I Region Skåne och Region Stockholms län finns vårdval med hörselcheck (”Fritt val av hörapparat”). Här har hörselvården blivit krass business, konstaterar HRF. De flesta som provar ut hörapparater i Skåne och Stockholm köper hörapparater med hörselcheck, ofta utan att känna till att de har rätt till hörselvård och hörapparater inom den allmänna hälso- och sjukvården.

Mottagningarna uppmanar hörselskadade att bli kunder istället för patienter, eftersom det är mer lönsamt för hörselvårdsföretagen, trots att de är auktoriserade att utföra hörapparatutprovningar för regionen. Personer som inte har råd uppmanas ibland att ta lån.

Läs mer om HRFs syn på vårdval och Fritt val:

Rapporten ”Myternas marknad: Svensk hörselvård – från behov till business”, HRF 2014 (pdf)

Därför måste dagens vårdvalssystem REFORMERAS:

Vårdval innebär att personer med hörselproblem kan vända sig till flera olika aktörer, utan remiss. Det här gör att väntetiderna blir kortare och att det blir enklare att få tillgång till hörapparater och andra hjälpmedel, vilket är bra. Dessutom innebär vårdval att det blivit enklare för hörselskadade att få tillgång till olika hörhjälpmedel och information om vilka tekniska möjligheter som finns. Men det finns även avigsidor med vårdval:

Vårdpersonal blir säljare
Vid vårdval auktoriserar regionen mottagningar att prova ut hörapparater ur regionens upphandlade hörapparatsortiment. Den enskilde betalar då patientavgift/utprovningsavgift till regionen, men inget mer. Men de mottagningar som provar ut hörapparater har även ett eget privat hörapparatsortiment. Följaktligen är det inte ovanligt att audionomer hänvisar patienter till detta privata utbud, även om det finns likvärdiga eller bättre hörapparater i regionens sortiment.

Följden av detta är att audionomer lätt får dubbla roller. Å ena sidan är audionomen en vårdgivare som ska ge saklig information och se till patientens bästa. Å andra sidan är han/hon en säljare, som ska dra in intäkter till företaget.

Det är idag vanligt att hörselskadade upplever audionomen mer som en säljare än en vårdgivare. Det skapar en otrygghet som är ett problem i sig. En patient behöver kunna ha fullt förtroende för att audionomen ger råd som just audionom, och inte i egenskap av försäljare. En hörselskadad person kan inte förväntas ha den kompetens som en audionom har och måste därför kunna lita på att audionomen ger vägledning utifrån patientens bästa, inte företagsintressen.

Problemet med dubbla stolar förstärks av att de flesta mottagningar som provar ut hörapparater ägs av eller har nära band till en av två stora hörapparatkoncerner, vilket gör att deras privata sortiment innehåller i stort sett bara de hörapparatmärken som deras ägare säljer.

Vilseledande information till hörselskadade
Det är vanligt att hörselföretag hävdar att hörapparaterna i deras privata sortiment är bättre än de som landstinget kan erbjuda. Ibland hävdar vårdgivare dessutom att de hörapparat­er som landstinget har upphandlat är dåliga, eller att regionen bara har en enda hörapparatmodell och att den är gammal, stor och ful.

Det händer också att auktoriserade hörselmottagningar underlåter att lämna information om möjligheten att prova ut hörapparater inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården, om inte patienten aktivt frågar efter det. En del som köper hörapparater privat, ibland med hörselcheck från landstinget, känner inte till att de kan få hörapparater som en del av landstingets hörselvård.

Sådan desinformation eller brist på information kan vara en konsekvens av regionens låga ersättningsnivåer. Det blir nämligen nödvändigt för hörselmottagningarna att sälja många hörapparater ur sitt privata sortiment för att kompensera den dåliga lönsamheten vid landstingsutprovningar. Detta har lett till att hörselskadade ibland övertalas att välja hörapparater ur det privata sortimentet, trots att det finns motsvarande hörapparater i regionens sortiment.

Får betala dyrt för hörapparater
HRF har kontaktats av hörselskadade som har betalat dyrt för hörapparater, för att hörselmottagningar har gett intrycket att det är enda möjligheten att få en väl fungerande hörsel­situation.

Men varje region har ett lagstadgat ansvar för att invånarna får habilitering, rehabilitering och hjälpmedel utifrån behov. Ingen ska behöva avstå på grund av dålig ekonomi – alla ska ha råd att höra. Så om en patient har en hörselsituation som gör att han/hon behöver en hörapparat som inte finns i landstingets sortiment kan audionomen köpa in apparater utanför det upphandlade sortimentet, på landstingets bekostnad.

”Hörselcheckar” – dåligt för både regionen och den enskilde 
I Region Skåne och Region Stockholms län kan personer som behöver hörapparater få en ”hörselcheck”, ett bidrag från landstinget, vid privat köp av hörapparater. Denna check täcker i vissa fall kostnaden för hörapparaterna, men det händer också att den enskilde måste betala stora summor ur egen ficka, i vissa fall uppåt 20 000-30 000 kronor.

