Välja grundskola

Det krävs särskilda kunskaper för att avgöra vad ett hörselskadat barn behöver för att få en fungerande skolgång. Det är lätt att underskatta hörselskadades elevers behov i skolan. Ta därför hjälp av landstingets hörselhabilitering, deras råd bör väga tungt vid beslut om val av skola och anpassningar i skolan.

En kommun kan inte vänta ”vänta och se” – det kan få allvarliga följder på sikt för barnets skolresultat, sociala utveckling och allmänhälsa. Hörselskadade barn behöver rätt förutsättningar i skolan redan från början. Det är viktigt bland annat för att:

• Under de första åren i skolan tar läs- och skrivutvecklingen fart på riktigt och då är det särskilt viktigt med rätt stöd. Bristande anpassningar i de lägre skolåren ger dåliga förutsättningar för eleven på sikt. Det barnet missar från början blir svårt att ta igen senare i skolan.
• Att inte kunna vara delaktig i skolmiljön skadar självförtroendet, den psykosociala förmågan och det allmänna välbefinnandet. Det kan också leda till fysiska problem som extrem trötthet, huvudvärk och ökad tinnitus. Vilket ger konsekvenser för barnets utveckling och inlärning.
• Elever som får anpassad skolgång först efter att ha fått dåliga resultat i hemskolan har ofta med sig en känsla av misslyckande, som kan sätta djupa spår för lång tid framöver.

Rätt skolplacering från början innebär att eleven ges bättre möjligheter, samtidigt som kommunen sparar tid och pengar och lever upp till sitt ansvar utifrån skollagen. Valet av skola beror på barnets behov och grad av hörselnedsättning. Det finns:

• hörselskadad elev går integrerat i vanlig klass
• kommunala skolor med hörselklasser
• kommunala hörselspår/hörselgrupper
• statliga specialskolor för hörselskadade och döva

Det absolut vanligaste är att hörselskadade barn går i vanlig klass (integrerade) nära hemmet. Barn med hörselnedsättning har rätt till skolgång utifrån sina behov, till exempel hörhjälpmedel som teleslinga eller motsvarande samt mikrofoner till lärare och klasskamrater och stöd av hörsellärare. Stödet kan ske inom den ordinarie undervisningen. Men ofta är klasserna stora, ljudmiljön bristfällig och undervisningen inte anpassad efter hörselskadades kommunikationsbehov.

Kommunala skolor med hörselklasser
Här finns små klasser med hörselskadade elever. Ljudmiljön är anpassad och hörteknik som teleslinga och mikrofoner eller motsvarande används genomgående. Lärarna ska ha hörselkompetens. Men det kan bli långt till skolan, eftersom hörselklasser bara finns i en del kommuner.

• Solanderskolan, Piteå
• Pilskolan, Uppsala
• Alviksskolan, Stockholm
• Kannebäckskolan, Göteborg
• Silviaskolan, Hässleholm

Hörselgrupper och hörselpår:
I en del kommuner finns skolor med särskilda undervisningsgrupper för hörselskadade. Det kan vara mindre klasser eller grupper med både hörselskadade och hörande elever. Eller en grupp med hörselskadade elever från olika skolor som samlas en dag i veckan. De kallas till exempel hörselverksamhet, hörselgrupper eller hörselspår. Några exempel:

• Hagaskolan, Umeå
• Kålgårdskolan, Jönköping
• Nya Stenkulaskolan, Malmö
• Junedalsskolan, Jönköping
• Elinebergsskolan, Helsingborg
• Blästadsskolan, Linköping
• Västra skolan, Hudiksvall
• Lejonströmsskolan, Skellefteå
• Navestadsskolan, Norrköping
• Silverdansens skola, Norrköping

Känner du till fler skolor med hörselinriktning, meddela oss gärna!

För barn som behöver undervisning på teckenspråk och en teckenspråkig miljö är de statliga specialskolorna bästa valet. Eleverna kan välja mellan undervisning på teckenspråk eller med tal/hörselteknisk utrustning. Där får de även lära sig teckenspråk. Lärarna är hörsel- och dövpedagoger, klasserna små och såväl undervisning som miljö tar hänsyn till hörselskadades och dövas behov. Eleverna måste ibland bo borta eller pendla långt. Specialskolorna finns på fem orter i landet:

• Birgittaskolan, Örebro
• Kristinaskolan, Härnösand
• Manillaskolan, Stockholm
• Vänerskolan, Vänersborg
• Östervångskolan, Lund

Kommunen ska så långt möjligt placera barnet efter föräldrarnas önskemål. Det är hemkommunen som ansvarar för elever som behöver särskilt stöd. Kommunen gör en beräkning av hur mycket en skolplacering kostar i genomsnitt och fördelar pengar till skolorna. För barn som har särskilda behov ges i regel ett extra belopp.

Fristående skolor

För barn som väljer friskola kan friskolan söka tilläggsbidrag som ska täcka anpassningar i miljön, kostnader för utbildning och särskilt stöd för den hörselskadade eleven. Om barnet har stödbehov men friskolan inte får tilläggsbidraget har skolan rätt att neka plats.

Kommunen kan besluta att barnet ska placeras i skola utanför kommungränsen, om det ger bättre möjligheter för barnet att få en utbildning som uppfyller skollagens krav. Kommunen är då skyldig att stå för kostnaderna för utbildningen liksom att ordna skolskjuts. Kommunen har inte skyldighet att ordna med skolskjuts till fritidshem, men en del kommuner gör det ändå.

Barn har rätt till skolskjuts om det är långt till skolan, farliga trafikförhållanden, eleven har en funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet som kräver skolskjuts.
Väljer familjen annan skola än den kommunen föreslagit finns inte rätt till skolskjuts, utan det är upp till kommunen att avgöra om man får det.