Ge Region Stockholms invånare en hörselvård att lita på

Idag, den 3 mars, är det World Hearing Day. I samband med det vill Hörselskadades distrikt i Stockholms län belysa bristerna inom hörselvården i Region Stockholm och uppmana de styrande politikerna att göra de förändringar som krävs för att länets invånare ska få en hörselvård att lita på.

Ingen ska behöva känna oro över att bli lurad i vården. Dessvärre är det alltför många patienter inom den primära hörselrehabiliteringen i Region Stockholm som gör just det. Den primära hörselrehabiliteringen är den del av regionens hörselvård som tar emot personer som har lätt till måttlig hörselnedsättning. Det är alltså hit de flesta vänder sig för att få hörapparater och andra rehabiliteringsinsatser.

Hörselskadades distrikt i Stockholms län uppmanar nu de styrande politikerna i Region Stockholm att göra nödvändiga förändringar för att ge länets invånare en hörselvård att lita på.

En hörselvård att lita på innebär:

• Att Region Stockholms hörselvård är samhällsfinansierad.
• Att Region Stockholms hörselvård håller hög kvalitet och ger hörselskadade tillgång till behandlingar, hjälpmedel och andra insatser inom rimlig tid.
• Att Region Stockholms hörselvård utgår från en helhetssyn på individens behov.
• Att Region Stockholm tar ansvar för att allmänheten får information om möjligheter och rättigheter när det gäller hörselvård, inklusive hjälpmedel, behandlingar, rehabilitering och resurser.
• Att tillgång till hörapparater aldrig begränsas av individens ekonomi, kunskaper och förmåga att ställa krav.
• Att tillgång till hörapparater aldrig påverkas av vårdgivarens ekonomiska intressen.
• Att hörselvården ger hörselskadade stöd att utveckla hörselsmart kompetens, med kunskap och insikt om sina rättigheter, möjligheter och begränsningar samt verktyg för en väl fungerande vardag med hög livskvalitet.

Så ser inte den primära hörselrehabiliteringen i Region Stockholm ut idag. I stället ser vi att vårdgivarna inte utför rehabiliteringsprocessen tillräckligt noggrant och att uppföljningen av rehabiliteringsinsatserna brister.

Dessutom styrs vårdgivarnas rekommendationer till patienterna alltför ofta av ekonomiska incitament, i stället för individens medicinska behov. Det resulterar i att patienter upplever att vården på audionommottagningarna är beroende av patientens ekonomiska resurser.

Fritt val-systemet skapar problem

Den främsta orsaken till bristerna inom den primära hörselrehabiliteringen i Region Stockholm är systemet Fritt val av hjälpmedel. För andra hjälpmedelsområden kan Fritt val-systemet fungera bra, men det passar dåligt för hörapparater. Detta beror på bland annat på att det är otroligt svårt för patienten själv att bedöma vilken hörapparat som passar bäst. Dagens hörapparater är mycket avancerade och hörseln är komplex. Det krävs en utbildad audionom för att välja ut en hörapparat som passar. Det är dessutom nästintill omöjligt för patienter att försöka läsa på och sätta sig in i hörapparatsortimentet, då det saknas oberoende information om mottagningarnas sortiment.

Att Fritt val-systemet passar dåligt för hörapparater beror också på hur audionom- och hörapparatmarknaden ser ut i Stockholm. Regionen driver inga egna audionommottagningar, utan har i stället avtal med privata aktörer. Två koncerner dominerar marknaden och äger majoriteten av de audionommottagningar som arbetar på uppdrag av regionen. I båda koncernerna ingår också företag som tillverkar hörapparater. På mottagningarna förskrivs nästan uteslutande hörapparater från de egna märkena.

Audionomerna på dessa mottagningar sitter på dubbla stolar, dels som vårdgivare dels som försäljare. Patienterna tar i sin tur ett steg över till att bli konsument, om de väljer att köpa sina hörapparater genom Fritt val, i stället för att låna dem från Region Stockholm. 92 procent av de som provade ut hörapparat år 2020 köpte hjälpmedlet genom Fritt val, efter rekommendation från audionomen.

Stort ansvar på patienterna

Fritt val-systemet är invecklat och svårt för patienterna att sätta sig in i. Regionen har försökt att informera bort bristerna i systemet, men resultatet blir i stället att ett orimligt stort ansvar läggs på patienten, som behöver sätta sig in i och förstå en numera överväldigande mängd information. Denna information framförs dessutom av audionomer som ofta är både vårdgivare och försäljare.

Problemen i hörselvården har gått så långt att vi som organisation tvingats starta upp en stödverksamhet, där vi följer med patienter vid audionombesök. Vissa patienter vågar helt enkelt inte längre besöka hörselvården själva då de är rädda att luras till köp. Oron är tyvärr inte obefogad.

Brister syns i Nationella kvalitetsregistret

För företagen som driver audionommottagningar och tillverkar hörapparater är Fritt val-systemet en jackpott, men för många patienter skapar systemet oro, osäkerhet och utsatthet. Dessutom visar siffror från Nationella kvalitetsregistret att stockholmarna upplever minst nytta av de hörapparater audionomerna provar ut åt dem, jämfört med invånare i alla andra regioner.

Resultaten i Kvalitetsregistret har bland annat uppmärksammats i tidningen Evidens, som ges ut av Region Stockholms läkemedelskommitté. Där lyfts de omfattande problemen inom den primära hörselrehabiliteringen i Region Stockholm med kommentarer från både Peter Nordquist (PhD och ordförande i den referensgrupp som ansvarar för kvalitetsregistret) och Jeannette Ekblom Hägerström (universitetsadjunkt och legitimerad audionom vid enheten för Audiologi, CLINTEC vid Karolinska institutet). De lyfter både svårigheterna för patienten att själv välja hörapparat och problematiken i att audionommottagningar och hörapparattillverkare ingår i samma koncerner. Bland annat påpekas att liknande ägarförhållanden inte är tillåtna inom läkemedelsområdet. Läkemedelstillverkare får inte äga apotek där de säljer sina egna mediciner.

Vad gör politikerna?

Frågan är om de styrande politikerna i Region Stockholm tar till sig de fakta som presenteras i läkemedelskommitténs tidning. Eller slår de, sin vana trogen, ifrån sig kritiken med hänvisning till korta köer och vikten av valfrihet? Att köerna till den primära hörselrehabiliteringen i Stockholm är korta stämmer och det är bra att många får vård. Det är dock viktigt att inte tumma på vårdens kvalité för att kunna skylta med korta köer. Valfrihet kan vara bra, men Fritt val-systemet ger inte patienterna någon vidare valfrihet i realiteten. Den valfrihet som var tänkt för patienterna hamnar i stället hos audionomerna och de stora koncernerna.

Som patientorganisation ser vi regelbundet exempel på de negativa effekter Fritt val-systemet har på hörselvården. Vi hoppas att de styrande politikerna i Region Stockholm tar vår uppmaning på allvar och genomför de förändringar som krävs för att uppfylla de sju punkter vi presenterar och ger länets invånare en hörselvård att lita på.