Ljudmiljön på arbetet

Ungefär varannan anställd har problem med dålig ljudmiljö, visar undersökningar (”Kakofonien”, en ljudmiljörapport från Hörselskadades Riksförbund 2010).

Det handlar inte bara om buller inom industri samt jord- och skogsbruk. Framförallt lärare, förskollärare, kontorsanställda och personal inom restaurangbranschen arbetar i ljudmiljöer som de uppfattar som besvärliga.

Klassrum och kontorslandskap

Särskilt svår är situationen för lärare och förskollärare, där många tycker det är svårt höra vad eleverna säger i klassrummet. Även på kontor är det vanligt med störande ljud. En majoritet som jobbar i kontorslandskap uppger att de tycker att ljudmiljön är störande. De ljud som stör oss mest på jobbet är ljud från andra människor, till exempel röster, skrammel och steg.

Störande buller också hälsorisk

Trots detta har ljudmiljöinsatser inom arbetslivet främst handlat om hörselskadligt buller. Störande buller på kontor samt inom skola och barnomsorg tas inte på samma allvar. Det är vanligt att arbetslokaler har fel akustik. Ibland studsar ljudet mellan väggarna, så att samtal och andra vanliga aktivitetsljud förvandlas till ett ekande, störande oväsen. Störande ljud skadar sällan hörseln, men vanliga konsekvenser är koncentrationssvårigheter, kommunikationsproblem, trötthet, irritation och huvudvärk. Dessutom försämras såväl minnet som prestations- och inlärningsförmågan.

Sekundära orsaker leder till sjukskrivning, inte hörselnedsättning

Dålig ljudmiljö är ett särskilt stort problem för alla som har någon 
grad av hörselnedsättning. Men hörselnedsättning är mycket sällan orsaken till sjukskrivningar, trots att den som dagligen försöker höra i dåliga ljudmiljöer utsätts för stora påfrestningar som innebär en risk för hälsan. Det som syns är istället de sekundära hälsoproblemen, som uppstår som en följd av en dålig hörselsituation, till exempel stress, huvud- och kroppsvärk, extrem trötthet med mera.

Läs mer i HRFs faktablad ”Varannan tycker att ljudmiljön på jobbet är ett problem” (pdf). 

Videoföreläsning: ”Vägar till god ljudmiljö”

Yvet Martin, akustiker, ger konkreta tips om att förbättra ljudmiljön i skolan och på arbetsplatsen. Efter att ha sett videoföreläsningen  kan du fatta rätt beslut och vidta åtgärder som verkligen gör skillnadför ljudmiljön på arbetet.

Filmen är textad, aktivera textningen med textknappen i spelaren.

Att skapa god ljudmiljö på jobbet gynnar alla. Det ökar effektivitet, 
prestation och trivsel, samt stimulerar kreativitet och samarbete. 
Att arbeta förebyggande, regelbundet och långsiktigt med 
ljudmiljöfrågorna minskar dessutom risken för ökade kostnader i 
form av ohälsa, misstag och nedsatt arbetsprestation.

Alla arbetsplatser bör därför arbeta förebyggande, regelbundet och långsiktigt med ljudmiljöfrågorna, som en del av det strukturerade 
arbetsmiljöarbetet. Så här kan ni göra för att komma igång:

1. Skaffa kunskap om ljudmiljö:
   Hur uppstår dålig ljudmiljö? Och hur påverkar det anställda? Och vilka lösningar finns det? För tips och råd, ladda ner våra faktablad (pdf) som du hittar i faktarutan. Ni kan också kontakta oss på Hörsellinjen, vi ger tips och vägledning om det mesta som rör hörsel och ljudmiljö.
   • Läs om ljudmiljöns betydelse i ”Kakofonien” (pdf)
     Läs faktablad om ljud (pdf) och vad lagen säger om ljudmiljön på jobbet (pdf)
   • Se föreläsningen med akustiker Yvet Martin, som ger konkreta tips på hur man kan förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen.
   • Kontakta Hörsellinjen, HRFs rådgivare ger tips och vägledning om det mesta som rör hörsel och ljudmiljö.
2. Gör en enkät om hur anställda upplever ljudmiljön på jobbet:
   Hörselskadades Riksförbund (HRF) har tagit fram en enkät om hör- och ljudmiljön på jobbet (pdf). 
   Dela gärna ut den bland personalen. Om svaren visar att en del besväras av ljudmiljön är det viktigt att snabbt gå vidare och kartlägga problemen närmare.
3. Kartlägg ljudmiljön:
   Det är viktigt att ha rätt akustik i arbetslokalerna, så att det är lätt att uppfatta tal och koncentrera sig. Därför bör taluppfattbarheten i de olika lokalerna mätas. Anlita företagshälsovården om de har kompetens inom området. Kontakta annars en akustikkonsult. Undersök också var det finns bullerkällor som stör. Glöm inte att notera om det finns anställda med nedsatt hörsel som behöver anpassningar av ljudmiljön (se längre ner).
4. Gör en ljudmiljöanalys:
   För att skapa bra ljudmiljö behöver ni anlita akustiker, som har specialistkunskaper. En akustikkonsult kan bedöma vilka åtgärder som behövs för att skapa bra ljudmiljö i era lokaler. Det kan handla om lokalens utformning, men också om vilka material som bör användas, hur de ska monteras och så vidare.

