2005–2006.  Men en hel del hörselskador upptäcks senare. Data från Region Stockholm visar att antalet barn med diagnosticerad hörselnedsättning tredubblas från ett till sju års ålder.

Syftet med Allison Mackeys forskningsprojekt är att identifiera orsaker som leder till sen upptäckt av hörselnedsättning hos barn samt att bedöma de metoder som i dag används för att upptäcka hörselnedsättning.

Barn vars hörselnedsättning inte upptäcktes i samband med hörselscreeningen på BB kommer att analyseras mer utförligt. På så sätt kan studien visa hur utvärdering av screeningresultaten kan förbättras samt leda till riktad uppföljning av vissa riskgrupper och nya rekommendationer när det gäller hörselscreening av barn.

– Jag hoppas att resultaten av studien kan hjälpa att förbättra strategier för hur vi kan upptäcka hörselnedsättning hos barn så tidigt som möjligt, säger Allison Mackey till HRFs tidning Auris.

Hörselsituationen på äldreboenden – personalens attityder och kompetens
Kaisa Bjuresäter, universitetslektor, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper – 293 000 kronor

Vilka kunskaper har vårdpersonal om hörselnedsättning? Har de behov av ytterligare kunskap när det gäller kommunikation, ljudmiljö och att använda hörhjälpmedel?

Det ska Kaisa Bjuresäter och hennes kolleger ta reda på i en delstudie inom ett större forskningsprojekt. Bland annat ska de intervjua vårdpersonal inom kommunal äldrevård i regionerna Värmland och Örebro, inom ramen för ett samarbete mellan universiteten i Karlstad och Örebro.

Tanken är att undersökningsresultatet ska utgöra underlag för särskilda utbildningsinsatser inom äldrevården, i syfte att stärka personalens kunskap om äldre personers hörselnedsättning och användning av hörhjälpmedel.

– Jag är jätteglad för de medel vi har fått från Hörselforskningsfonden. Det saknas forskning inom det här området, säger Kaisa Bjuresäter till Auris.

Ljudkänslighet och ljudtrötthet bland personal i kvinnodominerade yrken
Sofie Fredriksson, leg. audionom, Arbets- och miljömedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet/Sahlgrenska Akademin – 300 000 kronor 

Sjukskrivningstalen är höga inom kvinnodominerade yrken. Orsaken är ofta utmattningssyndrom, där ljudkänslighet kan ingå i diagnosen. Tidigare studier visar att buller och stress kan orsaka hörselrelaterade symtom.

Syftet med projektet är att undersöka om ljudkänslighet och ljudtrötthet ökar risken för sjukskrivning bland kvinnor generellt och specifikt i kommunikationskrävande kontaktyrken. Projektet ska också undersöka vilka åtgärder som kan underlätta för de som drabbats och vilka behov de har av hörselrehabilitering.

Två delstudier planeras: en kvantitativ analys av samband mellan ljudkänslighet, ljudtrötthet och typ av arbete samt en intervjustudie med kvinnor som drabbats av ljudkänslighet.

– Anslaget från HRFs Hörselforskningsfonden möjliggör datainsamling i projektet: dels en stor enkätundersökning med drygt 10 000 kvinnor, varav hälften är förskollärare och hälften slumpmässigt utvalda från befolkningen, dels en kvalitativ studie med fokusgruppintervjuer, säger Sofie Fredriksson.

Förmåga att koda förändringar i ljudsignal beroende på ålder
Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings Universitet /Universitetssjukhuset, Linköping – 290 000 kronor

Ljudsignalen förändras snabbt vid tal. Ibland kan det vara flera tusen toppar och dalar per sekund. När forskare studerar topparna i talsignalen ser de en långsam förändring av avståndet mellan ytterlägena i vågrörelserna. Denna förändring kallas enveloppen och innehåller viktig information som vi behöver för att tolka talsignalen.

Det här projektet ska undersöka hur människors förmåga att koda ljudsignalens envelopp påverkas av en hörselskada. Forskarna ska jämföra resultaten för unga och äldre utan hörselnedsättning med personer med varierande grad av hörselnedsättning.

– Vi hoppas att resultaten ska leda till ökad förståelse för hur hörselorganet fungerar. I förlängningen skulle det kunna leda till att man tänker på ett annat sätt när det gäller hur hörapparater ska programmeras och förstärkas, säger Stefan Stenfelt.

Vill du bidra till hörselforskningen?

Stöd hörselforskningen med en gåva

Hörselskadades Riksförbund (HRF) samlar in medel till Hörselforskningsfonden. Du kan ge ditt stöd genom en gåva till vårt 90-konto: Swisha till 900 07 38 eller sätt in en gåva på plusgiro 90 03 14-6, bg 900-0738 genom kort eller faktura. Att HRF har 90-konto innebär att vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.