Checklista – brukarråd & handikappråd

”Checklista” för HRFare som arbetar med kommunala samverkansråd för funktionshinderfrågor

1) Vilken ”huvudman” brukarråden har varierar från kommun till kommun, i vissa fall ligger rådet under socialnämnden medan det i andra ligger under kommunstyrelsen. Att kommunstyrelsen är ansvarigt kan ur HRFs perspektiv vara en fördel. Det ger en viktig signal att funktionshinderfrågor är något som berör hela den kommunala förvaltningen. Också kulturnämnden, byggnadsnämnden och utbildningsnämnden ska engagera sig för tillgänglighet, det är inte något som ”dom i socialnämnden” har hand om.

2) Erfarenheter visar att för att brukarrådens verksamhet verkligen ska leda till ökad tillgänglighet måste kommunen avsätta resurser för att följa upp och genomföra dess beslut. Tidigare fanns särskilda handikappsekreterare i de flesta kommuner, vilka också var sekreterare i handikappråden. Idag har dessa tjänster ofta försvunnit, och bilden är mer splittrad. De tjänstemän som är sekreterare i handikappråden har också andra arbetsuppgifter och deras insats i råden begränsas alltför ofta till att föra protokoll. I större kommuner är det rimligt att uppdraget att vara sekreterare i brukarråden är en heltidstjänst, och att det förutom att planera och förbereda möten ingår arbetsuppgifterna att se till att rådets beslut följs upp. I mindre kommuner bör det finnas fastslaget hur mycket tid sekreteraren i rådet ska ägna åt dessa frågor, exempelvis 50 procent.

3) Ett annat sätt som med framgång använts för att effektivisera brukarrådens verksamhet är att ett litet arbetsutskott tillsätts som arbetar mellan rådsmötena. Dess uppgift kan vara att noggrant planera kommande möten och se till att fattade beslut genomförs. Det är viktigt att ett sådant arbetsutskott består av representanter både från kommunen och från funktionshinderrörelsen. Andra åtgärder kan vara att varje beslut åtföljs av tidsramar för genomförande och återrapportering i handikapprådet och att en årsredovisning antas där det gångna årets verksamhet det ”avtryck” den haft i kommunen redovisas.

4) Brukarrådet är kommunens ansvarsområde. Ställ därför tuffa krav när det gäller praktiska åtaganden för dess arbete. Kallelser måste skickas ut med god framförhållning. Handlingar ska nå ledamöterna i god tid före mötet. Ett absolut minimum bör vara tio dagar, så att inläsning och förberedande möten och kontakter hinns med. Mötestiden bör vara sådan att deltagandet blir största möjliga. Om möten läggs på arbetstid signalerar kommunen att handikappråden är något för pensionärer, yrkesarbetande och studerande göra sig inte besvär. Ställ också krav på att funktionshinderrörelsens ledamöter får den utbildning som krävs för att de ska kunna göra ett fullgott arbete i rådet.

5) Minns att brukar rådet inte i första hand är till för information, det är till för samverkan. I det begreppet ligger att funktionshinderrörelsen också ska kunna påverka de kommunala besluten. I förarbetena till Hälso- och sjukvårdslagen definieras samverkan så här; ”Ordet samverkan avser att markera, att samarbetet alltid skall vara fråga om ett ömsesidigt givande och tagande. Det är således inte endast fråga om att bereda någon tillfälle att ta del av t ex ett visst förslag till utbyggnad utan avsikten är att denne skall ges möjlighet att påverka utformningen av förslaget genom att belysa det utifrån hans kunskaper och erfarenheter.” Tveka inte att vid behov påminna de kommunala beslutsfattarna om skillnaden mellan information och samverkan!

6) För HRF är brukarråden viktiga forum för att driva de hörselskadades intressen och för dialog med beslutsfattare. Tyvärr händer det emellertid att rådens verksamhet får en slentrianmässig karaktär och att de reduceras till mottagare av information från kommunen. Detta är oacceptabelt, och det bästa botemedlet är egen aktivitet! Kom med egna förslag för bättre tillgänglighet, men minns att vårt fokus bör ligga på ljudmiljö, teleslingor och annat som ligger i hörselskadades intresse. Det är där vi har erfarenhet och kompetens, och om inte vi ger röst åt de hörselskadade kommer ingen annan att göra det! Men det betyder inte att vi ska ”hålla oss för oss själva”. Tvärtom. Att ordna förmöten med alla funktionshinderrörelsens ledamöter är oftast bra. Då kan våra förslag få ett bredare stöd, och vi kan stödja andra. Försök också ha en egen referensgrupp med HRFare kunniga i HRFs hjärtefrågor som du kan rådgöra med inför varje möte.

7) Kom ihåg att brukarrådet är remissorgan för alla kommunala förslag som berör funktionshindrade. Men räkna inte med att de kommunala tjänstemännen alltid inser när ett förslag påverkar tillgängligheten utan håll efter förmåga koll på vad som finns i den kommunala ”pipelinen”. När det är befogat så säg till att ”det här bör brukarrådet få yttra sig över” när du tror att en tillgänglighetsaspekt kan tillföras innan beslut fattas.

8) Tyvärr händer det fortfarande att funktionshinderrörelsens ledamöter vill ta upp enskilda fall till diskussion i brukarråden. Motiven är givetvis de bästa, vem vill inte hjälpa en person som har problem eller har råkat illa ut. Men att göra det i ett kommunalt brukarråd är att gå in i en återvändsgränd. Råden har ingen som helst befogenhet att hantera enskilda personers ärenden utan måste hålla sina beslut och ståndpunkter på ett generellt plan. Individuella ärenden ska behandlas i andra sammanhang, att försöka ta upp dem i handikappråden är bortkastad tid och energi.

9) Många brukarråd hänvisar i sina reglementen till FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige ratificerade 2008. Konventionen är juridiskt bindande och Sverige har förbundit sig att följa den. Det betyder att konventionen också kan användas för att bedöma om nya skollokaler i Borås, en kultursatsning i Bromölla eller utformningen av äldrestödet i Borlänge uppfyller rimliga krav på tillgänglighet. Så läs konventionen och hänvisa till den när så är befogat. Kom också ihåg att vad som sägs i brukarråden är offentligt. När det finns stridsfrågor som berör många kommunmedborgare så tveka inte att tipsa lokala medier om vad som är på gång. Kampen för ett samhälle tillgängligt för alla får bättre förutsättningar att lyckas när den bärs fram av en stark medborgaropinion.

10) Kom ihåg att brukarråden för funktionshinderfrågor är en av flera kuggar i vårt intressepolitiska arbete. Försök så långt det är möjligt att knyta samman arbetet där med andra aktiviteter. Det kan till exempel handla om att parallellt driva samma fråga i brukarråd för funktionshinderfrågor och i brukarråd för pensionärer, att ”backa upp” de frågor vi tar upp i brukarrådet med insändare i lokalpress eller att till medlemsmöten bjuda in personer som är sakkunniga i de frågor brukarrådet diskuterar. Och glöm inte att det är ditt medlemskap i HRF-föreningen som gör att du alls sitter i brukarrådet. Håll kontakt med den lokala föreningsstyrelsen, informera om vad du gör och försäkra dig om att du har föreningens stöd för de frågor du driver.