   Akustiker kan ofta även ge råd om hur ljudmiljön kan förbättras genom rätt lokalplanering, arbetsorganisation med mera.
   Att skapa bra ljudmiljö behöver inte vara dyrt eller svårt, men att vidta fel åtgärder kan bli kostsamt. Akustiker bör därför alltid vara med i byggprojekt redan från början, särskilt när det gäller skolor och förskolor och andra undervisningslokaler.

5. Gör en åtgärdsplan:
   Planen ska ta upp vilka åtgärder som ska genomföras för att förbättra ljudmiljön. Det kan vara akustik­förbättringar, ljudisolering, bullerdämpning av maskiner och ventilation, med mera. Det kan också handla om verksamhetsplaneringen, till exempel att ändra lokalanvändningen för att undvika att olika verksamheter stör varandra. Involvera akustikkonsult och företagshälsovård i arbetet med åtgärdsplanen. Ange både omedelbara åtgärder och åtgärder på sikt.  Läs fler praktiska råd för att förbättra ljudmiljön
6. Ta upp ljudmiljön i skyddsronderna:
   Ljudmiljöfrågorna ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. Det innebär att frågor om ljudmiljö ska ställas i samband med varje skyddsrond. Tänk på att om verksamheten i en lokal förändras, till exempel vid en ­om­­organisation, kan ljudmiljön i lokalerna förändras radikalt.
7. Kontrollera hur anställda hör:
   På nästan varje arbetsplats finns det anställda med hörselnedsättning. Det är därför viktigt med regelbundna ­hörselkontroller och enkäter om hörmiljön. Tipsa gärna arbetskamrater om HRFs hörseltest som heter ”Hörseltestaren” på www.horseltestaren.se

   Upptäckt hörselnedsättning ska omedelbart följas upp. Arbetsgivaren har ansvar för att lokaler och arbetsplats anpassas genom till exempel akustikåtgärder och hörteknik (till exempel förstärkta telefoner, konferenssystem).

8. Frågor? Kontakta Hörsellinjen!
   Välkommen att ställa frågor till oss direkt på tel 0771-888 000 (vardagar kl 9-15). Vi ger råd och vägledning om det mesta som rör hörsel och ljudmiljö.
   

1. Akustiktak som dämpar i hela rummet. Ska vara nedpendlat från själva taket.
2. Frihängande takabsorbenter ”suger upp” ljud från arbetsplatsen inunder.
3. Väggabsorbenter tar bort störande ljudreflexer. Finns även som anslagstavlor. Ska täcka så stora ytor som möjligt i ”prathöjd” (från 0,9 till 2 meter över golvet).
4. Bokhyllor med böcker och pärmar ”diffuserar” ljudet. Perforerade skåpluckor minskar ljudreflexer.
5. Kraftiga gardiner som hänger en bit ut från väggen/fönstret.
6. Skrivbordsunderlägg som dämpar.
7. Tysta stolar med stadiga ben och tassar, eller hjul på dämpande underlag.
8. Avskärmad dator. Ställ den i särskilt utrymme eller under skrivbordet.
9. Absorberande skärmar mellan arbetsplatserna.
10. Dämpande golv/mattor, så att stegljud och stolskrap inte stör. Gångmattor på de mer trafikerade ”vägarna”.
11. Telefoner med låg/ljudlös signal. God ljudkvalitet bidrar till lägre samtalsnivå.
12. Avstånd mellan arbetsplatserna. Minst tre meter från stol till stol.
13. Ventilation med lågt och jämnt ljud.
14. Ljudisolerade smårum för telefonsamtal/arbetsuppgifter som kräver lugn.
15. Samtalsvänliga konferensrum. Absorbenter samt dämpande golv och möbler.
16. Ljudisolerade fönster, dörrar och väggar. Annars kan ljud ”läcka in” utifrån.
17. Avskilda rum för skrivare, kopiator, kaffemaskin och annan utrustning som låter.