Genom att införa system med ”hörselcheckar” signalerar landstinget att det egna hörapparatsortimentet inte är bra och heltäckande. Bidraget fungerar som en uppmuntran att bekosta hörapparater ur egen ficka, utanför den offentliga hälso- och sjukvården. HRF konstaterar att om landstingets hörapparatsortiment är fullödigt, vilket det ska vara, behövs inga hörselcheckar.

Sämre förutsättningar för forskning
Vårdval inom hörselvårdsområdet har hittills medfört att hörapparatutprovningen särskiljs från den rehabilitering som utförs vid landstingens hörselkliniker. Det här får till följd att det kliniska underlaget för audiologisk forskning och teknisk utveckling vid hörselklinikerna minskar, vilket kan få allvarliga konsekvenser för utvecklingen av nya behandlingsmetoder, nya tekniska lösningar med mera. Det försämrar också förutsättningarna för kvalitetssäkring av hörselvård med helhetssyn på individens behov.

Andel utprovningar med hörselcheck (”Fritt val”)

Genomsnitt i Stockholms läns landsting 2018: 88 procent

I genomsnitt 88 procent av patienterna vid de auktoriserade hörselmottagningarna i Region Stockholm köpte hörapparater med hörselcheck (”Fritt val”) 2018. På över hälften av mottagningarna ligger andelen på över 88 procent.
Se hela listan: Andel utprovningar med hörselcheck (”Fritt val”) i Stockholms läns landsting 2018, mottagning för mottagning (pdf). Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Genomsnitt i Region Skåne 2018: 32 procent

I genomsnitt 32 procent av patienterna vid de auktoriserade audionommottagningarna i Region Skåne län köpte hörapparater med hörselcheck (”Fritt val”) 2018.
Skillnaderna mellan mottagningarna var mycket stor: Hela 85 procent av patienterna hos Audika köpte hörapparater med hörselcheck utanför Region Skånes upphandlade sortiment, medan motsvarande siffra för AudioNova var 23 procent.
Se hela listan: Andel utprovningar med hörselcheck/rekvisition (”Fritt val”) i Region Skåne 2019, mottagning för mottagning (pdf). Källa: Auktorisationskansliet, Region Skåne

Kommentar: Rimligtvis är det ingen större skillnad mellan de patienter som kommer till de olika mottagningarna i Skåne. Så hur kan andelen ”Fritt val”-utprovningar vara så olika? Svaret är att det inte bara är behovet som styr, utan i hög grad företagens intressen. Audika vill sälja hörapparatmärkena Oticon och Bernafon, som produceras av deras ägare, och de finns inte i så stor utsträckning i Region Skånes sortiment. Trots att Region Skåne har ett erkänt bra, upphandlat sortiment rekommenderar de därför patienter att köpa hörapparater privat, med hörselcheck från Region Skåne. AudioNova tillhör koncernen Sonova och det ligger därför i deras ägares intresse att de provar ut Sonovas hörapparater, och dessa finns representerade i det upphandlade sortimentet.

Provar ut 99 procent ägarkoncernens hörapparater

HRF begärde ut listor med fakturor som mottagningskedjorna Audika och AudioNova skickat in till Stockholms läns landsting, för att få ut ersättning vid hörapparatutprovningar inom ”Fritt val” under perioden januari-april 2017. Den visar att Audika provar ut till 99 procent hörapparater som tillverkas inom mottagningarnas ägarkoncern, William Demant Holding. AudioNova provar ut till 97 procent hörapparater som tillverkas inom mottagningarnas ägarkoncern, Sonova Holding. En motsvarande genomgång 2015 gav nästan samma resultat.
Mottagningarna fakturerar för att få ut rekvisitionen (”hörselchecken”) på max 3 040 kr per hörapparat, inklusive moms, och anger då bland annat vilken hörapparat som provats ut samt rekvisitionsbeloppet exklusive moms.

Så kan ett ”priserbjudande” se ut

Ingen hörapparat kan ge ”naturlig ljuduppfattning”, oavsett hur bra eller dyr den här. Ändå utlovas det och andra överdrifter på de prisförslag som lämnas till patienter vid en del auktoriserade mottagningar. Här är ett exempel på ett missvisande prisförslag (pdf) som visar hur audionomen har argumenterat för att patienten kommer att höra bättre och nästan ”normalt” ju dyrare hörapparat hon köper. I själva verket kan en hörapparat som provas ut helt gratis i ett landsting kan kosta åtskilliga tusen på en privat mottagning. Detta exempel är från hösten 2015.

Rådgivning för dig som är hörselskadad/anhörig:

HRFs rådgivningstjänst Hörsellinjen svarar på frågor från dig som är hörselskadad/anhörig, både om hörselvård och andra frågor som rör hörsel. Du kan mejla våra rådgivare via ett formulär på www.hörsellinjen.se eller ring 0771-888000, vardagar kl 9-15 (vanlig samtalstaxa). Välkommen!